Primergult på prototyper?
Re: Primergult på prototyper?
Jajamänsan...
Re: Primergult på prototyper?
Det handlar inte bara om materialets färg. Beroende på hur formarna ser ut så måste kanske vissa ytor spacklas, slipas och grundmålas.
Kappseglingsbåtar byggs exempelvis ofta inte i formar. De byggs på "pluggar" vilket gör att insidan blir jämn, blank och fin. Men där skott och förstärkningar plastas fast på insidan skrivet spacklas och slipas berörda ytor ofta jämna för att sedan målas eller få ett tunt avslutande lager av kevlar eller kolfiber.
På utsidan av skrovet som är milt sagt ojämnt efter plastning så spacklas och slipas det jämnt innan primer. På de mer extrema båtar jag sett spacklade man knappt utsidan (fribord) utan slipar den bara någorlunda jämn med porer och allt och lägger sedan på ett lager vinyl i sponsorns färger med logga och allt.
På ett flygplan vill man ibland även lätt kunna se läckage mm och då är det bra med målade ytor och inte kolfiber svarta sådana. Men i grunden så är inte den svart/grå/gul flammiga yta som uppstår efter slipning önskvärd utan man önskar helt enkelt en ren yta och lägger då på en lämplig primer. Gult är lätt att se jämfört med vit, offehite och alla nyanser av grått. Vilket underlättar att se att man verkligen målat allt som skall målas. Att man sedan inte toppar primer'n med någon annan färg handlar inte bara om vikt utan även om pengar och arbete...
Mvh. André
Kappseglingsbåtar byggs exempelvis ofta inte i formar. De byggs på "pluggar" vilket gör att insidan blir jämn, blank och fin. Men där skott och förstärkningar plastas fast på insidan skrivet spacklas och slipas berörda ytor ofta jämna för att sedan målas eller få ett tunt avslutande lager av kevlar eller kolfiber.
På utsidan av skrovet som är milt sagt ojämnt efter plastning så spacklas och slipas det jämnt innan primer. På de mer extrema båtar jag sett spacklade man knappt utsidan (fribord) utan slipar den bara någorlunda jämn med porer och allt och lägger sedan på ett lager vinyl i sponsorns färger med logga och allt.
På ett flygplan vill man ibland även lätt kunna se läckage mm och då är det bra med målade ytor och inte kolfiber svarta sådana. Men i grunden så är inte den svart/grå/gul flammiga yta som uppstår efter slipning önskvärd utan man önskar helt enkelt en ren yta och lägger då på en lämplig primer. Gult är lätt att se jämfört med vit, offehite och alla nyanser av grått. Vilket underlättar att se att man verkligen målat allt som skall målas. Att man sedan inte toppar primer'n med någon annan färg handlar inte bara om vikt utan även om pengar och arbete...
Mvh. André
Bättre allt för många obyggda och påbörjade modeller i garderoben och i lådor än en enda modell för lite... 
Lite av vad som finns i vitrinet...
S 26 "6" (Airfix), J 26 "Gul H" (Hasegawa), J 26 "Vit Bertil" (Heller).
Lite av vad som finns i vitrinet...
S 26 "6" (Airfix), J 26 "Gul H" (Hasegawa), J 26 "Vit Bertil" (Heller).
Re: Primergult på prototyper?
Väl skrivet och förklarat Andre!
Jag arbetade under några år på Makasi komposit AB.
Där limmade vi deicing boot på vingarna till SAAB 2000. Dom var primade med gul färg, som
ökade vidhäftningsförmågan också!
Vi tillverkade även elektronikboxar till JAS 39 Gripen i kolfiber, för att skydda mot EMP. Nä! Inte Emma, utan elektromagnetisk puls...
Mvh / Janne
Jag arbetade under några år på Makasi komposit AB.
Där limmade vi deicing boot på vingarna till SAAB 2000. Dom var primade med gul färg, som
ökade vidhäftningsförmågan också!
Vi tillverkade även elektronikboxar till JAS 39 Gripen i kolfiber, för att skydda mot EMP. Nä! Inte Emma, utan elektromagnetisk puls...
Mvh / Janne
Re: Primergult på prototyper?
Så, sammanfattningsvis kan man inte utifrån färgen enbart avgöra vilket material det är gjort av. Gul färg kan betyda både alu, kolfiber eller plast, är det så jag ska tolka det? Och Gripen tillverkas väl nästan uteslutande av komposit av något slag men gulas ändå?
Stellan Schroeder Englund
Re: Primergult på prototyper?
Är nog lite så. 
Var man använder kolfiber, kevlar eller glasfiber beror på vad delen har för uppgift. Vill man ha något starkt och vridstyvt så är det i allmänhet kolfiber som gäller. Behövs det mer flex så handlar det om kevlar. Och handlar det inte om styrka så fungerar glasfiber många gånger bra. Det handlar även om ekonomi där.
Honeycomb nämndes ju tidigare. Det finns ju i både aluminium och i kevlar. Aluminium honeykomb tog man ju fram på 50-talet där man limmade tunn aluminium på aluminium honeycomb inom flygindustrin. Sedan var det i full gång.
Kappseglingsbåtar började man bygga i kevlar, kolfiber, epoxy samt kevlar och aluminium honeykomb redan i mitten på 80-talet. Och även här i Sverige byggde man båtar i dessa material. Ett antal 40-fotare byggdes åren -85 till -98 i kolfiber och divinycell. Och ett av de senare byggena är 50-fotaren Progressiva som byggdes i Varberg efter 2000...
Men man märkte också problemen och bristerna med vissa material. Honeycomb har exempelvis väldigt liten yta att limma mot och delaminering förekom ofta. "Svenskbåten" Drum fick problem på första etappen ner mot Sydafrika under Whitbread round the world race 85/86. Skrovet delaminerade i hårt väder i Sydatlanten. Efter det så undvek man ofta honeycomb till förmån för divinycell.
När man tog fram W-60 (senare Vo-60) båtarna byggdes dessa i kevlar och divinycell istället för kolfiber och honeycomb för att undvika delaminering. Båtarna blev därför "mjuka" och vred sig när man seglade dem i hårt väder. De kändes därför märkliga att segla men var i övrigt stridsvagnar i hållbarhet. De sista båtarna som byggdes hade även master i kolfiber. Som seglare hade det varit önskvärt att hela båten byggts i kolfiber.
När man sedan skulle börja bygga Vo-70 runt 2004 så återgick man till kolfiber i skroven för att de skulle vara vridstyva nog. Men inte med divinycell som distansmaterial utan kevlar honeycomb av någon anledning. Delamineringen kom som ett brev på posten.
För femton år sedan så fanns väldigt många av de exotiska kappseglingsbåtarna i Sverige. I dag är de mer sällsynta. Men en av dem ligger i Saltsjöbaden i Stockholm...
Idag används ofta honeycomb men den injiceras då med polyester och lamineras med glasfiber på insida och utsida. Det skapar ett förhållandevis lätt och starkt skrov som är enkelt och snabbt att serieproducera.
Jag tillhör dem som fått förmånen att bygga och segla en del av de här båtarna. Och att ha byggt och seglat kolfiberbåtar här i Sverige inte långt efter det att man började bygga Formel 1 bilar i samma material känns exotiskt. Särskilt som det är årtionden innan Koenigsegg...
Mvh. André
Var man använder kolfiber, kevlar eller glasfiber beror på vad delen har för uppgift. Vill man ha något starkt och vridstyvt så är det i allmänhet kolfiber som gäller. Behövs det mer flex så handlar det om kevlar. Och handlar det inte om styrka så fungerar glasfiber många gånger bra. Det handlar även om ekonomi där.
Honeycomb nämndes ju tidigare. Det finns ju i både aluminium och i kevlar. Aluminium honeykomb tog man ju fram på 50-talet där man limmade tunn aluminium på aluminium honeycomb inom flygindustrin. Sedan var det i full gång.
Kappseglingsbåtar började man bygga i kevlar, kolfiber, epoxy samt kevlar och aluminium honeykomb redan i mitten på 80-talet. Och även här i Sverige byggde man båtar i dessa material. Ett antal 40-fotare byggdes åren -85 till -98 i kolfiber och divinycell. Och ett av de senare byggena är 50-fotaren Progressiva som byggdes i Varberg efter 2000...
Men man märkte också problemen och bristerna med vissa material. Honeycomb har exempelvis väldigt liten yta att limma mot och delaminering förekom ofta. "Svenskbåten" Drum fick problem på första etappen ner mot Sydafrika under Whitbread round the world race 85/86. Skrovet delaminerade i hårt väder i Sydatlanten. Efter det så undvek man ofta honeycomb till förmån för divinycell.
När man tog fram W-60 (senare Vo-60) båtarna byggdes dessa i kevlar och divinycell istället för kolfiber och honeycomb för att undvika delaminering. Båtarna blev därför "mjuka" och vred sig när man seglade dem i hårt väder. De kändes därför märkliga att segla men var i övrigt stridsvagnar i hållbarhet. De sista båtarna som byggdes hade även master i kolfiber. Som seglare hade det varit önskvärt att hela båten byggts i kolfiber.
När man sedan skulle börja bygga Vo-70 runt 2004 så återgick man till kolfiber i skroven för att de skulle vara vridstyva nog. Men inte med divinycell som distansmaterial utan kevlar honeycomb av någon anledning. Delamineringen kom som ett brev på posten.
För femton år sedan så fanns väldigt många av de exotiska kappseglingsbåtarna i Sverige. I dag är de mer sällsynta. Men en av dem ligger i Saltsjöbaden i Stockholm...
Idag används ofta honeycomb men den injiceras då med polyester och lamineras med glasfiber på insida och utsida. Det skapar ett förhållandevis lätt och starkt skrov som är enkelt och snabbt att serieproducera.
Jag tillhör dem som fått förmånen att bygga och segla en del av de här båtarna. Och att ha byggt och seglat kolfiberbåtar här i Sverige inte långt efter det att man började bygga Formel 1 bilar i samma material känns exotiskt. Särskilt som det är årtionden innan Koenigsegg...
Mvh. André
Bättre allt för många obyggda och påbörjade modeller i garderoben och i lådor än en enda modell för lite...
Lite av vad som finns i vitrinet...
S 26 "6" (Airfix), J 26 "Gul H" (Hasegawa), J 26 "Vit Bertil" (Heller).
Lite av vad som finns i vitrinet...
S 26 "6" (Airfix), J 26 "Gul H" (Hasegawa), J 26 "Vit Bertil" (Heller).
Re: Primergult på prototyper?
Tack för allas input i denna fråga allesamman. Kom gärna med mer information om ni har. Speciellt om olika frger på flygplan.
Stellan Schroeder Englund