JAS Gripen E-version

[Pelle F]

Ett inslag mitt i arbetet. Det började maskas och målas. Naturligtvis skulle det bli den småroliga fyrfärgsvarianten (fyrgråskaliga). En mix av kanadensiskt lönnlöv och amerikansk aggressor-camo, i nordisk noir. Den är rätt kul, däremot inte helt lätt att bli klok på. Inga linjära grejor, inget som gick parallellt med något annat. Fanns punkter att hänga upp ögat på? Fanns trianguleringar att lära av? Genom Photoshop försökte jag få nys om hur linjerna gick.
målningslinjer2 by Pelle Filipsson, on Flickr

Och sakta rörde det sig framåt...
DSC_6322 by Pelle Filipsson, on Flickr

...med tiden blev det flera iterationer...
DSC_6332 by Pelle Filipsson, on Flickr

Och så stötte jag på en kognitiv dissonans. Det har väl funnits i bakhuvudet, och gick inte att ignorera nu när det blev tydligt under målningsarbetet. Två grejor var tvungna att åtgärdas, och eftersom jag vill maxa den här modellen med alla tänkbara smådetaljer så var det bara att limma vidare. Dels sitter en kanot uppmonterad på fenan. Mycket större än lilla skenan i version A-D. Enkel att åtgärda, bara lite plasticardremsor.
DSC_6337 by Pelle Filipsson, on Flickr

Dels också den lilla hyllan framför cockpit. Lite mysko, för många individer har den inte alls. Andra har den. Så vitt jag sett, har alla brasilianska plan denna hylla. Men de svenska skiljer sig åt. Eftersom jag är ute efter att skapa individ 6002, som är försedd med nämnda platta, så blir det förstås en. Den ska slipas ned till nästan osynlig, bara en antydan. Men för min värdighets skull måste den finnas där.
DSC_6338 by Pelle Filipsson, on Flickr

[Pelle F]

Målningen blev sedermera färdig, efter mycket om och men ska jag erkänna. Färgerna i sig är inte så mycket att orda om. Jag körde med viss konstnärlig frihet, där jag utgick från Tamiya XF-83, och blandade in mörkare och ljusare toner. Förhoppningen var att en och samma grundfärg i alla fyra skulle få alltsammans att gifta ihop sig.
När det gäller färgsättning och individer, så har jag lyckats hitta tre som har den här målningen
6002: https://quwa.org/defense-news/colombia- ... ion-needs/
6003: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fil:Saa ... 57948).jpg
Och 39-10: https://www.planespotters.net/photo/126 ... -39-gripen


DSC_6359 by Pelle Filipsson, on Flickr

Sedan återstod den lilla rara IRST:n framför frontglaset. Här kan man göra i princip som man vill. Det finns exemplar utan, och exemplar med. Samma individ (den här 6002 som jag siktar mot) kör både med och utan:
https://czechairforce.com/news/prvni-sv ... h-zkousek/

https://www.natodays.cz/wiadomosci/saab ... -srodkowej

För en riktig specialare, finns även ett unikt mellanting. Påsatt på en C-modell finns en svart IRST med speciella plåtar som inte riktigt liknar de som finns på E-modellen. Den sitter också på vänstersidan av planet, till skillnad mot E, där de sitter till höger:
https://exoatmospheric.wordpress.com/20 ... -jet/irst/

Det finns också, som kanske anas i länkarna, en färgsättningsfrihet. Ibland är "röret" ljusgrått, nära i färg den ljusare av översidans gråskalor. Ibland är den mörkast grå. Det finns också skillnader avseende en liten plåt framför frontrutan, som ibland har en avvikande färg. I princip en liten kvadrat av mörkare färg som sticker fram några centimeter i det offwhite-ljusgrå mot radomen. Om man vill bevisa sig vara riktig entusiast bland målningsvarianterna, så finns en där IRST:n är borta, men en liten grundfärgsgul remsa sitter där framför rutan, som för att visa var den borde vara placerad.
https://www.saab.com/sv/newsroom/press- ... l-gripen-e

Hur som helst. En någorlunda lämplig IRST fanns på Eurofightern som jag slaktat, och efter viss modifiering, plasticard och spackling, så platsar den där också. Färgen på själva inputsensorn drar åt sån där grågul som det brukar bli på plast som täckt gamla kvicksilverlampor.

DSC_6365 by Pelle Filipsson, on Flickr

Och vid det här laget är själva modellen så gott som färdigmodellerad. Nu återstår uppklädning i fina dekaler, samt beväpning. Angående den, så siktar jag på något som är massivt och fräsigt, men inte alltför tungt. En ren jaktkonfiguration blir det, så modifieringarna syns bakom allt det påhängda. Således köpte jag (vilket var det som tog många månader att få levererat från Ukraina via Schweiz) två paket Meteor. Väldigt fina, krispiga saker.

DSC_6362 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_6372 by Pelle Filipsson, on Flickr

[Lennart 12]

Det där ser riktigt bra ut. Kul med en modell du blir hyfsat ensam om också.
//Lennart

[Pelle F]

Jag har stött på ett problem. Det finns inga dekaler som täcker behovet för den här modellen. Jag har fem olika ark för Gripendekaler, ett par av dem ganska omfattande med kul varianter. Alla är dock för versioner med ljus camouflagefärg, så de är från mellangrå till mörka, och blir helt fel mot den här färgsättningen. De flesta dekaler kommer också att sitta på de märkaste delarna. Så jag fixade egendesignade sådana, inga större problem eftersom det fanns så mycket underlag hemmavid. Det låg också några tomma ark i garderoben, för utskrift. Men... skrivaren jag har tillgång till klarade inte tjockleken på arket. Så det hela fastande och skrynkade ihop sig och så var det arket rökt.

Min fråga är därför om någon har tips på lösningar. Dekalerna som behövs är designade enligt bilden i en liten ruta, 10x4 cm. Dessa täcker behovet av dekaler på den här individen.

Visserligen krävs några smådekaler ytterligare, men med den vanliga mellan/mörkgrå varianten som finns i andra ark. Utifrån bildmaterial, så är det betydlgit färre dekaler än på standardgripar och undersidan på planet ser nästan helt rent ut från texter och markeringar.

dekaler by Pelle Filipsson, on Flickr

/Pelle

[Pelle F]

Då är det hög tid för en uppdatering av det här stolleprovsprojektet. Pausen blev lång, för att dekalproblemet var svårlöst. Eller rättare sagt omöjligt att lösa. Det existerar inga dekalark med så ljusa svenska tecken.

Efter eget försök med blankt dekalpapper och vanlig kontorsskrivare, fick jag benägen hjälp av forummedlem Fredrik Almlöf som gjorde ett försök. Det visar sig tyvärr att sådana kontorsskrivare inte funkar för ändamålet: Som anas på bilderna, behövs en ljusgrå tryckfärg. Det går inte att simulera med CMYK som finns i vanliga skrivare, utan resultatet blir en svagt pigmenterad utskrift, där alla dessa ljusa dekaler blir närmast osynliga mot det mörka kamouflaget. Jag kunde därför bara använda ett par av dessa hemmagjorda dekaldetaljer.

Så jag fick botanisera bland de ark jag hade hemma. Undersidan var lättast. Dels finns där bara tre dekaler, så vitt jag har kunnat utröna. Och dels funkar det utmärkt med gamla vanliga Gripendekaler där.
DSC_6469 by Pelle Filipsson, on Flickr

Översidan är värre. Men en användbar lösning utkristalliserade sig. Det visade sig att några av dekalarken var tryckta med en ljus grundfärg under det mörka som ska synas på vanligt ljusgrått kamouflage. Så om jag vände dem bakochfram, så kunde jag använda dem till den här modellen. Lite för ljust om man ska vara petig, nästan off-white. I praktiken ska det vara en något gråare ton, men detta får duga så länge.
DSC_6471 by Pelle Filipsson, on Flickr

Några dekaler går utmärkt att vända utan att det blir spegelvänt: kronmärken, reflexer, vissa markeringar. Men, naturligtvis inte texter och siffror. Jag kunde inte gärna låtsas som ingenting, utan bestämde mig här för att göra en grej av problemet, istället för att gömma undan det. Således, bakochframvända grejor ska få synas här u utvecklingsstadiet.
DSC_6478 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_6473 by Pelle Filipsson, on Flickr

Det är alltså rätt teckensnitt, rätt storlek, men inte de rätta siffrorna. Sexan och Tvåan får se ut så här, ända till den dag någon har fixat ett riktigt dekalark för individen (maila mig!). "Danger" vid luftintagen kunde jag ha jobbat med bokstav för bokstav - åtskilliga av dem skulle gått att vända. Men... har man fullvuxna händer och dessa bokstäver ligger runt 1 mm i storlek stycket, så blir det snarare avskräckande än inspirerande att ge sig på en sådan insats.
DSC_6472 by Pelle Filipsson, on Flickr

Dessutom hade jag begränsat med siffror av rätt typ. Ena sidan av stjärtfenan får alltså vänta på det där arket, tills det finns.
DSC_6477 by Pelle Filipsson, on Flickr

Trots dessa tydliga fel, aber och ohyggligheter, så är modellen i sig nära färdigställande. Några bakvända dekaler kan lätt skrapas bort och ersättas en vacker dag. Mitt byggprojekt ska däremot få komma i mål snart. Och nu är det i stort sett bara en ordentlig insats kvar, beväpning.
DSC_6476 by Pelle Filipsson, on Flickr

Denna beväpning har också varit omgärdad av problem, som nämnts tidigare. Men allt finns hemma och inväntar lugna mellandagar med eoner av timmar att lägga på sådana här viktigheter.

[Urban Gardini]

Angående de något ljusa kronmärkena. Testa att maska runt och blås på ett tunt filter.

[Pelle F]

Det börjar närma sig slutet på bygget. Jag ville ha en kul beväpning som skulle passa. "Vasst och spetsigt" fick bli nyckeorden och jag har sett bilder på en ren jaktkonfiguration med en massa Meteormissiler påhängda. Skulle också passa bra då de inte döljer alltför mycket av bygget. Sagt och gjort. Som jag har nämnt tidigare, så blev det krångel med beställningen som tog många månader att få hem. Men det är finfina resinmodeller från ett ukrainskt företag, reskit-models.com. Uppmålade och dekalerade.

DSC_6481 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_6484 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_6485 by Pelle Filipsson, on Flickr

Nu återstår bara ytterst smått finlir.

[Urban Gardini]

Läckert och giftigt men har styrbords inre Meteor varit på julglöggen?

[Pelle F]

Okej, dags att avsluta projektet (för nu) och hävda att så här skulle en Gripen E kunna byggas. Dimensionerna tror jag är nära verkligheten. Data anger att C är 15,2 m lång inklusive pitotrör, och längden verkar vara påbyggd i baken. En mängd nya detaljer, nedslipade skenor i vingbasen, i allmänhet en jämnare översida, och fler antenner under kroppen. Mycket tjockare sensorer och telekrigsutrustning i vingändarna och på fenan. Annars, samma storlek på cockpit och noskon. Nya landställ (Som jag ju har petat ihop med delar från andra flygplan, så porträttlikt är det icke). Det jag fortfarande är mest fundersam över, är uppgiften om större luftintag samt eventuell annorlunda vinkling på carnardfenorna. Där har jag inte lyckats se någon förändring jämfört med C-versionen, och därför inte heller gjort några förändringar i den här modellen. Men det betyder förstås inte att jag har rätt. Allt det här ska bli kul att få facit på när tillräckligt mycket av E-versionen avhemligas så det kan produceras en riktig officiell modell. Likaså, önskar jag dekalark med ljusare siffror och märken snart. Det provisoriska som jag lyckats få ihop än så länge är förstås tydlig flagga för att den här modellen inte är "klar". Framför allt hoppas jag att projektet kunnat inspirera någon, någonstans, att göra bättre.
/Pelle

DSC_0020 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0044 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0035 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0023 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0038 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0049 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0040 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0049 by Pelle Filipsson, on Flickr

DSC_0022 by Pelle Filipsson, on Flickr

[Björn B]

Bra jobbat. Jag hoppas bara att det inte är camouflaget som kommer användas på seriemaskinerna.