IPMS Stockholm

VATTENKRAFTVERK I SKALA 1:87

Sverige har sedan 1800-talets elektrifiering haft ett stort antal vattenkraftverk, även småskaliga och privata sådana. Idag finns det mer än 2000 anläggningar, många av dem med K-märkta byggnader.
Dessa byggnader tillsammans med järnvägsstationerna var Kronans status -och skrytbyggen och de är vanligen mycket solit uppförda med konstnärliga detaljer och manövertavlor av polerad marmor och med mätare och brytare i guldpläterad mässing och ädelträ, blänkande golv och putsade dynamos. De tillhör en av de viktigaste av industrialiseringens komponenter och många är värda att bevaras som industriminnen även om dammarna är rivna. Jag är intresserad av gamla industribyggnader och har byggt ett antal och här är ett projekt över ett mellansvenskt vattenkraftverk som revs på 50-talet, ritningarna finns delvis kvar och få foton vilket innebär en viss frihet att “tolka fasaderna”. Utgångspunkten är skala 1:87 (HO) och jag använder mig av delar till flera industribyggnader och järnvägsstationer. Insidan blir helt scratchbyggd. Tyvärr stämmer det inte riktigt med fordon mm i skala 1:72 men man kan faktiskt se mellan fingrarna om man väljer rätt och placerar dem lämpligt. Jag utgick från Faller och Anhaugen som gör utmärkta och detaljrika byggnader och är lätta att bygga om då många industrifastigheter var lika arkitektmässigt i Sverige, England och Tyskland. Ideén med den här modellen är att visa tekniskt hur ett typiskt mellanstort vattenkraftverk såg ut under epoken 1900 till 1930. De första turbinhusen var byggda av lokala privata bruksbyggmästare och var av “representations typ” och skulle visa brukets kapacitet och betydelse. Vid sekelskiftet ändrades arkitekturen till att bli mer kontinental och inspirerad från bla Schweitz och Tysklands jugentstil och ritades på speciella kontor som exempelvis VBB, AB Vattenbyggnadsbyrån som kom att projektera både privata och statliga anläggningar och Kungl. Trollhätte kanal -och vattenverk (nuv. Vattenfall). De mellanstora och stora anläggningarna blev till en utpräglad arkitekt -och ingenjörskonst med storslagna fasader och rymliga maskinhallar i en pompös nationalromantisk estetik-mystik där man inte sparade på riksdalerna. Vattenkraftverken blev nationella symboler och modeller fanns med på alla större internationella teknikutställningar och mässor. Idag är den här industrihistorien nästan bortglömd och okänd bland en bredare publik.

Basen för dioramat är byggd av balsaträ i måtten 65 x 34 x 2 cm i skikt, kontrollerat med fuktkvotsmätare och var snustorrt så det var bara att limma och sedan skulptera ut med bildhuggarjärn. Förstärkt med RC modellflygs Eze-Kote resin och sedan grundmålat. Färgerna är Vallejo och Humbrol. Bygger först upp dioramat och ytterväggarna för att lättare planera in 12 v belysning. Originalet var byggt 1902, omändrat 1910 och 1930 för högre kapacitet – transformatorverket/ställverket flyttades utomhus ca 1930 och gångbron över den bakre utloppskanalen revs delvis. Allt monterades ned 1953 och idag finns bara några farliga ruiner, de öppna turbinschakten och större stenblock kvar i den helt torra kanalen, dammen är borta. Verket var troligen inspirerat av “Jonsereds Electriska Vattenkraftscentral” (Hedlund 1901) och “Wasserkraftanlagen” Voith 1900-1. Modellen visar ett av Göta älvs tillrinningsområdes stationer och lär ha haft en effekt på 12 x 3 MW = 36MW. Området har haft flera stora anläggningar men idag är det dominerat av några få stora, de mest kända; Hojum, Lilla Edet, Olidan, Vargön och Thorskog med en produktion på över 300 MW totalt ca 1,7 – 1,9 TWh/Y.

Fantastiskt fin modell. //Lennart

Mycket trevligt initiativ. Jag jobbar med Sveriges arbetslivsmuseer, och förösker hjälpa dem hitta finansiering (via Arbetets museum i Norrköping). Sådana här inititiv är toppen och en del museer har ju schyssta modeller över sina lokaler. Det finns också några kraftverksmuseer.

Kolla gärna kartan här för att botanisera bland dem: https://www.arbetetsmuseum.se/sok-i-databas/

/Pelle

Tack för god ord ! Och ja jag känner till de museer som finns och har besökt några och även haft möjlighet att rota i arkiven. Det här är ju ett långtidsbygge och en del av innehållet blir det till att svarva.
Alla fönster fönster och dörrar är på plats. Grund kontrast/vädring målad. Detaljarbetet kan börja invändigt med innerväggar. Utsidan på byggnaderna gör jag ordning och detaljmålar när dioramat är klart. För inredningen är det scratchbygge som gäller även om en del komponenter kan användas från byggsatser som bilar och tom pansar…..Jag är ganska ovillig att göra reklam men det mesta är inköpt på MJ Hobby experten som gärna tar hem udda saker jag vill ha. Köper inget på nätet då jag vill se och fingra på allt först.

Här är del av inredningen för sidolängorna. Innerväggarna är byggda av syrafri kartong och Plasticard. Byggnaden var invändig stucco vit -och ockra bestrykna, här simulerade med Vallejofärg. Inredningen är inte lätt att bygga i skala 1:87 och är gjord i plasticard, lindträ och mässing. Stolarna var för små och kommer färdiga från MJ Hobby. Den ena sidolängan användes till kontor, representation, kök och förråd, den andra som övernattning för ingenjörerna då stationen var igång hela dygnet och kördes i skift. Arbetarna bodde i bruksstugor en bit bortom kraftverket. Hela inredningen var i stram jugendstil men inredningsbilder saknas nästan helt och är delvis en gissning men man kan med stor säkerhet säga att det var god kvalitet med ädelträ och läder.
Också dynamohallens och transformatorhallens kontrollpaneler i “svart marmor”. De var byggda för att imponera på besökare nästan som i en kyrka eller en borg och visar på ett sätt den då berghårda hiearkin som rådde inom industrivärlden. Överingenjörerna hade stor makt men även kraftverksarbetarna var “förmer” än andra arbetare. Liksom smeder och fyrvaktare hade de i folktron magisk makt och kunde vara lite farliga..och man var fullt självmedveten om kraftverkens och personalens betydelse.

Bottenvåningarna redo för belysningen som består av led med motstånd för 12 V och kommer att drivas med en liten transformator typ mobiltelefon. Inget av inredningen kommer att synas direkt, mer anas – om man inte råkar har ett endoskop att kika med……..

Påbörjat bygge av turbinväxlar och dynamo svarvade av plast och med div detaljer av bla fotoetsad mässing. Växlarna stod ovanför turbinschakt ner till vattentunnlarna och turbinerna. Dynamomodellen har invändig lindad koppartråd. Kraftverket hade ursprungligen två horisontella och en vertikal uppsättning. Det fanns också ett dieselaggregat för att få nödelektricitet vid stopp.

Inredning klar för elektrifiering. Taken påbörjade. Framsidan på dioramat - baksidan på vattenkraftverket och baksidan på dioramat med kontakter för 12 V AC trafo. På ett sätt är skala 1:87 för liten för att visa det inre av byggnaden, 1:50 vore bättre, men då får jag flytta ut allt annat i det rummet.

Imponerande och snyggt gjort, intressant förebild. Jag och frun besöker och passerar flera av våra kraftverk i norr sommartid. //Lennart

Fint bygge, gamla industribyggnader är häftiga.
Synd att all den fina inredningen inte kommer att synas men så måste det ju bli.

Anders E

L besök gamla Porjus om du kan och åker du söder besök Trollhättan för man planerar ett nytt stort bygge och då vet man inte vad som händer. Som exvis det gamla ångkraftverket i Västerås som var brukbart och bidde en tumme, nåja ett konferenshotell som inte besöks ofta. Jag bygger även ångmaskinmodeller, båda exemplaren här är körklara. Den större skulle få en ångpannecentral som jag tyvärr inte kunde bygga pga platsbrist. Maskinen väger ca 20 Kg har 4 atm tryck och kan utan vidare driva en båt på 6-7 m längd. Originalen är tyvärr skrotade.......I Sverige idag är historia mossigt och inte särskilt uppskattat bland politiker, speciellt inte industrihistoria. Bara se på museerna som i stor utsträckning magasinerar sina samlingar för att barn ska kunna leka med datorer o annat. Det finns speciella ställen för detta, museer ska vårda och visa samlingar, undervisa och bedriva forskning, inte framstå som "spelhallar" o dyl.