Jag är osäker på om det här är rätt variant men kanske kan du ändå ha glädje av bild nr 35 eller andra bilder på den här sidan?
Edit: Ser nu att det ju är helt annorlunda stjärtparti, men jaja. Nosen är ju lik i alla fall.
Jag är fortsatt imponerad av ditt bygge!
/M
Färdig: AEG G.V i svensk version
Re: AEG G.V i svensk version
Jag inser att bygget inte går särskilt fort nu mot slutet. Frustrationen märker jag kommer krypande med en kliande känsla av att "ska det här aldrig bli färdigt". Det är mitt klart längsta bygge hittills. Om någon trodde att det bara var lite dekaler kvar, så ska jag nu förtälja historien om sjärtpartiet.
Jag byggde i mars ett dylikt utifrån tolkningar av fotografierna jag hade att tillgå (se sidan 3 i denna tråd). Framför allt tolkade jag det som att framdelen på sidvingarna ärvdes av den tidigare versionen G.IV. Så jag byggde på denna med ett biplansparti (kallas ibland boxtail tydligen). Det blev välan trevligt, men bakom fotografierna så var hela bygget dels instabilt rent fysiskt med fladdriga delar. Dessutom var jag inte säker på om alltsammans faktiskt var korrekt.
När Martin sedan i april publicerade några ytterligare bilder här, och dessutom en ritning (se sid 4 i den här tråden) så blev det uppenbart att mina tolkningar inte var riktiga. Jag har sedan dess dragit mig för att fotografera planet med den bakdelen, då den skulle behöva ändras helt. Nu har jag ägnat lite tid till att bygga om alltsammas, så här kommer det en bildkavalkad.
Först gamla delen. Ni ser tydligt hur annorlunda den ser ut på ritningen, och efter mer fotografisk besiktning så förefaller denna ligga betydligt närmare verkligheten. Fel form på sidvingarna och alldeles för stor övervinge på min gamla verion som synes.
Även sidorna var för stora och lite fel form. Utifrån ett tyskt exemplar så hade jag också uppfattningen att framdelen av sidorodren var begåvade med lozenge, vilket visade sig vara fel. Helvita var de i svensk version (åtminstone de fotograferade exemplaren).
Sålunda tillverkades nya, med ritningen som bas. Inget stort jobb.
Versionsbytet i vardande.
Och mitt i detta ganska trista arbete, blev det äntligne möjlighet att göra något kul också. Det måste ju nationalitetsbetecknas. Flaggorna på baken var relativt stora. Jag testade några varianter i 1/72 jag har hemma, men de var alldeles för små. Så upptäckte jag att det fanns en dekalsats till Fokker D VII i 1/48. Där var flaggorna precis perfekt i storlek, så det var enkelt att föra över dem till den här modellen. Rent tidsmässigt var de också samtida. Enligt fotografi så var det tydlig flagga på både in- och utsidan av dessa sidoroder. Som av en händelse medföljer också just 4 st flaggor i Fokker-satsen.
Utifrån detta blev monteringen riktigt trevlig och flaggorna skänker förstås en efterlängtad dimension till alltsammans. Med hjälp av ett av Martins fotografier blev också enklare att tolka hur de olika stagen var monterade. Rodens Gotha GV-byggsats gav de sista ledtråsarna, då det planet har en likartad konstruktion.
Detta blir min tolkning av stjärtpartiet, och jag tror den ligger nära verkligheten nu. Jag fick också möjlighet att säkra upp baken bättre än den tidigare versionen, så nu sitter saker betydligt mer stabilt.
Somligt blir förstås lite halvt osynligt när övervingen kommer på. Nu är det inte mycket kvar.
Jag byggde i mars ett dylikt utifrån tolkningar av fotografierna jag hade att tillgå (se sidan 3 i denna tråd). Framför allt tolkade jag det som att framdelen på sidvingarna ärvdes av den tidigare versionen G.IV. Så jag byggde på denna med ett biplansparti (kallas ibland boxtail tydligen). Det blev välan trevligt, men bakom fotografierna så var hela bygget dels instabilt rent fysiskt med fladdriga delar. Dessutom var jag inte säker på om alltsammans faktiskt var korrekt.
När Martin sedan i april publicerade några ytterligare bilder här, och dessutom en ritning (se sid 4 i den här tråden) så blev det uppenbart att mina tolkningar inte var riktiga. Jag har sedan dess dragit mig för att fotografera planet med den bakdelen, då den skulle behöva ändras helt. Nu har jag ägnat lite tid till att bygga om alltsammas, så här kommer det en bildkavalkad.
Först gamla delen. Ni ser tydligt hur annorlunda den ser ut på ritningen, och efter mer fotografisk besiktning så förefaller denna ligga betydligt närmare verkligheten. Fel form på sidvingarna och alldeles för stor övervinge på min gamla verion som synes.
Även sidorna var för stora och lite fel form. Utifrån ett tyskt exemplar så hade jag också uppfattningen att framdelen av sidorodren var begåvade med lozenge, vilket visade sig vara fel. Helvita var de i svensk version (åtminstone de fotograferade exemplaren).
Sålunda tillverkades nya, med ritningen som bas. Inget stort jobb.
Versionsbytet i vardande.
Och mitt i detta ganska trista arbete, blev det äntligne möjlighet att göra något kul också. Det måste ju nationalitetsbetecknas. Flaggorna på baken var relativt stora. Jag testade några varianter i 1/72 jag har hemma, men de var alldeles för små. Så upptäckte jag att det fanns en dekalsats till Fokker D VII i 1/48. Där var flaggorna precis perfekt i storlek, så det var enkelt att föra över dem till den här modellen. Rent tidsmässigt var de också samtida. Enligt fotografi så var det tydlig flagga på både in- och utsidan av dessa sidoroder. Som av en händelse medföljer också just 4 st flaggor i Fokker-satsen.
Utifrån detta blev monteringen riktigt trevlig och flaggorna skänker förstås en efterlängtad dimension till alltsammans. Med hjälp av ett av Martins fotografier blev också enklare att tolka hur de olika stagen var monterade. Rodens Gotha GV-byggsats gav de sista ledtråsarna, då det planet har en likartad konstruktion.
Detta blir min tolkning av stjärtpartiet, och jag tror den ligger nära verkligheten nu. Jag fick också möjlighet att säkra upp baken bättre än den tidigare versionen, så nu sitter saker betydligt mer stabilt.
Somligt blir förstås lite halvt osynligt när övervingen kommer på. Nu är det inte mycket kvar.
Re: AEG G.V i svensk version
Fantastiskt! Det är ett avancerat projekt och det är ju inte konstigt att det tar sin tid. Verkligen roligt att se hur det framskrider. Jag är glad och lite stolt att jag fick bidra till förverkligandet.
/M
/M
Re: AEG G.V i svensk version
Gott folk. Nu behöver jag hjälp. Nationaliteten behöver komma på plats. Jag har testat lite olika varianter, där mitt gamla ark med svartvita kronsymboler är helt fel. De är designade för att efterlikna åren 1926-34 och är tydligt annorlunda jämfört med de som var aktuella på AEG:n 1918.
Däremot finns dekalerna för Fokker D VII som är helt riktig tidsmässigt. Jag köpte både 1/72 och 1/48, och det visade sig fungera utmärkt på den här modellen. Flaggorna från 1/48 var perfekta på stjärten. Vingarnas kronmärken är rejält stora - utifrån foton på undersidan, det finns tyvärr inga bilder på övervingarna, men jag får anta att det varit samma storlek där. 1/72 var tydligt för små, men 1/48 funkar återigen helt förträffligt.
1/72-orna går däremot alldeles utmärkt in på bakkroppen. Åtminstone kronmärkena. Men. När vi kommer till nuffrorna, så finns inget vettigt alternativ. Jag har siffrorna 9,3 och 7.
Enligt boken Svenskt Militärflyg, så var de sex exemplaren märkta 8502, 9504 (syns tydligt på foto över krasch på Malmslätt), 9506, 9508, 9510 och 9512. Det är lite speciellt teckensnitt, och jag tycker mig ana att de som är designade till Fokkern (och ser ut att vara perfekt designade till denne) ser en aning ihoptryckta ut jämfört med hur de faktiskt är målade på AEG-fotografier.
Nu undrar jag naturligtvis om någon kan tänkas ha koll på användbara alternativ för siffrorna till AEG:n, 8 mm höga är de.
/Pelle
Däremot finns dekalerna för Fokker D VII som är helt riktig tidsmässigt. Jag köpte både 1/72 och 1/48, och det visade sig fungera utmärkt på den här modellen. Flaggorna från 1/48 var perfekta på stjärten. Vingarnas kronmärken är rejält stora - utifrån foton på undersidan, det finns tyvärr inga bilder på övervingarna, men jag får anta att det varit samma storlek där. 1/72 var tydligt för små, men 1/48 funkar återigen helt förträffligt.
1/72-orna går däremot alldeles utmärkt in på bakkroppen. Åtminstone kronmärkena. Men. När vi kommer till nuffrorna, så finns inget vettigt alternativ. Jag har siffrorna 9,3 och 7.
Enligt boken Svenskt Militärflyg, så var de sex exemplaren märkta 8502, 9504 (syns tydligt på foto över krasch på Malmslätt), 9506, 9508, 9510 och 9512. Det är lite speciellt teckensnitt, och jag tycker mig ana att de som är designade till Fokkern (och ser ut att vara perfekt designade till denne) ser en aning ihoptryckta ut jämfört med hur de faktiskt är målade på AEG-fotografier.
Nu undrar jag naturligtvis om någon kan tänkas ha koll på användbara alternativ för siffrorna till AEG:n, 8 mm höga är de.
/Pelle
Re: AEG G.V i svensk version
Det var inte det lättaste att hitta dekaler till det här planet. Till slut blev det till att testa ännu en teknik jag aldrig använt förut. Jag köpte in tomma dekalpapper och satte igång att designa siffrorna själv. Det finns lite bättre källor för exempelvis Phönix Dront, Fokker D.VII och några ytterligare plan från samma tid. Så till slut hade jag grunden till allehanda lämpliga siffror (utom, faktiskt, siffran 2). Därifrån blev det enkelt att sätta ihop de olika identitetsnumren (utom 9502). Samtidigt också kronmärken, så jag skulle kunna mäta in allt så väl som möjligt.
Tryckningen blev förvånansvärt bra i jobbets laserskrivare; tajt och stringent ned i minsta detalj. Jag valde sedan nr 9504 som individ. I förstone var jag nervös att dekalfilmen skulle vara extra känslig eller spricka upp. Men faktum är att det hela gick problemfritt. Väldigt bra dekal som höll ihop även i detta relativt stora sjok. Eventuellt hade det blivit ännu bättre om jag delat upp allt i sina beståndsdelar, men det funkar och allt sitter där det ska.
Nu tror jag att jag tagit mig igenom det sista riktigt knöliga med den här modellen. Kronmärkena ska dit överallt bara, så det påbörjas. Sedan är det bara några enkla detaljer ytterligare.
Tryckningen blev förvånansvärt bra i jobbets laserskrivare; tajt och stringent ned i minsta detalj. Jag valde sedan nr 9504 som individ. I förstone var jag nervös att dekalfilmen skulle vara extra känslig eller spricka upp. Men faktum är att det hela gick problemfritt. Väldigt bra dekal som höll ihop även i detta relativt stora sjok. Eventuellt hade det blivit ännu bättre om jag delat upp allt i sina beståndsdelar, men det funkar och allt sitter där det ska.
Nu tror jag att jag tagit mig igenom det sista riktigt knöliga med den här modellen. Kronmärkena ska dit överallt bara, så det påbörjas. Sedan är det bara några enkla detaljer ytterligare.
Re: AEG G.V i svensk version
Fantastist kul att se hur detta projekt vuxit undan för undan. Att se en suddig svartvit förlaga blomma ut och bli både färglagd och tredimensionell är en härlig känsla.
Stellan Schroeder Englund
Re: AEG G.V i svensk version
Sådärja. Nu är dekaleringen klar och jag har småfilat på några detaljer. Planet börjar bli klart.
Kronsymbolerna på vingarna var enkelt gjort, de kommer från 1/48-versionen av Fokker D.VII
Jag har också lagt till några små styrelement på ving- och sidoklaffar. Tydligast här på baken.
Nu återstår nästan ingenting. Jag ska gå över den lite bara, faktum är att den blivit lite dammig här och var efter så många månader. Ingen vädring tillkommer, de var ju närmast fabriksnya när de köptes in av Sverige på hösten 1918. Det finns ett problem med långa tunga vingar som skapar en lutning utåt vingspetsarna, vilken inte är särskilt elegant. Jag ska se hur det kan fixas. Så tar jag hem en bra fotobox och gör några snygga slutbilder för "avteckning" inom kort.
Kronsymbolerna på vingarna var enkelt gjort, de kommer från 1/48-versionen av Fokker D.VII
Jag har också lagt till några små styrelement på ving- och sidoklaffar. Tydligast här på baken.
Nu återstår nästan ingenting. Jag ska gå över den lite bara, faktum är att den blivit lite dammig här och var efter så många månader. Ingen vädring tillkommer, de var ju närmast fabriksnya när de köptes in av Sverige på hösten 1918. Det finns ett problem med långa tunga vingar som skapar en lutning utåt vingspetsarna, vilken inte är särskilt elegant. Jag ska se hur det kan fixas. Så tar jag hem en bra fotobox och gör några snygga slutbilder för "avteckning" inom kort.
Re: AEG G.V i svensk version
Dagens inlägg på Lae "Idag för 99 år sedan..."
http://lae.blogg.se/
http://lae.blogg.se/
Stellan Schroeder Englund
Re: AEG G.V i svensk version
Det var roligt. Tack för tipset Stellan!
/P
/P
Re: AEG G.V i svensk version
Gott folk. Nu är den klar. Efter 11 månaders jobb, med en hel del research och huvudkliande, ombyggnationer och felavhjälpande. Några fall av frustrerade stånkanden och möjligen även lite glädje. Det här är min tolkning av hur en AEG G.V såg ut.
Det som varit mest slit med, är naturligtvis försöken att tolka dimensioner och utseenden. Jag vill påstå att källorna inte är helt korrekta. Höjden och vingbredden anges vara större än vad jag tycker mig ha kommit fram till: Planet är inte 27,3 meter brett, utan närmare 24. Höjden är inte 4,5 meter, utan närmare 3,9. Detta överensstämmer med dimensionerna på den AEG G.IVb som jag använt som grundmodell. Längden på planet är jag dock fortfarande lite osäker på: Den skulle kunna vara en halvmeter längre än vad jag faktiskt byggt fram. Men mina försök att mäta mig fram till ett resultat har inte givit tydliga svar, och jag får helt enkelt lämna denna halvmeter inom en felmarginal.
Vad gäller färg och kamouflage, så var dessa plan inte grå eller brunbeiga som vissa källorgjort gällande. Istället användes ett femfärgers nattkamouflage i lozenge-form, och jag tror att det val jag gjort med en mörkblå ton ligger nära verkligheten. Den kan dock ha varit aningens mer svartlila, som går att se en grundkälla på meddelst det enda bevarade AEG-exemplaret i Kanada. Hur som helst har det varit en väldigt kul research att försöka komma fram till rätt variant. Här har jag haft väldigt god hjälp av Aviattic i Storbritannien, som bollat idéer med mig. Dekalerna har varit riktigt bra att jobbamed. Robusta men flexibla. Ihop med dekalvätska har det varit närapå lättjobbat att täcka hela planet med den här ytan. En vass skalpell har varit avgörande förstås.
Resinmodellen i sig har varit bra att jobba med. Inte särskilt ömtålig. Min enda invändning är lite brist på detaljer i personalutrymmena. En enorm kontrast till det oerhört detaljerade styrpanelsarbete som kom med i metallets-kittet. Pyttesmå delar i mängder, som inte syns över huvudtaget.
Dekalarbetet i övrigt har varit lite klurigt. Flaggor och kronmärken från andra mdoeller, samt en egentillverkad nummerdekal. Men det fixade sig till slut. Just det där att skriva ut egna dekaler var ju riktigt trevligt. Nu vet jag hur jag ska lösa några omöjliga saker på andra plan som stått och väntat på identifikationstecken.
Det där med scratchbygge var däremot inte enbart kul. Det krävdes en hel del trixande med bakändan för att få den att se någorlunda riktig ut. Dessutom att göra den stabil och faktiskt stämma med resten av bygget. Jag tror jag är nära verkligheten i den här tolkningen av baken.
Som ni ser är undersidan aninges ljusare, med en annan dekal. Det tvistas en del om dessa plan (och andra liknande) var belagda med samma ton på både över- och undersidan. Men Aviattic, som får betraktas som rätt väl insatta, vill hävda att det var just ljusare ton här under. Så jag har helt enkelt kört på det. Även här under finns en del scratchbygge med luckor m.m.
Riggningen har inte varit så fasligt besvärlig. Det är lättare på lite större plan, med utrymme för pincetten. Men visst har det svurits en del. Jag försökte skapa lite extra trivsel med små mässingsrör i ändarna. Det funkade rätt bra, om än inte perfekt. En större skala vore förstås kul.
Sammantaget, ett låångt men intressant bygge. Om någon skulle vilja ta sig an ett liknande projekt kan jag bidra med några tips:
den här Choroszy-modellen är en bra grund i 1/72. Det finns inte mycket annat att välja på heller. Men visst har Wingnut Wings en AEG G.IV i 1/32 som säkert skulle bli en alldeles magnifik variant.
Vill man göra det lite enklare för sig, så fanns ett par Friedrichhafen G.III med svensk flaggmarkering. Inte kronmärkt förvisso, men sverigekopplingen är uppenbar. Den slipper man bygga om och jaga oklara källor på, eftersom det finns fina modeller klara. Lozengekamouflaget är också roligt att trycka dit på dem.
Så, klart, färdigt. Nu ska jag pausa den här hobbyn en stund. Nästa bygge får bli något mycket enklare.
/Pelle
Det som varit mest slit med, är naturligtvis försöken att tolka dimensioner och utseenden. Jag vill påstå att källorna inte är helt korrekta. Höjden och vingbredden anges vara större än vad jag tycker mig ha kommit fram till: Planet är inte 27,3 meter brett, utan närmare 24. Höjden är inte 4,5 meter, utan närmare 3,9. Detta överensstämmer med dimensionerna på den AEG G.IVb som jag använt som grundmodell. Längden på planet är jag dock fortfarande lite osäker på: Den skulle kunna vara en halvmeter längre än vad jag faktiskt byggt fram. Men mina försök att mäta mig fram till ett resultat har inte givit tydliga svar, och jag får helt enkelt lämna denna halvmeter inom en felmarginal.
Vad gäller färg och kamouflage, så var dessa plan inte grå eller brunbeiga som vissa källorgjort gällande. Istället användes ett femfärgers nattkamouflage i lozenge-form, och jag tror att det val jag gjort med en mörkblå ton ligger nära verkligheten. Den kan dock ha varit aningens mer svartlila, som går att se en grundkälla på meddelst det enda bevarade AEG-exemplaret i Kanada. Hur som helst har det varit en väldigt kul research att försöka komma fram till rätt variant. Här har jag haft väldigt god hjälp av Aviattic i Storbritannien, som bollat idéer med mig. Dekalerna har varit riktigt bra att jobbamed. Robusta men flexibla. Ihop med dekalvätska har det varit närapå lättjobbat att täcka hela planet med den här ytan. En vass skalpell har varit avgörande förstås.
Resinmodellen i sig har varit bra att jobba med. Inte särskilt ömtålig. Min enda invändning är lite brist på detaljer i personalutrymmena. En enorm kontrast till det oerhört detaljerade styrpanelsarbete som kom med i metallets-kittet. Pyttesmå delar i mängder, som inte syns över huvudtaget.
Dekalarbetet i övrigt har varit lite klurigt. Flaggor och kronmärken från andra mdoeller, samt en egentillverkad nummerdekal. Men det fixade sig till slut. Just det där att skriva ut egna dekaler var ju riktigt trevligt. Nu vet jag hur jag ska lösa några omöjliga saker på andra plan som stått och väntat på identifikationstecken.
Det där med scratchbygge var däremot inte enbart kul. Det krävdes en hel del trixande med bakändan för att få den att se någorlunda riktig ut. Dessutom att göra den stabil och faktiskt stämma med resten av bygget. Jag tror jag är nära verkligheten i den här tolkningen av baken.
Som ni ser är undersidan aninges ljusare, med en annan dekal. Det tvistas en del om dessa plan (och andra liknande) var belagda med samma ton på både över- och undersidan. Men Aviattic, som får betraktas som rätt väl insatta, vill hävda att det var just ljusare ton här under. Så jag har helt enkelt kört på det. Även här under finns en del scratchbygge med luckor m.m.
Riggningen har inte varit så fasligt besvärlig. Det är lättare på lite större plan, med utrymme för pincetten. Men visst har det svurits en del. Jag försökte skapa lite extra trivsel med små mässingsrör i ändarna. Det funkade rätt bra, om än inte perfekt. En större skala vore förstås kul.
Sammantaget, ett låångt men intressant bygge. Om någon skulle vilja ta sig an ett liknande projekt kan jag bidra med några tips:
den här Choroszy-modellen är en bra grund i 1/72. Det finns inte mycket annat att välja på heller. Men visst har Wingnut Wings en AEG G.IV i 1/32 som säkert skulle bli en alldeles magnifik variant.
Vill man göra det lite enklare för sig, så fanns ett par Friedrichhafen G.III med svensk flaggmarkering. Inte kronmärkt förvisso, men sverigekopplingen är uppenbar. Den slipper man bygga om och jaga oklara källor på, eftersom det finns fina modeller klara. Lozengekamouflaget är också roligt att trycka dit på dem.
Så, klart, färdigt. Nu ska jag pausa den här hobbyn en stund. Nästa bygge får bli något mycket enklare.
/Pelle