Efter att ha hamnat i en sorts limbo där modellbygget aldrig kom igång efter 2022 så har jag nu lyckas på något sätt ta mig ur denna onda cirkel.
Det var mycket som bråkade när jag tappade bygglusten. Framförallt så var den avgörande faktorn den egna pressen, man ville prestera oavsett hälsan.
Det var inte sunt och jag behövde en tid att tänka igenom byggeriet. Nu har jag stabiliserat mig lite och jag har kommit till insikt att bygga för att det är kul och bygga för min egen skull. Nog med snyft historier. Eftersom jag har varit helt offline byggmässigt så visste jag inte hur mycket jag hade tappat och hur mycket jag hade kvar i minnet.
Det här är mitt först bygge på snart 2 år. Jag kände inte för att bygga i min 32 skala direkt, jag var rädd att tappa bygglusten igen, så jag började med nått "lätt", en Helikopter i 1/48. En viss detaljering har jag då scrachat då den här modellen var grymt ojämn vill jag påstå. Framför allt är plasten lika spröd som okokt spagetti och vek som fasen. Ytdetaljeringen var katastrofal, här fick man nita det mesta. Till modellens fördel är att jag var ringrostig i mina färdigheter med asdålig syn, fumliga händer och avig byggmetod. Dekalerna var av typiska öststatstyck som alla vet hur de är. Det blev en Polsk härk med airbrushade insignias. Rotorförankringarna är gjorda av folie och tunna plastremsor.
Enfärjad blev den också, inge kamou här inte.
