På detta forum diskuteras allt om skalamodeller och relaterade ämnen såsom byggteknik, verktyg, byggsatser, modellrelaterad forskning, evenemang mm. Har du problem eller frågor har du också kommit till rätt ställe - tveka inte att ställa en fråga.
Öken-Erik skrev:Nja... jag håller inte riktigt med. Jag har visserligen inte byggt någon av dom
Nänä ... Men JAG har byggt en Staghound. JAG BYGGER brittiska pansarbilar. Och utifrån min ERFARENHET av att BYGGA Staghounds så kan jag konstatera följande:
(Ojojoj ... det kändes skönt att skriva det där. )
Broncos modell får A-models hela production att verka trivial. Bronco är modellbyggets motsvarighet till James Joyce, obegripligt omständigt utan någon som helst mening.
(Nä, riktigt så illa är det inte. Det är en fin modell med fina detaljer men den är överdrivet krånglig. Så pass krånglig att man måste täcka den med tillbehör från Black Dog!)
Ska jag bygga en till så får det nog bli en Italeris, helst i Tamiyas boxning eftersom Tamiyas boxningar alltid är mycket coolare än alla andra boxningar.
Lurifax skrev: Bronco är modellbyggets motsvarighet till James Joyce, obegripligt omständligt utan någon som helst mening.
Inte helt otippat så har jag en Italeris Staghound (Mk. 1) 70% byggd (Bronco/Best Value Models Libanesiska Staghound med AEC-torn ligger i bygghögen). Har också en GAZ 2P26 60% klar, och även denna tillhör James Joyce-modellerna. En del lösningar är crazy. Bara för att det går att göra i CAD betyder det inte att man ska ha det så på modellen!
Italeris modell har över lag god passform och ser trevlig ut. Enkla uppgraderingar är nytt eldrör och hjul. Sen kan man väl lajja lite med svetsfogar och byta handtag till tråd osv., men en bra grund att utgå ifrån. Ibland får man dock känslan att man skulle vilja ha liiite mer detaljering. Men om Staghounden är som GAZ:en så kanske Italeri är att föredra om det dessutom medför att man har förståndet kvar?
Tja, man kan ju alltid slappna av med en eller två av Dragons Pz IV emellanåt.
En kväll med Bronco Staghound och sen två kvällar med Pz IV'or. Sen helt plötsligt
så är den klar utan att man egentligen insett hur det gått till
/Robin
Ojojoj vilket engagemang, men det var väl det jag var ute efter
Hmm, lutar åt att jag börjar med att uppdatera mig själv på hur långt jag kommit med Brånkån och om jag mäktar med att fortsätta på detta brånkåsauriusbygge.
De olika lägren ligger väldigt jämt. Konstaterar att det är trevligare med en byggd modell även om den ligger snäppet under den bättre men obyggda modellen.
Stellan skrev:Ojojoj vilket engagemang, men det var väl det jag var ute efter
Hmm, lutar åt att jag börjar med att uppdatera mig själv på hur långt jag kommit med Brånkån och om jag mäktar med att fortsätta på detta brånkåsauriusbygge.
De olika lägren ligger väldigt jämt. Konstaterar att det är trevligare med en byggd modell även om den ligger snäppet under den bättre men obyggda modellen.
Vill man nörda ner sig riktigt ordentligt så kan man kit-bascha och använda de delar från Bronco som är bra och enkla att hantera på Italeris modell.
Vad kul att se så mycket fina stagghaundar på en gång. Och vår man i Thailand kommer man inte ifrån som vanligt, alltid på bettet. Men det är ju klart att han ska pusha på en när han själv har byggt en superfin Brånkå-modell.
Har konstaterat att det bara är en halv miljon smådelar som nu ska på skrovet. Det blir till att titta på del för del nu och inte bli knasig av alla dåliga byggbeskrivningar. Kommer att byta ut MG-piporna mot några i metall.
zapper skrev:... så kanske Italeri är att föredra om det dessutom medför att man har förståndet kvar?
... eller får modellen färdig. Jag har en Italeri som är 40 % klar och en Bronco som är 0 % klar. Kanske ska damma av Italerin om någon månad eller så...
Och den ligger i Tamiyalåda så Holst kan få lådan när den är klar.
Om Bronco är modellbyggets Joyce så är nog dessa modellbyggets Proust.
Vafalls!? Antyder du att den store Proust skulle vara mångordig och omständlig. Nädu, det kan jag inte låta stå oemotsagt! (Nu ska jag i sanningens namn säga att jag bara läst första delen men "På spaning" står på min "att göra lista". Tänker avsluta sviten när jag går i pension, sittandes i trädgården, stilla sörplande på lindblomste och med madeleinekaksmulor i skägget.)
Jag tänker mig väl annars att Dragons värsta (bästa?) modeller mer är som Ranelids prosa. Man blir trött bara av att öppna pärmarna/lådan och se sammelsuriet av ord/delar. Jag har försökt mig på en Ranelidare en gång men gick vilse redan på första sidan. Alla dessa överlastade metaforer som likt Dragons gjutstammar får en att kippa efter andan och förlora orienteringen. Byggbeskrivningen till Dragons 88 är mist sagt Ranelidsk. "Byggbeskrivningen väger inte mer än en fjärils drömmar, ändå så måste Gud ta fram sin stora krumpassare för att innesluta den"
Tacka vet jag Torgny Lindgrens "Pölsan". Det är bokvärldens Tamiya. Korthugget och exakt. Bara det viktiga blir sagt!
)
