Häromåret köpte jag Hobby 2000:s utgåva av MiG-15 och tänkte (nästan) som vanligt bygga en östtysk. Ett litet streck i räkningen var dock att det visade sig att jag köpt deras MiG-15 och inte MiG-15bis, som DDR hade... Lyckligtvis fanns alla bis-delar i lådan och det enda som krävdes i övrigt var att forma om luftbromsarna. Och så här blev det:
Modellen är ganska förenklad och har styrtappar som får en snap-tite-modells dito att framstå som en kortseriemodell... De är groteska och försvårar nästan bygget. I övrigt är cockpit en salig blandning av fina detaljer och totala missar. Instrumentpanelen är bara en (usel) dekal och bakom stolen är det ett stort hål! Medan resten ser nästan resindetaljerat ut. Märkligt. Huven är dessutom bland de sämre jag sett på en modern modell, det krävdes en hel del jobb för att få den åtminstone någotsånär genomskinlig.
Allt målades med Mr Paints white aluminium blandat med lite ljusgrått. De metallrena ryssarna från den här tiden var inte metallrena, utan lackade med en klarlack som man hade blandat lite aluminiumfärgat pigment i. Dekalerna kommer från ett tyskt ark med NVA-dekaler. Just dessa kanske inte ser så östtyska ut, men emblemet med hammaren och passaren kom dit först 1956, så det här är den allra tidigaste varianten:
Märkligt nog var detta min allra första metallrena ensitsiga MiG-15 någonsin. Jag är lite förvånad själv över att det faktiskt är så.
