Så visst, jag skulle förstås följt de goda råden jag fick. Nåja, jag tröstar mig med bilder på förebilden där det faktiskt ser rätt rött ut. Så jag är inte helt hundra på att detta är fel, så vi släpper det. Och annars ska jag inte klaga. En rackarns trevlig modell som var en fröjd att bygga. Rekommenderas varmt till alla som vill koppla av med ett litet mellanbygge utan att för den skull behöva sänka ambitionsnivån. Ett lite lagom tvåveckorsbygge som ger mycket pang för pengarna.
Kunde inte motstå att ha nosluckan öppen. Krokodillooken är helt underbar!
I synnerhet som den främre boxen är röd, vilket ger den lille en snitsig liten tunga.
Petade in en liten lampa bakom lyktglaset, plus ytterligare lite kablage i käften för att skapa lite mer liv.
Dekalerna är ruggigt fina. En extra finess är att de bakre serienumren och XM på undersidan är tryckt på silverplatta. Något som funkar fint och som dessutom besparar ett riktigt trixigt maskeringsarbete.
Undersidan är också det enda stället där det blev lite vädringsläge. Dessa maskiner verkar ha putsats rätt bra.
Och det är ingen stor maskin det här. Jämför med trettiofemman intill. En 48:a som är stor som de flesta andra 72:or.
Sådär. Då var byggbordet rensat (ja, i alla fall nästan, jag har väl bara en åtta-tio stycken påbörjade). Dags att välja ut ett lämpligt objekt till mellandagsutmaningen. Skulle tro att det blir en Airfix till.
