Färdig: AEG G.V i svensk version

[MartinN]

Det ser ju riktigt lovande ut! Jag har också funderat på mässingsrör. Var köper man sådana?

På tal om att läsa om sådana här jättar, har du någon uppfattning om boken The German Giants: R-planes, 1914-18 av GW Haddow är något att ha...?

/M

[Stellan]

Man blir riktigt trött bara man tittar på allt arbete du lägger ned. Det hedrar dig att du inte ger dig.

[Pelle F]

Det har varit lite paus i arbetet. Jag tror det har något att göra med säsong och väder. Men en liten uppdatering ska jag ändå dra till med. Högervingen är monterad och klar, med riggningen färdig. Det var en del att pilla med; dels ville somliga riggtrådar envisas med att lossna, dels tyckte vingstöttorna att de kunde börja luta när jag inte gav dem tillräcklig uppmärksamhet. Men det bökiga var ändå att planera ihop själva övervingens infästning så allt klaffade på den halvminut jag hade innan snabblimmet torkade. Felplaceringar skulle fästa stolparna mitt på dekaler, med förstörda sådana som resultat. Knepet var att lägga en liten limklick inne i borrhålet på övervingen, och montera den på de tre bakre stöttorna genom att luta den lite snyggt och passa in dem rätt, sedan trycka ned framkanten av vingen och på samma vis passa in de tre främre stöttorna. Sist använde jag en nål för att dra en limsträng mellan vingen och den mindre centrumdelen så den fäste in snyggt även där. Allt klaffade och jag är rätt nöjd med mina inmätningar av alla vingstöttorna så det kom i rätt höjd mot resten i slutänden.


Så var det bara att gå på vänstervingen. Först förlängde jag även de sex vingstöttorna till den, kanske minns någon att dessa var alldeles för korta ur boxen.


Och så på med dessa på undervingen (jag har naturligtvis borrat om även denna vinge så allt skulle stämma med fotografierna)


Sedan förberedde jag 36 små mässingsrör för infästning mot riggtrådarna.


Och så det något erbarmliga arbetet med att sätta in dem på plats inför riggningen.


Nu är mycket av det tråkigaste fixat. Riggningen av vänstervingen kommer härnäst och sedan ska övervingen monteras.

[Joakim Hultman]

Det måste bli en förbaskat skör modell; spretig och i resin som den är. Imponerande arbete, helt klart.

[Stellan]

Det är helt tydligt att jag inte kommer att behöva delta i klassen "Svenskt, biplan, krångligt, flermotorigt, VK 1, 1/72" om jag tävlar framöver. Där har vi redan en vinnare. Ser bra ut som tusan!

[Pelle F]

En liten uppdatering igen. Nu har projektet ramlat in i de eviga smådetaljernas scratchbyggande (om jag nu inte var mätt på scratchbyggande sedan tidigare, så är jag det nu). Men först, ledsen för ett väldigt sent svar Martin, jag glömde bort:
Mässingsrören finns på Rebell hobby i lite olika dimensioner. Min plan var att använda just ett rör, för att peta in riggtråden inuti röret och elegant skapa stabilitet där. Det visade sig vara naivt, då en 0,1 mm sladdrig tråd inte på något vis vill acceptera att tryckas in i ett 0,2 mm hål. Jag har således gjort på ett mer primitivt vis, men det håller ändå. Den här riggtråden är väldigt bra på alla sätt. Särskilt ihop med geléartat snabblim.

Jag har inte sett boken The German Giants: R-planes. Kanske hade den varit till hjälp i arbetet, men nu är det kört.

Joakim, jo, lite ömtålig är den. Jag tror dekalerna håller ihop alltsammans (enormt bra kvalitet på dem). Men egentligen är det inga jätteproblem, den håller ihop bra och riggningen är egentligen det mest ömtåliga. Superlimmet verkar vara precis rätt.

Stellan! Ha! Ja, om en sådan kategori erbjuds, så kommer jag kanske inte sist i alla fall.

Först skulle riggningen fixas på vänstervingen också. Det tog lite tid, men funkade. Ni ser att stöttorna är skeva och vingliga. Det beror på pressen från riggtråden, men allt fixar sig när övervingen kommer på.


Vilket den gjorde härnäst. Den här vingen var lite bökigare att passa in av olika skäl, så arbetet krävde viss hantering som samtidigt lossade tre riggtrådar. Men inga jätteproblem, det vara bara att fästa igen.


Sedan ett par extraklaffar i bakkant på övervingen. Kamouflagedekal på dem förstås.


Dessa behövde också ett litet styrstag som gick runt under vingen. Jag är mycket tacksam för de bilder som MartinN lade upp här. De förtydligade konstruktionen av flera detaljer.


Även styrleder till underklaffen behövde konstrueras.




Och så ett litet aber. Jag insåg att det gick ledningar från tanken i övervingen, utmed vingstöttorna, och ned i flygkroppen. Det skulle inte ge mig någon ro om jag ignorerade dessa, även om de blir så gott som osynliga. Så jag tryckte bort dessa två stöttor och formade något av mässingsrören jag har till riggningen.


Och eftersom det var gjort, så tyckte jag mig vara tvungen att också komplettera med de mätare som satt under vingen och visade piloten nivåerna. En liten triangel med två mätare i. Jag tyckte mig ha sett en sådan modelldetalj förut i mina byggen, men det tog lite tid att komma på var. Efter inspektion i modellhyllan så hittade jag svaret: Landljusen till en J29. Jag hade en obyggd liggande, som jag snodde på nämnda pryl, och den passade väldigt bra där. Alltsammans kommer att vara så gott som osynligt, men det ger lite skön feeling i magen att jag ändå tillverkade dem.

[MartinN]

Imponerande Pelle. Och tack för svar.

/M

[Pelle F]

Det blev lite ytterligare uppdateringar i helgen. Först grunderna till bombställen som verkar ha lämnats kvar enligt foton. Version G.V är jag lite oklar över hur den skulle lastas. G.IV har en mängd små bombställ under både vingar, kropp och nos, samt även inombordsfack för bomber. G.IVb fick längre vingspann, för att kunna bära en ensam 1000kg-bomb. Den följer faktiskt med här i modellen. Men för G.V kan jag bara se dessa vingmonterade bombställ. I fungerande skick är det ännu lite mer detaljer, men på de svanska planen ser jag bara just dessa skenor.


Sedan en av de viktigaste detaljerna. Propellrarna. Jag tycker mig se det laminerade mönstret på de svenska planen. Och det är roligast att göra dessutom. Högblank lack över alltsammans, men en svag inblandning av färg för att mörka dem ytterligare en aning.


Det ger äntligen lite variation till det annars väldigt mörkblå projektet. Lite färgklickar så att säga.


Med propellrar behövdes även propellerskydd. En detalj som jag gillar rejält. Den ger ett litet lyft till helheten.


Nu börjar det likna ett flygplan och inte bara en tresitsig kajak med vingar.

[Joakim Hultman]

Ja jäklar, nu är den verkligen ett flygplan! Krispigt.

[Ulf Lundberg]

Prydligt riggat!
Amiralitetet låter härmed meddela sitt höga gillande.
Uffe
Fåtöljamiral över de tolv haven.