Bygget innebar inga större svårigheter. Det här är min åttonde Hasegawadrake, så snart kan jag bygga dem i sömnen.


Denne lille gubbe var byggets största hjälpreda. Genom att peta in en pilot, kunde jag dels slippa karva bort rodren för att ställa dem i fällt läge, dels slippa pilla med nödgeneratorn. Dessutom underlättade det cockpitdetaljeringen eftersom i stort sett allt döljs när man stoppar dit en gubbe och dessutom stänger huven.

Överdelen av nosen är den i lådan, i tillslipad form, kompletterat med underdelen från Hellers gamla trettiofemma.

Det tidiga Drakarna är också mer lika de svenska = mindre jobb där med. Bakdelen av sporrstället behövde dock byggas om för att passa till danskarnas krok. Ska försöka leta upp en bra i skrotlådan.

Och vips var det dags för det roliga: Målandet!


Och snart är allt klart. Vilket innebär att jag kan återvända till de Drakar som jag egentligen hade tänkt göra klara i sommar...