Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Byggtrådarna är de roligaste trådarna. Så då får väl jag komma med mitt första bidrag. För flera år sedan hittade jag en modell på Wentzels hobby. Wentzels hobby var en fantastisk butik på Regeringsgatan i Stockholm. (Ni som minns, ni minns.) Modellen var billig, så jag chansade. Men det började inte bra. Till att börja med hade PM Model hittat uppgifter om att Fokker D.XXI styrdes med tankekraft av en pilot som satt på en klump som litet påminde om en stol, i en i övrigt kal cockpit. Nu hade jag ju hittat uppgifter om så faktiskt inte alls var fallet och eftersom huven, även om den var gjord i onödigt tjock plast, gav bra insyn i cockpiten så kände jag att jag var tvungen att leta upp något att stoppa in i cockpiten.
(Nu kan det låta som att jag sågar PM Models men jag tycker faktiskt att PM Models gör bra nybörjarmodeller. Perfekta för att upptäcka om modellbygge är något för ens son eller dotter. De har en del udda plan också, som jag inte har sett någon annanstans.)
Detta något var ett ark med fotoets som visade sig kosta mer än själva byggsatsen. Men det beställdes och stoppades in. Nu såg cockpiten helt OK ut, nästa steg var att försöka sätta ihop planhalvorna. Gärna med cockpiten innanför planhalvorna. Men följde man PM Models instruktioner så hamnade cockpiten bakochfram och för långt upp, och passformen mellan planhalvorna, speciellt om man ville ha cockpiten i, var förskräcklig. Efter en del våld och några missöden så gick det i alla fall och jag började jobba på östfrontsmarkeringarna. Och fick måla ca 2386 lager innan den gula färgen täckte allt som skulle täckas. Nu hade jag en demolerad cockpit och ett tjockt färglager som hade fått lika skarpa som höga kanter, och när jag insåg att siktet och stagen under stjärtfenan var fel så pallade jag bara inte längre så modellen hamnade i soptunnan. Ungefär samtidigt så började jag, av någon outgrundlig anledning, googla bilder på Fokker D.XXI i finsk tjänst och när jag hittade en Fokker i vinterkamouflage med en målad bild av en sovjetisk soldat med en bajonett i rumpan på sidan så kände jag att jag nog var tvungen att göra ett nytt försök, ändå. Det var Special Hobby som hade gjort dekalarket, jag googlade på deras modell, den fick mycket bättre recensioner än PM Models variant och så beställdes den. Och nu börjar vi snacka!
Än så länge har jag inte kommit längre än att jag har börjat förbereda östfrontmarkeringarna (något som jag svor på att aldrig göra igen) och leta efter rätt grön nyans. Någon, jag minns inte vem men tack, tipsade om att ett sätt att slippa måla 2386 lager gult var att grundlägga med vitt. Och vad som känns som den perfekta gröna nyansen, i alla fall om man jämför med bilderna i Finnish Air Force 1939-1945, är 50 % Gunship green och 50 % Light Green Chrm (Vallejo Air).
Nästa steg är cockpiten. Jag räddade litet ets från Fokker D.XXI:n som hamnade i soporna, som kommer hamna i den här modellen. Om inte de beställda färgerna har kommit vid det laget så blir det paus.
Och var snälla! Jag har ingen airbrush utan är hänvisad till penselmålning. Jag gör så gott jag kan. Och det här med spackel är något nytt för mig, som jag fortfarande håller på att lära mig. (Jag spacklade aldrig när jag byggde förra omgången, för mer än 20 år sedan.) Jag använder för övrigt Tamiyas spackel, det verkar som att många tycker att Tamiyas spackel är värdelöst, men i och med att jag inte har något att jämföra med så håller jag mig till det.
(Nu kan det låta som att jag sågar PM Models men jag tycker faktiskt att PM Models gör bra nybörjarmodeller. Perfekta för att upptäcka om modellbygge är något för ens son eller dotter. De har en del udda plan också, som jag inte har sett någon annanstans.)
Detta något var ett ark med fotoets som visade sig kosta mer än själva byggsatsen. Men det beställdes och stoppades in. Nu såg cockpiten helt OK ut, nästa steg var att försöka sätta ihop planhalvorna. Gärna med cockpiten innanför planhalvorna. Men följde man PM Models instruktioner så hamnade cockpiten bakochfram och för långt upp, och passformen mellan planhalvorna, speciellt om man ville ha cockpiten i, var förskräcklig. Efter en del våld och några missöden så gick det i alla fall och jag började jobba på östfrontsmarkeringarna. Och fick måla ca 2386 lager innan den gula färgen täckte allt som skulle täckas. Nu hade jag en demolerad cockpit och ett tjockt färglager som hade fått lika skarpa som höga kanter, och när jag insåg att siktet och stagen under stjärtfenan var fel så pallade jag bara inte längre så modellen hamnade i soptunnan. Ungefär samtidigt så började jag, av någon outgrundlig anledning, googla bilder på Fokker D.XXI i finsk tjänst och när jag hittade en Fokker i vinterkamouflage med en målad bild av en sovjetisk soldat med en bajonett i rumpan på sidan så kände jag att jag nog var tvungen att göra ett nytt försök, ändå. Det var Special Hobby som hade gjort dekalarket, jag googlade på deras modell, den fick mycket bättre recensioner än PM Models variant och så beställdes den. Och nu börjar vi snacka!
Än så länge har jag inte kommit längre än att jag har börjat förbereda östfrontmarkeringarna (något som jag svor på att aldrig göra igen) och leta efter rätt grön nyans. Någon, jag minns inte vem men tack, tipsade om att ett sätt att slippa måla 2386 lager gult var att grundlägga med vitt. Och vad som känns som den perfekta gröna nyansen, i alla fall om man jämför med bilderna i Finnish Air Force 1939-1945, är 50 % Gunship green och 50 % Light Green Chrm (Vallejo Air).
Nästa steg är cockpiten. Jag räddade litet ets från Fokker D.XXI:n som hamnade i soporna, som kommer hamna i den här modellen. Om inte de beställda färgerna har kommit vid det laget så blir det paus.
Och var snälla! Jag har ingen airbrush utan är hänvisad till penselmålning. Jag gör så gott jag kan. Och det här med spackel är något nytt för mig, som jag fortfarande håller på att lära mig. (Jag spacklade aldrig när jag byggde förra omgången, för mer än 20 år sedan.) Jag använder för övrigt Tamiyas spackel, det verkar som att många tycker att Tamiyas spackel är värdelöst, men i och med att jag inte har något att jämföra med så håller jag mig till det.
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Coolt vintercamou.
Prova även att grunda med rosa innan du lägger på det gula, kan tänkas bli än bättre.
Prova även att grunda med rosa innan du lägger på det gula, kan tänkas bli än bättre.
Stellan Schroeder Englund
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Tack för tipset! Det ska provas.
Hann sätta ihop cockpiten igår, mellan vardagsbestyr och familjeliv. En instrumentpanel (foto-ets) ska stoppas in också. Gällande färg så hade jag litet bekymmer att hitta rätt grön färg till det här projektet. Till slut så tittade jag på vad jag hade hemma (bara Vallejo), Light Green Chrm och Gunship Green låg närmast, så jag prövade dem. Ingen av dem kändes riktigt rätt. Blandade Light Green Chrm och Gunship Green, tänkte att jag börjar med 50-50 för att ha en utgångspunkt, men det visade sig att färgen matchade en profilbild på en Fokker D.XXI i boken Finnish Air Force 1939-1945 perfekt. Bingo! Blandningen är den som syns till vänster (både uppe och nere, med bara ett lager) på bild 3. Nere till höger ser man hur Vallejos Model Color (svart, i det här fallet) blir, om man inte späder ut den med vatten. Model Air fungerar betydligt bättre.
-
- Inlägg: 1836
- Blev medlem: 27 jan 2012, 10:27
- Ort: Stockholm
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Mycket underhållande beskrivning av vedermödorna.
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
All tid som jag lade ner på cockpiten känns ju... inte värt det. Man ser spaken, stolen och den där vita lådan bakom stolen, men de där fotstöden... Jag målade dem, limmade fast dem, sedan lossnade de när jag skulle få in instrumentpanelen, en av dem hamnade på golvet, min son hittade den, jag limmade fast dem igen och nu ser man dem inte ens.
Allt är bara mycket provisoriskt målat. Färgerna jag beställde kom till butiken idag så jag kan börja experimentera med östfrontsfärgerna nu (grunda med vitt och så gult ovanpå vs grunda med rosa med gult ovanpå, jag köpte en Vallejo Model Color gul också, som jag hoppas ska vara litet tjockare än min Vallejo Model Air gul). Sedan väntar jag bara på maskerna för huven.
Allt är bara mycket provisoriskt målat. Färgerna jag beställde kom till butiken idag så jag kan börja experimentera med östfrontsfärgerna nu (grunda med vitt och så gult ovanpå vs grunda med rosa med gult ovanpå, jag köpte en Vallejo Model Color gul också, som jag hoppas ska vara litet tjockare än min Vallejo Model Air gul). Sedan väntar jag bara på maskerna för huven.
-
- Inlägg: 3599
- Blev medlem: 25 jan 2012, 22:02
- Ort: Närke
- Kontakt:
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Spännande projekt, ska bli kul att följa!
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Det går inte snabbt, men det går framåt. Jag har satt deadline till 6 december - Finlands självständighetsdag, det hoppas jag kunna klara.
Jag ägnade ganska lång tid åt att pröva mig fram till bästa sättet att måla gula ytor. Eller, det tog egentligen inte så lång tid, det var bara att det var så fruktansvärt tråkigt att jag drog ut på det. Men jag fick klarhet. Jag fick ett tips (Tack Stellan!) om att grunda med rosa istället för med vitt, och det gav verkligen ett mycket bättre resultat. Visserligen blev den gula färgen litet mörkare när den målades över en rosa yta, jämfört med över en vit yta, men eftersom jag upplever det som att den finska gula östfrontsfärgen är mörkare än den gula jag målade med, så blev resultatet i mitt tycke bara ännu bättre.
Jag insåg också att det här med att frihandsmåla huvar, speciellt när det är 18 stycken millimeterstora rutor, inte riktigt är min grej. Lösningen blev att köpa masker. Peewits masker passade fint och de verkar hålla tätt. Vi får se om jag har gjort ett bra jobb när jag plockar av tejpbitarna.
Jag inser ju hur mycket snyggare det skulle bli med sprutmålning, men eftersom jag dels inte känner att jag riktigt är på den nivån - i alla fall inte ännu, dels att vi inte har plats för allt, så får det förbli penselmålning inom en överskådlig framtid. Men man lär sig på det också!
Jag ägnade ganska lång tid åt att pröva mig fram till bästa sättet att måla gula ytor. Eller, det tog egentligen inte så lång tid, det var bara att det var så fruktansvärt tråkigt att jag drog ut på det. Men jag fick klarhet. Jag fick ett tips (Tack Stellan!) om att grunda med rosa istället för med vitt, och det gav verkligen ett mycket bättre resultat. Visserligen blev den gula färgen litet mörkare när den målades över en rosa yta, jämfört med över en vit yta, men eftersom jag upplever det som att den finska gula östfrontsfärgen är mörkare än den gula jag målade med, så blev resultatet i mitt tycke bara ännu bättre.
Jag insåg också att det här med att frihandsmåla huvar, speciellt när det är 18 stycken millimeterstora rutor, inte riktigt är min grej. Lösningen blev att köpa masker. Peewits masker passade fint och de verkar hålla tätt. Vi får se om jag har gjort ett bra jobb när jag plockar av tejpbitarna.
Jag inser ju hur mycket snyggare det skulle bli med sprutmålning, men eftersom jag dels inte känner att jag riktigt är på den nivån - i alla fall inte ännu, dels att vi inte har plats för allt, så får det förbli penselmålning inom en överskådlig framtid. Men man lär sig på det också!
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Kalle! Finskt kamouflage från andra världskriget är som gjort för att penselmåla! Jag är väldigt förtjust i förebilden (trots att jag varken byggt någon eller äger någon obyggd) så jag håller tummarna för ditt projekt!
Hälsningar
Magnus
Hälsningar
Magnus
Re: Fokker D.XXI, Finska Flygvapnet, vintern 1942-1943
Som sagt: Det går inte snabbt, men det går framåt. Deadline 6 december ser ut att hålla. (Touche du bois!)
Att få ihop vingarna gick dock ganska snabbt.
Och när vingarna var ihopsatta så gick det även ganska snabbt att få ihop kärran i stort. Propellern är som synes inte monterad, och den uppmärksamma ser att även landningsljus och puffror saknas. Samt att hålen för puffrorna är något stora, att borra upp hålen 1 mm räckte inte och nästa steg upp var 1,5 mm. (En 1,2 mm borr står på önskelistan.) Det ser litet bättre ut med puffrorna istoppade. Vad som inte syns är att jag, inspirerad av bland andra Björn Bäcklund, för första gången har jobbat med plasticard, för att täppa till några väl stora luckor, bl a på stjärtfenan.
Vad hade jag kunnat göra bättre, hitintills? Vågat slipa ned skarvarna (men jag var rädd för att slipa bort detaljerna!) och torrpassat någon extra gång, för att kolla att allt verkligen passar. (Det gjorde det inte!)
Nästa steg är, om jag har förstått rätt, att blanklacka hela ekipaget innan jag sätter på dekalerna, och sedan mattlacka den, med dekaler och allt. Därefter ska jag, också för första gången, jobba med trådar. De har införskaffats och ska dras mellan antennerna och från stjärtfenan ned på höjdrodren.
Sedan kan jag inte låta bli att tänka: Kamouflerad? Den är verkligen färgglad, den här lilla kärran. Och då har jag inte ens satt på blåvita dekaler...
Bonusbild. Närmare än så här gick det inte att komma HMS Queen Elizabeth, när hon var på besök i Göteborg...
Att få ihop vingarna gick dock ganska snabbt.
Och när vingarna var ihopsatta så gick det även ganska snabbt att få ihop kärran i stort. Propellern är som synes inte monterad, och den uppmärksamma ser att även landningsljus och puffror saknas. Samt att hålen för puffrorna är något stora, att borra upp hålen 1 mm räckte inte och nästa steg upp var 1,5 mm. (En 1,2 mm borr står på önskelistan.) Det ser litet bättre ut med puffrorna istoppade. Vad som inte syns är att jag, inspirerad av bland andra Björn Bäcklund, för första gången har jobbat med plasticard, för att täppa till några väl stora luckor, bl a på stjärtfenan.
Vad hade jag kunnat göra bättre, hitintills? Vågat slipa ned skarvarna (men jag var rädd för att slipa bort detaljerna!) och torrpassat någon extra gång, för att kolla att allt verkligen passar. (Det gjorde det inte!)
Nästa steg är, om jag har förstått rätt, att blanklacka hela ekipaget innan jag sätter på dekalerna, och sedan mattlacka den, med dekaler och allt. Därefter ska jag, också för första gången, jobba med trådar. De har införskaffats och ska dras mellan antennerna och från stjärtfenan ned på höjdrodren.
Sedan kan jag inte låta bli att tänka: Kamouflerad? Den är verkligen färgglad, den här lilla kärran. Och då har jag inte ens satt på blåvita dekaler...
Bonusbild. Närmare än så här gick det inte att komma HMS Queen Elizabeth, när hon var på besök i Göteborg...