Museet marknadsförs med förkortningen HGM och museets namn kan enklast översättas till arméns historiemuseum. På kartor finns även benämningen Arsenal. Museet ligger bara 10 min promenad från Wien hbf (centralstation) och dit går det både U-Bahn, spårvagnar och bussar från andra delar av Wien. Lokaltrafiken i Wien är mycket väl utbyggd. Det är enkelt att betala om man laddar ner en app i mobilen.

Byggnaden och dess inre dekorationer är bara den värd ett besök. Entrén är modesta 3 euro. Benämningen Arsenal verkar lite malplacerad då man ser insidan då det knappast kan ha varit ett lager, magasin eller förrådslokal. Några jämförelser med Armémuseum i Stockholm låter sig inte göras.

Även om WWII nämns på skyltar så finns det inga objekt efter Första Världskrigets slut. För mig var det en mycket intressant historielektion att följa Habsburgska dubbelmonarkin från dess uppgång till dess fall vid utbrottet av Första Världskriget. Jag hade besökt slottet Schönbrunn två dagar tidigare.

Ovan är bilen som den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914. Båda sköts ihjäl av nationalisten Gavrilo Princip i vad som kallas skotten i Sarajevo. Jag tog med kartan till höger för att visa vilket enormt stort område Österike-Ungern hade lagt under sig. Med många krig som ledde mer eller mindre till konkurs.

Det finns massor med föremål från 1600-, 1700-, och 1800-talen men jag begränsar min bildrapport till huvudsakligen föremål från Första Världskriget.

Hörtrattar för flygspaning och mobil radioutrustning som jag tycker ser förvånansvärt modern ut, jmf med den första svenska mobila radioutrustningen. Notera armborsten!

Ett flygplan och en ballong var vad som bjöds i museet. Men inte så konstigt då det är ett armémuseum. Det fanns flera uppbyggda bunkrar och mycket konst i form av tavlor.

Den tidiga kulsprutan till höger var inte så svår att få grepp om. Men manicken till vänster krävde studium av den lilla lappen. På tyska dessutom. Jag tolkar min översättning som lufttubs påfyllningsapparat för repetergevär med system Girandoni. Kunde leverera hela 150 bar.

Det fanns massor med montrar med spjut, värjor, yxor, gevär, pistoler, uniformer, musikinstrument och allt annat som brukades i de dåtida arméerna. På utsidan av museet kan man beskåda oändliga rader med kanoner och en J35 Draken och en J29 Tunnan.

Tyvärr, tyvärr så är pansarhallen bara öppen första söndagen i månaden. Men det visste jag redan före besöket, att Mosonshow inte datummässigt passar med pansarhallens öppetdagar. Jag tog dock en promenad till pansarhallen som ligger några minuter bort. Det stod några vagnar utanför bakom staketet som jag fick hålla till godo med vid det här besöket.

Det finns annat att beskåda i Wien för den som är intresserad av WWII. Nämligen Flaktürm eller LV-torn. 6 st byggdes mellan 1942-1945 och två st ligger i parken Augarten. Det fanns både detekteringsutrustning för flyg och LV-kanoner på tornen. Tornen byggdes av tvångsarbetare och har fått stå kvar som ett minne för att påminna människor om den enorma exploatering, förnedring och förintelse av människor för vilka nationalsocialismen var ansvarig.

Besöka hobbybutiker i Wien kändes inte som prioriterat efter att ha besökt Mosonshow med det stora utbudet av handlare som fanns där. Men på en av stadsvandringarna kom jag nära två modelljärnvägsbutiker och kunde inte motstå en titt. Båda butikerna hade fokus på begagnat. Det blev ett inköp av en gammal spårvagn utan drivning i den ena butiken.