Stellan och jag lämnade Stockholm på fredagseftermiddagen i Stellans bil fullastad med sladdar, lampor, vaxdukar, kompressorer datorer och annat som behövs för att ordna en bygghelg.

Väl framme vid Arsenalen träffade vi Stefan Karlsson, museichefen, gick igenom en massa praktiska detaljer och började bära upp bord på övervåningen.

När vi var klara åkte vi till vandrarhemmet där vi träffade Markus Hedelin, som driver Ministuff. Vi drog in till byn (Strängnäs), plockade upp Andreas Grewin, besökte lokala pizzerian och drog tillbaka till vandrarhemmet.

Väl där plockade vi upp våra byggrejor och satte oss att bygga i köket.Därmed var bygghelgen inofficiellt påbörjad.

Markus Hedelin, en stilstudie.

På lördagsmorgonen hängde vi på låset kl 0900 när Stefan kom, och satte sen igång att ställa upp bord, stolar och dra sladdar.

Vi fick lite tid över så Andreas passade på att arrangera en bild som sammanfattar livets väsentligheter enligt hans uppfattning.

En modell av en Shermanvagn, referenslitteratur, flytlim, en avbitartång och en flaska Coca-cola uppställda på fronten av en Sherman.

Vid elvatiden började deltagarna dyka upp och Stellan inledde aktiviteterna med att hålla seminarium om sprutmålning.

Strax därefter höll Mikael Holmström sitt föredrag om Sveriges samarbete med Nato under kalla kriget. Andlös tystnad rådde när han gick igenom vad som skett bakom kulisserna medan Sveriges befolkning och andra matades med lögnen om vår neutralitet.

Mikael avtackades med en byggsats av ett Viggenplan, en burk etylacetat, en limpensel och en illa dold förhoppning att han ska bli en återfallsförbrytare till plastmodellhobbyn som alla vi andra.

Knappt var Mikael avtackad förrän Crister Grönberg började sitt föredrag om figurskulptering.

Förutom ett genomtänkt föredrag fick vi se ett antal av hans utsökta friskulpterade figurer i olika grad av färdigställande.

När han var klar började Stefan Karlsons guidning. Det blev rätt kaotiskt med alla frågor som ställdes kors och tvärs.

-Vill ni ha det så här? frågade Stefan.

-Jaa, svarade vi.

Vi fick stanna kvar efter muséets stängning ”för att fotografera” som det hette.

-Får jag provsitta Trabanten? frågade Jocke.

Ja, om du är försiktig, svarade Stefan.

Därmed var isen bruten och vi började klättra på och i vagnarna under Stefans godmodiga överinseende.

Trötta men lyckliga åkte vi sedan bilkonvoj till byns pizzeria för en nödvändig påfyllning av fett och sockerdepåerna.

Sen drog ungefär hälften av oss till vandrarhemmet där det genast utbröt ett spontant byggmöte som varade till sent…..

Vissa människor behöver stora mängder alkohol och diskodunk för att släppa loss och ha kul. För oss räckte det med några plastmodeller och lite etylacetat.

Efter några timmars sömn klev i upp i tid för att besöka muséets förråd.

Efter några korta kärnfulla instruktioner om vad som gick för sig och vad som inte gick för sig, öppnade Stefan förråden för oss.

Det var som att släppa loss en dagisklass i en leksaksbutik. Jag har aldrig sett en så lycklig skara modellbyggare. Med barnsligt upprymda leenden klättrade vi omkring på stridsvagnar och andra militärfordon. Av förklarliga skäl är militärfordon robusta grejor, så inga skador uppstod på vagnarna. Av ren tur uppstod inga skador på deltagarna, vilket var förvånande med tanke på hur många möjligheter att ramla och slå sig som erbjöds.

Huvudattraktionen var Sturmgeschützen, omedelbart döpt till Stuggen.

Samling kring Stuggen.

Samling på Stuggen!

Samling i Stuggen!

Andreas, Håkan och Sven besiktigar en Sherman. Notera de beslutsamma minerna.

Besiktningen utföll till belåtenhet.

Janne Nilsson stortrivdes.

Olika människor gläds åt olika saker. Stellan blev överlycklig när han hittade ett lastbilsvrak.

Har ni tänkt på hur det kommer sig att vissa stridsvagnar är gulligare än andra.

I egenskap av huvuddomare på 08-OPEN blev jag tvungen att dra av poäng i ”målning och finish” för slarvigt maskerade färggränser..

och för silvriga dekaler.

Väl tillbaka på muséet hann vi knappt pusta ut innan nästa programpunkt…

…Jonas Dahlbergs föredrag om dioramakomposition.

Vi känner alla till Jonas kvaliteter som dioramabyggare. Jag hoppas fler får tillfälle att uppleva hans förmågor som föredragshållare. Ett mer genomtänkt föredrag om ett så svårgripbart ämne kan jag inte tänka mig.

Föredraget avslutades med att Jonas initierade ett kreativt kaos då vi gemensamt komponerade dioramor.

Jonas hann knappt pusta ut innan det var dags för hans nästa föredrag, bygget av muséets stora diorama ”Om kriget kommer”.

Avslutningsvis höll Janne Nilsson ett intressant föredrag om resingjutning.

Vid det här laget var åhörarskaran helt utpumpad, så efteråt kopplade vi av med lite modellbygge.

Som ni märkt blev det inte så mycket byggt under helgen. Trettio byggare lyckades inte åstadkomma en större gjutstamshög än denna.

Vi var upptagna med en massa annat kul.

Som ordförande i IPMS-Sverige och en av arrangörerna av denna modellhelg vill jag tacka Stefan Karlsson som för ett år sedan genast hakade på idén om en bygghelg.

-Det är klart vi gör nåt bra!

Jag tackar Stellan Englund som jag planerade helgen tillsammans med och som gjorde det mesta av det praktiska arbete som krävdes för att allt skulle gå ihop.

Jag vill också tacka Mikael Holmström för att han så levande delgav oss resultatet av åtta års mödosam forskning.

Slutligen vill jag tacka de föredragshållare ur IPMS led, som höll väl genomarbetade föredrag utan att få en spänn i ersättning. På typiskt modellbyggarmanér delade ni frikostigt med er av mödosamt tillkämpade erfarenheter.

Ulf Lundberg