Två skvadroner av Svartahavsflottan sändes ut för att återta eller sänka Potemkin, men deras besättningar vägrade beskjuta sina kamrater som kunde fly till Rumänien. Fartyget återlämnades till Ryssland och döptes om till Panteleimon (Пантелеймон, efter helgonet Sankt Panteleimon) och deltog senare i första världskriget. Under Februarirevolutionen 1917 döptes det kortvarigt åter till Potemkin av Tauris, men fick till slut heta Frihetskämpen (Борец за свободу). Under ryska inbördeskriget skadades skeppet ytterligare och det skrotades 1923.
Bolsjevikerna såg myteriet på Potemkin som en viktig del av de händelser som sedan ledde till Oktoberrevolutionen 1917 och Eisenstein gjorde filmen som ett propagandastycke till tjugoårsminnet av händelserna. Samtidigt ville han experimentera med de idéer om montage och klippning som han och Lev Kulesjov utarbetat. Filmen om Potemkin återger en dramatiserad version av händelserna under myteriet och lägger också till en ofta refererad, fast ohistorisk, scen där tsarens soldater beskjuter en folksamling på en trappa i Odessa.
Filmen blev inte en omedelbar succé, i Sovjetunionen kom hans tekniker att ses som alldeles för avancerade och nyskapande för det alltmer staliniserade kulturlivet. I västvärlden sågs filmen både som effektiv kommunistpropaganda och som oerhört våldsam och var till följd totalförbjuden i bl a Storbritannien, Frankrike, Finland, Italien och Sverige till in på 1950-talet eller senare – i Sverige klassades den om som barnförbjuden 1952. Icke desto mindre förstod man att Eisensteins klippteknik var något nytt och viktigt och han ses nu som en viktig föregångsman inom filmkonsten. Många kompositörer har gjort musik till filmen, inte minst Pet Shop Boys, som gjorde ett soundtrack med Dresdens Symfoniorkester.
Nå, för att nu övergå till modellbyggesaspekterna i det hela.
Som noterat ovan var Potemkin redan skrotad när filmen spelades in och dess roll fick därför spelas av Tolv apostlar (Двенадцать Апостолов) – ett av de skepp som hade skickats ut för att stoppa Potemkin. Fartyget stod i själva verket på grund, vilket hade konsekvensen att man inte kunde filma det i ”helfigur”. Man fick också bygga på nya kanontorn för att mer likna Potemkin.
Tolv Apostlar har, såvitt jag kunna utröna, endast getts ut av Kombrig i 1:700.
Man kan ju naturligtvis också ge sig på Potemkin själv, som ju faktiskt existerade i början av 1920-talet, även om den inte var med i dagens film. Den finns i 1:400 från Ark Models, Ogonek och Heller och i 1:700 från Kombrig och WSW.
Sen kan man ju vilja återge den berömda scenen i Potemkintrappan och då använda sig av ryska infanterister, resp sjömän. Red Box har gett ut rysk militär som de såg ut kring 1900 i 1:72:
Red Box har också gett ut civilister från samma tidsperiod, men de är beväpnade, så det är inte riktigt rätt. Inte ens Preiser verkar ha nåt från rätt tidsperiod, det bästa jag kan hitta där är deras „Winkende Zivilisten am Straßenrand“ i 1:72.
