Installation pågår.

IPMS Stockholm har deltagit på Sjöhistoriska museets modellhelger i snart tjugo år nu, med i stort sett samma upplägg: Vi visar upp färdiga modeller på maritimt tema och visar hur de byggs. Allmänheten begrundar intresserat och ställer mer eller mindre insatta frågor. Vi tittar på andra föreningars utställda objekt och ställer mer eller mindre insatta frågor. Sen kan ju dagsformen variera – vissa år har det bara varit en medlem i vår monter, andra gånger har vädret hållit besökarna på avstånd. Den här gången var ett bra tillfälle – vi hade ett bra team i montern och kunde fylla vitrinen (som museet noggrant håller i sitt förråd enkom för oss) med modeller, inte minst tack vare unge Felix som tog med större delen av sin samling brittiska örlogsfartyg. Jonas fyllde på med ett antal ubåtar. Stockholmarna anslöt i stor mängd, trots att inträdesavgift återinförts för museet, och hade mycket att fråga om.

Över fartygen seglade Jockes Swordfish och Wildcat för att fullända sortimentet.

Ett nytt moment för i år var föredrag där deltagande modellbyggare berättade mer i detalj om hur de åstadkommit sina modeller. Vår Hasse berättade om sitt bygge av S/S Bohuslän.

Vid anslutande bord fanns Eskader där man kunde fynda både det ena och andra – vitmetallfartygen i 1:1200 för 25 bagare stycket gick snart åt.

Man behövde inte ens gå ner i källaren för att njuta av ångmaskiner.

Ang mer eller mindre insatta frågor: Befrings senaste projekt är att bygga den civila BV 138 som förekommer i serien Franka, vilket omfattar en del spacklande. Medan Befring var på lunch kom en av radioubåtsbyggarkollegorna förbi och noterade skrovet på bordet. ”Är det korrigeringar på gång?” ”Nja, den ska bli civil.” ”Aha, som i Franka?” Jo, just det.

Farbröder förbrödras.

Intensivt demobyggande pågår.

Modellbygge av gamla skolan.

Mirakulöst: Modellubåtar som inte bara sjunker, utan kommer upp till ytan igen.

Foto: Hans Fehrnström