Färdig: AEG G.V i svensk version

[Pelle F]

Det är dags för mitt första riktigt seriösa projekt. Jag har gått och funderat på hur det det här flygplanet skulle kunna byggas som modell, i flera år. Det finns inga färdiga modeller för just den här versionen. Däremot en mängd av den tidigare G.IV - bland annat en riktigt fin från Wingnut Wings i 1/32. Men som svenskbyggare är det inte alltid lätt. Jag är dessutom en konsekvent 1/72:a - inte minst av utrymmesskäl. Här blev tanken först att hitta något begagnat exemplar av en gammal vacuummodell av G.IV. Sedan att försöka konvertera och mixa en Gotha G.V (bara lite sådär halvlik AEG) - som det finns fantastiska versioner av. Men inget skulle kunna bli riktigt bra. Till slut fann jag en resinmodell av en version som nog faktiskt kan funka. Choroszys AEG G.IVb. Så jag slog till och köpte den runt jul, och tänkte sätta tänderna i den nu.

Det är en välgjord och detaljerad modell, och etskittet som hänger med kommer nog att ge rätt kul detaljering. Det finns också med flera miljoner minimala pryttlar i påsar, så jag lär bli både vindögd och darrhänt av det här projektet.









Versionerna utvecklades ganska organiskt. Först kom en grundversion av G.IV i slutet av 1916. Till skillnad mot liknande tyska bombare som Gotha och Friedrichshafen, så var det här planet byggt av svetsade stålrör. Den hade inte samma räckvidd eller bomblast som de nyss nämnda. Användes främst till close air support på västfronten.


En utvecklad G.IVb fick större vingspann, med tre vingstöttor.

Även en G.IVk utvecklades, med annorlunda nos och två nedåtriktade automatkanoner på 20 mm i syfte att bekämpa stridsvagnar uppifrån, en sorts tidig Stuka. Den kom däremot aldrig i tjänst.



På den skapades ett nytt stjärtparti, som sedan gick vidare till sena verisoner av G.IVb och snart ledde över till versionen G.V som blev svenskarnas val.



Till Sverige kom sex flygplan. Den första levererades i slutet av 1918, precis efter krigsslutet. Sedan tog det ett halvår och flera leveranshaverier innan alla var på plats. De flögs visserligen inte särskilt mycket, men alla kronmärkta märkligheter är ju kul att bygga. Syftet var snarare att få tag i 12 fina motorer på 260 hk (planen var måttligt begagnade ur överskottsförråd). Motorerna användes snart för att bygga FVM S18 och AEG-planen kasserades. Det finns ett enda bevarat exemplar av någon AEG-version kvar, på Canada aviation andspace museum. En modell av en G.V - fast i civil passagerarversion - finns på Hannovers luftfartsmuseum.

Det blir inte vackert, i bemärkelsen proportionerligt. I stora drag blir dimensionerna som att ta en Tunnan och häkta fast DC3-vingar på flygkroppen. Det har dammsugits på nötet efter bildkällor, och jag frågade på Flygvapenmumseet om de hade ritningar. Tyvärr fanns inget sådant underlag där, men jag har nu ganska många bra bilder.


Jag har gjort en del byggen som var tänkta att leda upp till det här projektet, och lära mig teknikerna. Först lärde jag mig rigga, int eminst min Phönix D.III:
http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/viewtopic.php?t=5465
http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/viewtopic.php?t=7669

Sedan att scratchbygga och modifiera ett FVM Triplanet:
http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/view ... f=3&t=8195

Och nu till sist att jobba med trädekaler på en FFVS J22:
http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/view ... f=3&t=8676

De här erfarenheterna tillsammans är det tänkta att klara ut ett rätt komplext bygge. Vi får se vad det blir av saken.

[Stellan]

Härligt projekt av en sällan skådad modell. Underbar inställning med olika byggen för att öva in tekniker. Vi som följt dig vet att du håller en hög ambitionsnivå och håller den hela vägen. Ingen risk för att bygget hamnar på undantaget inte. Du har mitt stöd om du skulle vackla.

[Lars Befring]

[Mats Averkvist]

Bara lite fundersam här. Hur skall du göra för att det skall bli en G.V? Måtten stämmer ju inte...

AEG G.IV AEG G.IVb AEG GV
längd 9,85 m 9,70 m 10,80 m
höjd 3,89 m 3,89 m 4,50 m
spännvidd 18,44 m 24,00 m 27,30 m

[Anders.Edblad]

Det här bygget ska bli intressant att följa.
Ingen lätt modell att få ihop.

Anders E

[Pelle F]

Så trevligt, tackar.
Mats: Ja, din fråga är nog den viktigaste så här i början av projektet. Hur fanken får man ihop en modell av något som inte finns som modell, där inga existerande exemplar funnits på nästan 100 år, och källorna är så pass vaga. Jag önskar det fanns ritningar, men har inte kunna hitta några. Det har varit svårt att få någon respons av tyska flygmuseer också. Har provat både Berlin och Hannover, men utan resultat.

Så bildkällorna är vad jag har att tillgå. Efter mitt jobb med triplanet, insåg jag att de angivna dimensionerna inte alltid är korrekta. Utifrån mätning av motorerna - som finns bevarade - så vågar jag påstå att Triplanet är betydligt mindre än vad som alltid angivits. Så jag har gått in i det här projektet med en lätt kritisk granskning av källorna. Med hjälp av Photoshoppande där lager lagts på varann och mätts. Jag ska inte belasta er med alla dessa bilder, men metoden funkade bra för Triplanet i höstas.

Först höjden: Den vågar jag avfärda helt. Modell G.IV anges till 3,90 m, medan G.V till 4,5. Var dessa 6 decimeter blivit till är däremot ett mysterium. Jämför gärna bilderna nedan på en AEG G.IV och en G.V fotograferad i Sverige. Personalhöjden jämfört med nospartiet och motorerna förefaller identisk. Och utifrån fler bilder, kan jag inte se att vingstöttorna skulle bygga upp övervingen högre. Snarare ser dessa två modeller närmast misstänkt lika ut. I sammanhanget kan jag nämna att GV-versionen var tänkt att utrustas med andra motorer på 300 hk, men de svenska har ändå Mercedes D.IVa på 260 hk, som även var motorn på G.IV. En fundering är huruvida det fanns blandvarianter, då övergången mellan G.IVb och G.V verkar vara flytande. Kunde möjligen förklaras av att i slutet på första världskriget, så var materialtillgången, reparationskvaliten och produktionskapaciteten så ansträngd att man fick upp ganska märkliga varianter i luften.

En ytterligare fundering över de olika höjdvärdena, är om 3,90 är frammätt utifrån planets "internhöjd" från hjul till övervinge, medan 4,5 är mätt från mark till övervinge när planet står naturligen bakåtlutande och får en viss diagonal extrahöjd. Jag vet inte hur mycket utslag det skulle kunna ge, men som sagt, en fundering.

AEG G.IV:


AEG G.V:



Så längden: Här handlar det säkert om en viss förlängning, då stjärtpartiet är ombyggt till ett biplan. Varför G.IVb skulle vara 15 cm kortare än IV begriper jag inte, det ser jag inga källor på. Sena IV.b har dessutom fått just biplansstjärten också, som gör övergången mer otydlig. Notera gärna likheterna mellan en sen AEG G.IVb och en G.V fotograferad i Sverige. Jag vill påstå att de är väldigt lika:

Sen AEG G.IVb:


AEG G.V (fotograferad i Sverige):


Slutligen vingbredden, som jag är lite mer osäker på. Vissa bilder antyder att vingarna är precis lika långa på G.V och G.IVb - som fick den förlängda och en extra vingstötta jämfört med grundversionen G.IV. Där syns framför allt ett lite annorlunda utseende på övre vingklaffen bara. Andra antyder att vingen kan vara lite förlängd ytterligare på G.V. Däremot är jag mycket tveksam till om det kan röra sig om så mycket som 3 meter. (från det angivna 24,0 m till 27,3 m). Någon sådan förlängning har jag inte kunna upptäcka. Men jag skulle vara oerhört tacksam över ritning eller belysande bilder som gör detta tydligare, nu i början av projektet. Jag har ju fått väldigt fin hjälp här i forumet tidigare.

Jag ska passa på att länka till en rätt kul bild över ett skrotupplag med bland annat ett gäng AEG G.V-delar. Den hjälper för att se kroppsformer och kunna bedöma vissa bitar:
http://www.belgian-wings.be/web_pics/Al ... %20ID.html

[magnusf]

Pelle! Det här ska bli ett trevligt projekt att följa! Modellen ser fin men pillig ut !

Rörande höjden så är maskinen ungefär lika hög stående på marken som om man pallar upp den horisontellt, vingens framkant ligger nästan rakt över huvudhjulen, för att maskinen skulle bli högre när den står bakåtlutande på marken skulle hjulen behövt sitta en bra bit bakom vingframkanten (vilket de inte gör).

Så som maskinen ser ut så skiljer det bara några procent (10 graders lutning på marken: 1,5% , 20 grader 6%) mellan måttet mätt parkerad och horisontellt uppallad. Så det förklarar inte siffrorna! Jag tror att triplanstricket kommer att funka bra den här gången också, jag är helt övertygad om att den maskinen blev betydligt närmare verkligheten baserad på dina analyser och gissningar (sagt med beundran ) än om du följt de uppenbart tokiga publicerade måtten!

Jag älskar bilder på flygplanskyrkogårdar, tänk att fått gå där och botanisera !

Hälsningar

Magnus

[hurtone]

Stor respekt. Jag har precis börjat bygga mitt första biplan och håller på att bli galen. Så många stag och snören överallt.

[Pelle F]

En liten start då. Det är som sagt väldigt många småbitar, vilket kan vara kul. Särskilt när det börjar synas när mikrometrarna sätts ihop tillsammans. Jag har för övrigt blivit väldigt förtjust i geléformen av superlim. Smidig, lättjobbad och snabb.

En paradox med den här modellen är att somliga delar är något alldeles fantastiskt detaljerade, medan andra är märkligt grova. Det gäller tydligast här i personaldelen av flygplanet. Till att börja med var bara den stora klumpen som ska föreställa bensintanken gjuten. Resten förutsattes kunna limmas dit direkt på skrovet vilket skulle bli väldigt primitivt. De hade gjort lösningar för att fästa stolarna sidledes i flygplansväggarna. Långt ifrån korrekt, och rätt fult. Så jag började med att scratchbygga en liten tremruslägenhet.


Jag försökte få till en träfinish på interiören med mina Uschidekaler. Men som jag tidigare uppfattat, så är 1/72-skalan inte helt optimal för att lyfta fram den fina ådringarna som finns tryckta. Det blev således mest en lite träliknande färgton, utan större detaljering.


Den är inte riktigt klar ännu, mer detaljer kommer, och den behöver snyggas till lite mer. Tanklocken är för övrigt en gammal sidewindermissil, aningens förkortad. Av någon anledning gjorde jag ett litet spanarhål vid framsätet, men det kommer att täckas helt av bombsiktet. Nåväl, det finns där för den esoteriska effektens skull.

Instrumentbrädan är tvärtom ett under av härliga detaljer. Här var det bara att fixa ihop allt som hängde med.


Även här försökte jag fixa en träfinish, men den är så förbålt liten, så det enda synliga mönstret är tryckrastret. Snygg på lite normalavstånd däremot. Jag hoppas bara de små reglagen kommer att vara beskådningsbara när allt är klart. Det ger en schysst 3d-effekt i förarplats. Men med en biplansvinge över alltsammans är risken att allt detta förblir osynligt.

[MartinN]

Ännu ett intressant projekt från dig. Tack för det!

/M