Backfiren är en gammal favorit från förr, och jag har varit sugen på att ta tag i Trumpeters i 1/72 länge nu, men varit lite avskräckt av både storlek och antal delar. Men den här bilden fick mig över kanten...
Så det blev ett inköp tidigare i somras. Dessutom kan jag kanske genom detta bygge dementera eventuella rykten om att jag inte längre skulle bygga i 1/72. 
Det är en lite udda känsla, storleken är som en 1/32:a, så en 1/72-cockpit känns pytteliten. Lade till utskjutningshandtagen (de röda) och lite extra detaljer i taket (som inte syns här). I övrigt är allt ur lådan, vilket på det stora hela funkar bra.
Modellen har runt tio år på nacken. På den tiden var passformen inte alltid klockren på Trumpeters modeller, vilket den ju är nu. Och det krävdes en del våld, superlim och spackel för att få ihop framkroppen. Så här stor var skarven innan jag fick ihop den:
En annan skillnad mot nya Trumpeter är plasten. De flesta sprues är av typ Tamiya/Hasegawa, alltså en lite hårdare plast än t ex Airfix och nyare Trumpeter/Hobbyboss. Kroppen däremot, är uppdelad i fram- och bakkropp som delats på mitten båda två med skarven på sidorna. Dessa fyra delar är gjutna i en stenhård plast, som mest påminner om gamla Monogram. Antagligen för stabilitetens skull, men det är inte enkelt att arbeta med dem.
Skarven mellan fram- och bakkropp är dessutom minst sagt klen:
Har läst om andra byggen där kroppen spruckit, så jag lade in en förstärkning. Här syns också lite av den långa kampen med skarven på sidan. Nitarna har fått återskapas en efter en...
Valde att montera vingarna efter målning. Dels för att förenkla målningen, dels för att göra modellen lite mer hanterbar. Så jag skar upp en skåra i vingarna så att de går att stoppa in efteråt:
Sedan var resten inte så svår att få ihop. Lite meck vid luftintagen, men inget som inte gick att få ihop med lite slipning. Här är vingarna torrpassade för att få en känsla för storleken.
Som alltid när det gäller Trumpeter/Hobbyboss finns ett antal uppenbara felaktigheter, slarv i researchen. Tydligast är att frontrutans nederkant har fel form, den bakre delen är rak istället för att gå något uppåt. Detta justerades med spackel och en del slipning. Ytterligare slipning krävdes för att få huvens främre del att sitta snyggt.
Men sedan var det dags för primer. Och därefter lite mer slipjobb på skarvarna på sidan... Men till slut var det klart.
Men det här var ju ett dubbelbygge, var är då den där Draken? Var lugn. Här kommer den, det är förstås Hasegawas. Petade in en Aires-cockpit och karvade loss rodren. I övrigt ramlade den ihop snällt och fint. Har man byggt sju-åtta stycken är det ganska lätt att få ihop den. Och jämfört med Backfiren var det rena semestern.
Här får man för övrigt en känsla av storleksskillnaden:
Dags att måla. Grundade hela modellen med ett lager av Tamiyas vita primer och fortsatte med pre-shade och mer vitt från Mr. Paint. Och här är vi nu:
Upptäckte just att huvudställsluckorna tydligen alltid är stängda, á la Viggen. Lyckligtvis passar de riktigt bra. På undersidan syns även att jag anpassat det för en robot. För tro´t eller ej, Fransson ska köra med last! Modellen skickar med två AS-4 som den föreslår ska monteras under vingarna, men jag nöjer mig med en som kommer att sitta halvt infälld under kroppen.
