Vi samlades ett gäng på tolv personer en söndagsförmiddag på Åsögatan för att gå en introduktionskurs i 3D-printing med Victor Tornfors som kursledare. Victor är känd för att ställt ut sina 3D-printade pubar och kiosker.
Dagen inleddes med fika och alla fick ett tryckt häfte med dagens kurs samlad, vilket är utmärkt att bläddra i. Därefter inledde Victor dagens kurs med en Powerpoint-presentation om vad 3D-printing är och vad det kan användas till. Vi som modellbyggare kan använda 3D-printing till mycket från att bygga helt egna byggsatser och komplettera befintliga byggsatser, till att skriva ut lösa delar, skriva ut förvaring och verktyg för modellbygge. Det har blivit betydligt billigare och enklare de senaste åren och man kan lättare lära sig på egen hand hur det hela går till. Fördelarna är att det är billigt, man kan göra saker som inte finns i butiken och vara kreativ samtidigt. Det finns inga begränsningar.
De vanligaste typerna av 3D-skrivare är FDM- och resin-skrivare.
FDM (Fused Deposition Modelling) fungerar som en limpistol på robotarm och bygger modellen lager på lager. Tekniken är bra om man ska skriva ut större mängder delar. FDM används inte främst för att göra modeller och miniatyrer utan för att skriva ut förvaring, verktyg, geringslådor och ev även gjutformar. Det är billigt (ett kilo plast kostar 350 kr), kräver ingen säkerhetsutrustning, men man ska inte vistas dygnet runt i rummet där utskriften sker. FDM är användarvänligt, enkelt att komma igång med och ger billiga utskrifter men ger sämre kvalitet än resinskrivare. För att få bra kvalitet krävs rätt inställningar. En bra maskin kostar runt 3.500 kr.
Resinskrivare är bättre för detaljer – perfekt för figurer exempelvis – och går snabbare, men är giftigt och jobbigare och kräver bra ventilation. De skriver ut med hjälp av flytande resin, som härdar när det exponeras för UV-ljus från en skärm. Kvalitén kan mäta sig med formgjutna köpemodeller. Tekniken är bra till befintliga byggsatser och spelfigurer, men har svårt med kvantiteten. Man slipper ränderna som ofta uppkommer vid FDM-utskrifter. Det är det ohärdade resinet som är farligt, inte det härdade. Ventilation är viktigt, liksom att använda skyddsmask och handskar. Det är den långvariga exponeringen som orsakar allergi och andra kroppsliga reaktioner. Utskrifterna behöver även rengöras i isopropanol och UV-torkas. Resinet kan också behöva slipas till. Utskrifterna kostar ca fem gånger så mycket som FDM-utskrifter.
Det är alltså en hel del att tänka på vid användande av de olika 3D-skrivartyperna. Olika plasttyper kan används för utskrift: bl a PLA, ABS och resin.
Victor hade med sig en FDM-skrivare (Bambu Lab P1S) som skrev ut en plastdel som han visade oss samt färdigutskrivna modeller av olika slag. Han visade oss hur 3D-skulpterande går till med 3D-skanning. Det finns olika gratis 3D-program på nätet som är lätta att lära sig. STL-filformatet är det vanligaste för utskrivbara 3D-modeller, men det finns även AMF och 3MF, om man ska skriva ut i färg exempelvis. Man ska titta efter modeller som är specifikt gjorda för utskrift. Om det finns förslag på inställningar är det ett bra tecken. Det är egentligen bara att trycka på utskriftsknappen när man valt sin fil. Det är bra om modellen har stödstrukturer.
Vi lärde oss en hel del från olika instruktionsvideor som Victor visade under kursens gång. Vi fick även en mängd länkar till bra hemsidor på området. Om tillräckligt intresse finns kan det bli en fortsättning i vår med en kurs om CAD (Computer-Aided Design).
Ola Kjellberg