IPMS Stockholm

Som vanligt så sket det sig precis på mållinjen med mitt projekt. Detta händer i princip med vartenda modell jag försöker bygga, vilket är anledningen till att jag bara färdigställt en enda modell från scratch 2020, och en i år efter cirka 6 års vånda.

Försökte mig på att måla lite sådana där paintchips på vingrötterna på min Spitfire som jag visade er förut. Kom fram till att det såg för Hin Håligt ut, ville torka bort det och börja om. Doppade en tops i t-röd och såg till att torka av det allra mesta i lite hushållspapper, tills den bara var lätt fuktig. Lite gnugg och bam, blank vingrot med ett par fläckar gråplast, och lite envis aluminiumfärg. Detta hände även på höger vingrot där jag hade enamelfärg, Humbrols nummer 11. Det skulle vara lite lättare att få bort, enligt min logik. Tops fuktad med Humbrols egna thinner. Tydligen tuggar det gladeligen sig igenom Tamiyas flat coat, så där fick jag också en blank fläck.

Sprutade över dessa blanka fläckar med Tamiyas flat coat för att försöka ena ytfinishen igen hade ingen effekt. Områdena förblir blankare än resten. Vill egentligen bara kasta rubbet i sopsäcken.

Hur får man tillbaka sin mojo efter något sånt här? Och, kanske lite långsökt... hur hade du, personligen, försökt åtgärda detta? Vill verkligen rädda modellen.

Tackar som läste.

Jäkla mög när modeller bråkar så :/
Jag hade nog låtit modellen vila en stund.... kanske bygga det jag hittar i ett kinderägg för att göra klart något nä, kanske inte ett kinderägg men något lättbyggt och kravlöst. Jag slänger gärna ihop en ubåt eller en bandai starwars modell när byggmojon är låg.

Sedan när jag är harmonisk igen så hade jag gjort om hela vingarna från grunden med primer och ny målning och glatt upptäcker att det tog inte så mycket tid som jag befarade

Måla om vingarna är dessvärre inte ett alternativ, eftersom alla dekaler och dylikt är på plats.

Håller med Janne om att det kan vara bra att lägga projektet åt sidan en stund och bygga något som känns mer kravlöst.

Rätt vad det är, dagar, veckor eller månader senare, så kommer man på en lösning till det där problemet man hade. Det kan komma plötsligt, på pendeltåget eller under en promenad. Så kommer man hem och färdigställer modellen till sist.

Ibland finns helt enkelt ingen bra lösning, och då är det bara att rycka på axlarna, färdigställa modellen så gott det går och konstatera att den blev en lärdom i hur man inte ska göra.

Jo, för all del. Men när man har 6-7 modeller liggandes av samma anledning så börjar det bli aningen tröttsamt.

Har inte plats längre att påbörja något nytt.

Epp. Tackar för svaren i alla fall hörni.

Saltchippning räddade modellen från skräpkassen, men jag är ändå inte helt nöjd med fanskapet. Den ska få lite avgas/vapensot, kanske ett par oljefartränder. Sen är den färdig.

Du ser! Den där ser väldigt lovande ut tycker jag. Hade varit väldigt synd om den hamnat i skräpkorgen.

Den där blev ju riktigt fin! Och inte bara det, den blev KLAR vilket har ett värde i sig! Vad gäller färgavskrapet så tycker jag det ser helt lysande ut, det är något som jag själv har väldigt svårt att få till!

Vad kommer näst i bygglistan?

Hälsningar

Magnus

Den hårdaste kritikern ar en själv.
Man har en bild i huvudet om hur det ska bli och känner till all felen man lyckats åstadkomma. Dom enda som eventuellt kommer upptäcka dom förutom en själv är domarna om man ställer ut i en tävling.
Jag tycker at den ser bra ut.

Som Björn säger,
Jag brukar ha en period efter jag byggt något när jag inte tittar på modellen just för att jag är medveten om alla misstag....men efter ett tag glömmer man dom och jag kan njuta av modellen