Modellen som jag valde är en Wildcat. Wildcaten var ett av de tidiga Amerikanska hangarfartygsbaserade flygplanen som användes i stilla havet.
Det finns flera roliga alternativa individer att välja på och valet står i nuläget mellan en med den äldre nationalitetsbeteckningen (den med en röd prick i stjärnan) och en från Midway. På bilden ser ni en del av innehållet i boxen. Det finns också photoets, och maskering till glasdelarna.
Plasten är väldigt mjuk och man måste vara mycket försiktig när man skär loss delarna och fixar till dem.
Ytfinishen på delarna är mycket bra med en massa fina detaljer. Delarna sitter dock fast i tjocka gjutstamsanslutningar som gör att man får ägna mycket tid år att rensa delarna. Jag vet inte om detta är typiskt för Arma men man blir ju lite bortskämd efter att ha byggt en Eduard 109a.
Det mesta av cockpit limmade jag ihop innan målning för att sedan detaljmåla med pensel.
Här kommer några bilder på cockpit och skrovhalvorna efter lite målning.
En detalj som förvånade mig var att bakkanten av vingen är ganska tjock. Det kanske beror på att vingen består av en överdel och en underdel som skall limmas mot varandra. Det är kanske så att det med den plasten man använder så är det svårt att få riktigt tunt i bakkant. Jag gav mig dock på att tunna ut vingarnas bakkant genom att slipa och skrapa insidan av vinghalvornas bakdel.
Ful bakkant:
Fixad bakkant:
Och här kommer bilder som visar cockpit och den främre delen med hjulhus installerat i den högra skrovhalvan. Landningsstället är för övrigt en synnerligen komplicerad historia som krävt en hel del funderande och jag hoppas att jag skall lyckas montera det utan att det går sönder.
/Anders
! Det där är en trevlig byggsats, jag byggde två när de kom ut och tyckte mycket om dem! Vad gäller jämförelsen med Eduard så är de lite olika i sin approach, resultatet tycker jag blir likvärdigt men Arma är ofta enklare att bygga med lite färre delar. Gillar man lösa roder och fällda klaffar så är dock Eduard svårslagna!
