Hösten 2018 åkte jag och ett par vänner tåg genom Östeuropa för att besöka ett land som formellt sett inte existerar. Det är en annan historia, men när man väljer tåg som färdmedel så blir det naturligt att man gör uppehåll längsmed vägen på ställen som man kanske annars aldrig hade hamnat i. På vår väg genom Ukraina stannade vi till i just en sådan stad.
Kärt barn har många namn (eller stavningar åtminstone): Vinnitsa, Winnica, eller kanske vanligast Vinnytsia. 370.000 invånare, men jag hade aldrig hört talas om orten tidigare. Utmärkt läge för äventyr!
Det mesta av stadens sevärdheter och förlustelser fanns inom gångavstånd från tågstationen: Vackra, överdådiga ortodoxa kyrkor, handtillverkad choklad, fina parker, god mat till förbluffande låga priser och inte minst: Museum of Retro Technology!
Vid ingången möttes vi av föreståndaren, en medelålders man som talade mycket entusiastisk – men knackig – engelska. Inträdet låg på c:a trettio kronor, vill jag minnas. Föreståndaren är dock en inbiten samlare av allt möjligt, och uppskattade högt ett par svenska mynt! I utbyte fick vi en kylskåpsmagnet i form av en hund, som hans fru gjort.
”This is year of dog. Next year, will be pig!”
I museet finns allt möjligt, men huvudfokus ligger på samlingen av bilar från Sovjetunionen. GAZ och ZAZ i mängder, med andra ord! Somliga inomhus i museets oktagonala byggnad, andra ståendes utanför på gården i varierande skick.
Föreståndaren agerade även guide, och berättade både det ena och det andra om det vi såg. Han insisterade även på att vi skulle provsitta fordonen. Jo, jag tackar!
Extra roligt var det när föreståndaren berättade om det som såg ut ungefär som en Jeep. En far och son ville så gärna ha en Jeep, att de byggde om sin Trabant till att likna en. Jag kunde knappt tro det, men så lyfte vi på motorhuven, och där satt en tvåtaktare som jag var tämligen bekant med!
Ute på gården till museet kunde man även få prova på en analog version av ett väldigt populärt spel till smartphones.
Har du någonsin vägarna förbi Vinnytsia så vill jag varmt rekommendera ett besök på det charmiga lilla museet. Centralt beläget, och med ett inträdespris som inte är något att bråka om. Prisvärd sovjetisk motorhistoria, helt enkelt!
Som en sista liten bonus till artikeln, vill jag även flika in en annan bild från Vinnytsia. Foodtrucks är ju populärt nu för tiden, och då ofta byggda utifrån en Citroën HY. Men här fann vi en tillverkad av en östtysk Barkas B1000!
