Vampiren är Airfix nya. På det stora hela ett trevligt bygge av en fin modell. Märkningen är en del av mitt långtidsprojekt att bygga åtminstone så många av F 9:s maskiner som möjligt. Projektet började i 1/72 och kom halvvägs, och är nu uppflyttat en skalstorlek.
Min modell led lite av den lätt vridna överdelen av kroppen som många vittnat om. Dock inte så farligt, så det hela löstes med hårda klämmor och superlim.
Jag lät klaffarna vara i öppet läge. Egentligen inte så mycket för att vara historiskt korrekt (vilket de uppfläkta luftbromsarna är), utan mest för att det var snygg interiör där och för att göra modellen lite mer intressant.
Bygget var i stort sett rakt ur lådan, rätt vingspetsar finns med trots att lådan är F.3-modellen. Störst problem var positionsljusen till de avklippta vingspetsarna som inte passade för fem öre. Märkligt nog, när passformen i övrigt var riktigt bra. Stolen fick ett stoppat ryggstöd och bälten.
Undersidan målades med Mr. Paint, ovansidan fick ett lager av deras aluminium, sedan blev det Gunze ovanpå det för att kunna chippa. Förebilden var rätt så muggig.
Dekalerna är Moose Republics fina ark som passade utmärkt trots att det inte var anpassat för just denna modellen. Det gula fältet bakom den röda djävulen bättrades på lite i bakkanten för att få till en mer sprayad känsla.
Om du tänker bygga den här, ta i så in i h-e med nosvikt. Jag proppade in så mycket jag fick plats med, men lik förbenat var det ren tur att den tippade rätt när huven kom på plats...
Nästa F 9-maskin blev en riktig långliggare i stashen, Italeris J 11 Fiat CR.42:
Även här är bygget i stort sett rakt ur lådan, lite bälten och några slangar på motorn lades till. Plus att luftintaget under motorn behövde justeras eftersom min utgåva var en annan version än den svenska.
Dekalerna är Flying Colors "Swedish Warriors"-ark, medan getingen hämtats från Pilot Replicas J 21-ark.
Jag har byggt Italeris J 11 i 1/72 och tycker nog att den här var sämre. Att få dit övervingen var en mardröm. Timmar av torrpassning och justering resulterade i att jag till slut limmade fast stöttorna på övervingen, skar bort varenda styrtapp och spacklade igen hålen. Efter ytterligare ett gäng sessioner av fintrimning fick jag till slut till ett acceptabelt, men långtifrån perfekt, resultat. Som kompensation var riggningen desto enklare.
Allt målades med Mr. Paints italienska färger. Härliga att måla med, men knepiga i nyanserna. Deras Giallo Mimetico var nästan påskliljegul och fick blandas ut med Sandgelb. Säkert inte perfekt det heller, men i alla fall bättre. Jädrans roligt att måla mönstret var det i alla fall och den är en härlig färgklick i vitrinen!
Fler Sävekärror är på gång. Definitivt en, kanske ytterligare en. Stay tuned!