Domarinstruktioner för IPMS Open 2003

Dessa instruktioner är för att domarna under OPEN skall veta hur vi vill att modellerna skall bedömas och vad vi skall premiera. Dessa skall gås igenom av såväl nya som erfarna domare på det att alla skall vara införstådda med reglerna. Instruktionerna är offentliga så att alla deltagande kan bekanta sig med det bedömningssystem som tillämpas på IPMS Open.

De olika kategorierna och hur de är uppdelade

Vi har delat upp alla modeller i några grundkategorier. Dessa grundkategoriers indelning är beroende av modellernas art. De delas således upp i följande kategorier: Flyg, Militärfordon, Civila fordon, Båtar, Figurer, Temasamlingar, Varelser ur filmens, sagans och teaterns värld, Dioraman samt Övriga Modeller.

Därutöver så fördelas modellerna efter byggmetod. Dessa är följande: Standard, Avancerad och Scratch. I bilagan finns kriterierna för hur inklassningen skall ske. Indelningen av byggmetod är till för att göra alla modellbyggare nöjda. A-klassen är avsedd för dem som bygger mest i Out of the Box-stil men vi har ändå varit öppna för grundläggande detaljering. B-klassen är för de mer erfarna byggarna som väljer att superdetaljera eller lättare konverteringar. C-klassen är för scratchbyggen, tunga konverteringar och vacumformade modeller. I den klassen är också kriteriet Svårighetsgrad tillagt.

Några av klasserna finfördelas ytterligare en gång enligt följande mönster:

• Flyg: Jet, Propeller och Helikopter.
• Militära Fordon: Softskins, Hardskins och Artelleripjäser.
• Civila Fordon: Personbil, Lastbil, Open-wheeler och Motorcyklar.
• Båtar: Segelbåt och Motorbåt.

Till sist uppdelas klasserna efter skala. Inriktningen är att få samma skala att tävla mot varandra då det som regel är orättvist att blanda olika skalor i en klass. Detta för att de större skalorna då brukar premieras och ju större skalaskillnaden är desto större brukar orättvisorna bli. Tyvärr är det inte alltid möjligt att ha en enhetlig skala i klasser med lågt antal utställare.

Poängskalan

Poängskalan rymmer mellan 1-10 poäng. 1 är lägsta möjliga poäng medan 10 är högsta möjliga. Nollor får inte delas ut, inte heller får halva poäng sättas. Endast heltal är tillåtna.

Rent allmänt kan man säga att poängskalan på OPEN ligger ganska högt då vi har många duktiga byggare från hela Norden som ställer ut, därför ligger poängskalan ganska högt. Vanligt är att den i klassen ligger över 5 med några få enstaka undantag. Vanligast är att flertalet av modellerna ligger mellan 4-8 poäng i varje enskilt kriterium.

Bedömningskriterierna

Helhetsintryck

Helhetsintrycket är det första intrycket. Man går på ca 1 meters avstånd från modellen och bedömmer den efter det intryck man får då. Betänk att vissa modeller kan få höga poäng på helhetsintrycket men få låga på andra kriterier när man går närmare för granskning. Här är det meningen att man som domare skall relatera till hur verklighetstrogen samt hur väl den stämmer överens gentemot förebilden i de fall där sådan finns. En viss hänsyn skall också tas till det artistiska samt till presentationen. Konstatera gärna på vilket avstånd modellen ser verklig ut. Ur hur många vinklar ser modellen verklig ut? Hur stor del av modellen ser verklig ut?

Plus:

• En modell som ser verklig ut. En stridsvagn ska se tung ut, ett gammalt flygplan ska se lätt och bräckligt ut, en figur ska se rörlig ut.
• Realistisk finish, lagom blank, lagom matt.

Minus:

• Sned eller skev modell.
• ”Modellaktigt” eller ”byggsatsaktigt” intryck (till exempel grova detaljer, man ser ljuset genom modellen, omålade delar).
• Inget intryck av tyngd eller flexibilitet, till exempel hjul som inte är hoptryckta eller inte rör marken, eller drivband som inte hänger ner.
• Orealistisk finish, felaktig weathering.
• Grova brister i överensstämmelse med förebilden (se nedan!).

Följande saker ska inte bedömas under ”Helhetsintryck”:

• Val av förebild, val av detaljeringsgrad.
• Mindre brister i överensstämmelse med förebilden.
• Mängden nedlagt arbete eller byggsatsens kvalite.

Poängavdrag kan göras för grova brister i överensstämmelse med förebilden, men bara om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Domaren måste vara absolut säker på att han kan göra en likvärdig bedömning av samtliga modeller i klassen, eller åtminstone de modeller som kan förväntas konkurrera med den aktuella modellen. Man får inte dra poäng från en modell av en förebild som man känner väl till, och låta någon annan modell, vars förebild man inte känner till, passera.
• Felet måste vara obestridligt och gå att dokumentera. Domaren måste vara absolut säker på att han har rätt. Man får inte dra poäng från en modell på grund av information från en källa, om modellen enligt information från en annan källa är korrekt.
• Som grova fel räknas bara sådana fel som byggaren lätt skulle ha upptäckt om han tittat i någon lättillgänglig referenslitteratur eller motsvarande. Det får inte röra sig om någon detalj som man måste ha specialistkunskaper för att känna till, eller som det krävs forskningsinsatser för att hitta.

Byggteknik

Här letar man efter fel och brister av själva bygget. Det kan vara mycket som tex; glipor, slipmärken, dåliga spacklingar, gjutmärken, gjutskarvar, delar som sitter felaktigt, limfläckar etc. Med andra ord allt som inte borde vara på modellen. Det svåra är att hålla sig på samma petighetsnivå för alla modeller i klassen. Byggteknik är förmågan att undvika hantverksmässiga missar vid byggandet och att avlägsna brister som uppkommit vid tillverkningen av byggsatsen eller ihopsättningen av den.

10 poäng ges för en modell helt utan brister i hantverk och helt utan spår av ofullkomligheter vid tillverkningen av byggsatsen eller hopsättningen av den. Detta gäller oavsett om byggsatsen är bra eller dålig, eller kanske till och med inte består av mer än en del. En perfekt modell är en perfekt modell, oavsett hur man har åstadkommit den.

Minus:

• Synliga skarvar, oskicklig spackling.
• Bortslipad detaljering, filmärken, repor.
• Synligt gjutskägg, synliga formskarvar, sinkmarks eller ingötar.
• Skevheter vid montering av detaljer.

Följande saker ska inte bedömas under ”Underarbete”:

• Mängden nedlagt arbete eller byggsatsens kvalitet.
• Val av förebild, val av detaljeringsgrad.
• Byggets svårighetsgrad, scratchbyggda delar, konverteringar etc.
• Brister i överensstämmelse med förebilden.

Observera skillnaden mellan detta kriterium och kriterierna ”Helhetsintryck” och ”Detaljintryck”. Ett arbete kan vara tekniskt perfekt, trots att det ger ett orealistiskt resultat eller felaktigt intryck. Det ska i så fall inte ge något avdrag under kriteriet ”Byggteknik”.

Målning och finish

Även här letar man fel och brister. Vissa av de fel som finns under kriteriet byggteknik är sammanlänkade med målning då de ofta försämrar även finishen. Här skall ni istället koncentrera er på att leta efter målningsbrister. Det kan vara konstig finish, dvs för blank eller för matt. Vidare kan det vara märken efter penseln, ojämna kanter, färgspruta som har spottat, apelsinskal, dammkorn, och skärpan i detaljmålningen. Dessutom skall ni väga in er personliga uppfattning om skuggningen och vädring i den mån det finns någon i det här kriteriet. Med det menas om ni tycker att skuggningen eller vädringen inte är vare för vagt eller för starkt markerad. Övergångar och blendningar skall också bedömmas.

10 poäng ges till en modell utan brister i målning och märkning.

Minus:

• Ojämn finish, till exempel penselmärken, apelsinskal eller kornighet.
• Fläckar av färg eller lim, fingeravtryck, dammkorn.
• Oskickliga färggränser, till exempel krokiga, oskarpa eller dåligt maskerade.
• För dålig täckning, för tjocka färglager eller dimmig klarlack.
• Dåligt dekalarbete, till exempel blåsor eller synlig dekalfilm.
• Ocentrerade, tjocka eller dåligt täckande dekaler.

Följande saker ska inte bedömas under ”Målning och finish”:

• Mängden nedlagt arbete
• Valet av förebild eller färgschema. Man ska inte automatiskt få högre poäng för att man valt ett komplicerat färgschema, utan endast om man lyckats med arbetet.
• Brister i överensstämmelse med förebilden, felaktiga färgnyanser

Observera skillnaden mellan detta kriterium och kriterierna ”Helhetsintryck” och ”Detaljintryck”. Ett färgschema eller en finish kan, trots att det ger ett orealistiskt intryck, vara tekniskt perfekt och följaktligen värt full poäng för målning. En helt orealistisk weathering kan vara tekniskt perfekt och ska då inte ge något avdrag under kriteriet målning.

Detaljintryck

Här är det inte mängden detaljer som avgör utan avsaknaden av viktiga detaljer. Framför allt är det viktigt att modellen håller en jämn detaljerings nivå. Med det menas att man har varit konsekvent och inte bara superdetaljerat vissa delar av modellen. T ex endast cockpiten på ett flygplan och lämna landningställen utan någon alls etc. I A-klassen lägger vi oss på en betydligt lägre nivå än de övriga klasserna pga. av dess natur. Men vi skall inte vara några experter ändå. När vi menar avsaknad av detaljer menar vi sådana detaljer som odiskutabla och som alla modellbyggare borde veta om utan specialist litteratur. Man tar även med hur målningen lyfter fram detaljerna. Med det menas hur skuggningen och detaljmålningen får betraktaren att notera detaljerna.

Detaljintryck bedöms på nära håll. Poängen ska ge ett svar på frågorna ”Hur nära kan man komma innan man på detaljerna ser att det är en modell?” eller ”Hur hög är upplösningen?”. Om förebilden består av flera delar ska modellen se ut att bestå av samma delar och samma material som förebilden. Precis som med kriteriet ”Helhetsintryck” bör man tänka på en jämförelse mellan foton av modellen och dess förebild, och på hur stor del av modellen som överensstämmer med förebilden. Bedömningen av ”Detaljintryck” får inte urarta till att bli ett räknande av små delar som inte fanns i byggsatsen. Det är inte mängden detaljer som spelar roll utan kvaliteten på detaljerna. Det inträffar ibland att tillagda detaljer försämrar intrycket av modellen. Det är detta kriteriun som skiljer klass A från klass B varvid större tonvikt och noggrannhet skall iaktagas än vid tidigare tävlingar.

Plus:

• Detaljskärpa, skalenlig grovlek på detaljer.
• Skalenlig, detaljrik målning, olika lyster på olika detaljer.
• Konsekvent detaljeringsnivå över hela modellen, samma upplösning överallt på modellen.

Minus:

• Grova detaljer, detaljer som saknas.
• Grov målning som inte tar hänsyn till detaljerna.
• Endast vissa delar av modellen detaljrika.
• Grova brister i detaljernas överensstämmelse med förebildens detaljer (se avsnittet om helhetsintryck!).

Följande saker ska inte bedömas under ”Detaljintryck”:

• Detaljeringsgrad. Man ska inte automatiskt få högre poäng för att man har valt att öppna någon lucka, utan endast om det ingår som ett lyckat inslag i en konsekvent detaljerad modell.
• Mindre brister i överensstämmelse med förebilden.
• Mängden nedlagt arbete eller byggsatsens kvalitet.

Det är viktigt att komma ihåg skillnaden mellan ”Helhetsintryck” och ”Detaljintryck”: Modeller kan ofta se bra ut på avstånd, men på nära håll visa sig vara grovt målade eller detaljerade. På samma sätt finns det många modeller som har fint detaljarbete, men på avstånd ser helt felaktiga ut.

Svårighetsgrad

Kriteriet finns bara i C-klassen. Här skall hela poängskalan utnyttjas. Tänk på att med svårighetsgrad menas inte hur lång tid det har tagit att bygga modellen. Istället skall ni föreställa er hur mycket arbete som ligger bakom modellen och hur svårt det har varit och vad som har krävts för att genomföra arbetet. Med det som utgångspunkt sätter ni sen poäng. Noll poäng ges normalt för en omodifierad enkel byggsatsmodell. Tio poäng ges för en detaljerad scratchbyggd modell av en komplicerad förebild. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till hur stor insats byggaren har gjort när det gäller problemlösning och kreativt tänkande. Hur stor andel av modellen är byggarens verk, och hur stor del är byggsatstillverkarens eller tillbehörstillverkarens? Hur hög är ambitionsnivån?

Plus:

• Stora modifieringar och konverteringar, scratchbyggda delar.
• Omfattande detaljeringsarbeten, hög detaljeringsnivå.
• Svårbyggda eller komplicerade förebilder, komplicerade färgscheman.
• Dåliga eller vacuumformade byggsatser.
• Problemlösningsinsats och kreativitet

Observera skillnaden mellan detta kriterium och kriterierna ”Underarbete”, ”Helhetsintryck” och ”Detaljintryck”. Under ”Svårighetsgrad” bedöms inte kvaliteten på arbetet som sådant eller resultatet, utan endast den nödvändiga arbetsinsatsen i sig, eller den grad av ”utmaning” som bygget innebär. Brister i hantverk, realism eller överensstämmelse med förebilden bedöms under de andra kriterierna.

Ide och komposition

Detta kriterium finns endast i Diorama klasserna. Här skall man bedöma iden bakom dioramat. Men det menas: Berättar dioramat en historia för betraktaren? Det kan vara allt möjligt från en komisk situation till en ren aktionhändelse. Här finns utrymme för domarens personliga smak och här skall även poängskalans hela spännvidd utnyttjas maximalt. Som namnet anger tas komposition med i bedömningen. Med detta menas om upplägget är vackert, realistiskt och logiskt. Detta kriterium ska endast bedömas i dioramaklasser. Poängen ska ge ett svar på frågan ”Ligger det en genomtänkt idé bakom dioramat?”

Plus

• Ett intressant motiv, som förmedlar ett skeende, en handling, en stämning eller en miljö.
• Ett trovärdigt motiv, en realistisk situation.
• En spännande komposition som riktar uppmärksamheten mot det väsentliga i dioramat.
• En uppenbar idé, man förstår avsikten med dioramat.

Minus:

• Inget genomtänkt motiv, bara en samling prylar utan sammanhang.
• Ett ointressant, intetsägande eller svårbegripligt motiv.

Observera att detta kriterium inte ska ge något betyg på modellernas kvalitet, utan på tanken bakom.

Pluspoäng får byggaren om det är en bra historia, med det menas att betraktaren kan förstå vad som menas med hela dioramat. Det kan vara en historisk händelse, något tragiskt eller något roligt. Dock skall den berätta något. Viktigt är att det är samma nivå och finish på allt som ingår i dioramat.

Samlingar

En samling ska ha ett tema. Den kan till exempel ge en bild av en utvecklingskedja eller ett historiskt skeende, visa olika varianter eller användningar av en förebild, visa en förebild från olika tidsperioder, länder, platser eller enheter, eller visa olika förebilder med samma uppgift eller funktion. Andra teman kan också tänkas, det är upp till utställarens fantasi.

I klassen för samlingar bedöms kriterierna ”Idé”, ”Presentation” och ”Modellkvalitet”.

Kriteriet ”Idé” ska ge ett svar på frågan ”Ligger det en bra idé bakom samlingen?”.

Plus:

• Temat är uppenbart, enkelt och klart.
• Temat känns meningsfullt och intressant.
• Urvalet av modeller är bra, varje modell tillför något.

Minus:

• Temat känns krystat eller konstruerat, eller saknas helt och hållet.
• Temat är intetsägande eller ointressant.
• Samlingen innehåller dubletter, eller för många modeller som inte tillför något.
• Samlingen är ofullständig eller dåligt representativ. Något väsentligt saknas som borde ha varit med.

Ett stort antal modeller ska inte automatiskt ge högre poäng, man ska inte behöva undra varför en modell är med. Modellernas kvalitet ska inte bedömas under kriteriet ”Idé”.

Kriteriet ”Presentation” ska ge ett svar på frågan ”Har byggaren lyckats presentera sin idé på ett snyggt och intressant sätt?”.

Plus:

• Ett jämnt och matchat urval av modeller.
• En snygg och prydlig uppställning.
• En intressant och informativ presentation.

Minus:

• Modellerna är av ojämn kvalitet eller illa matchade, till exempel när det gäller skala.
• Tråkig och intetsägande presentation.
• Information saknas.

Tillvägagångssätt

Man börjar med att bedöma helhetsintrycket av alla modellerna. När detta väl är gjort så tar man dom en i taget och bedömer de övriga kategorierna i den ordning de är listade. I principen så börjar man med att ge en modell tio poäng och därefter så drar man av för de fel man hittar. Ju fler byggmissar desta fler avdrag vilker resulterar i mindre poäng. Ibland kan det hända att man lägger sig för högt på de första modellerna som man bedömmer. Man kanske sätter en nia på en modell och ser sen en som är bättre, den får då en tia. Sen helt plötsligt så kommer en som är mycket bättre än de andra två, då finns det inga poäng över för den. Då får man helt sonika ändra i protokollet och lägga sig på en lägre nivå. Det kan hända den bästa. Det gör inte någonting om man lägger sig på för låg nivå i början då det kan ändras på samma sätt.

Domarna skall arbetat tillsammans två och två. Tillsammans skall de döma klassen och resonera om varje modell. Domarnas siffror skall inte skilja sig åt mer en tre poäng annat än i kriterierna Helhetsintryck samt Ide & Komposition.

Glöm inte när ni diskuterar modellen att nämna vad ni tycker är bra. detta för att inte bara leta fel men man måste även notera modellens förtjänster. Vissa saker kan väga upp andra.

Övrigt

Om man hittar modeller som är felklassad så skall genast tävlingsledningen kontaktas. Detta gäller även om någon utomstående påpekar att en modell kan ha hamnat i fel klass. Då sker eventuell omplacering i samråd med domare och tävlingsledning.

Var inte rädda för att sätta låga poäng i kriterierna; Svårighetsgrad samt Ide & komposition om ni tycker att bidragen är något malplacerade eller inte fyller kraven riktigt på klassindelningen.

Riktighet gentemot förebilden. Som jag har nämnt tidigare så tar vi bara upp sådana saker som är uppenbart för dem som är lite insatta. Detta för att slippa tvister om referenser samt att få domare är så insatta att de kan bedöma alla modeller i en klass med samma expertis. T.ex. om man är expert på t.ex. tyska plan så kan andra nationers plan komma undan med lika allvarliga fel som de tyska får avdrag för.

Samma sak som för ovan gäller för färgsättning. Mycket spelar en stor roll för hur vi uppfattar färger och dess nyanser. Några exempel är direkt solljus, indirekt solljus, vad objektet står på tex vatten eller snö. Gör bara avdrag för det som är uppenbart fel eller konstigt.

Om man dock har gjort något som uppfattas kontroversiellt bör man som utställare bifoga viss dokumentation. Finns inte det får man som domare lita till den gängse uppfattningen.

Vi skall inte springa omkring med speglar eller förstoringsglas. Då kan man lika gärna ta fram skalpellen och dissikera modellen. Vi bedömer det som kan ses med blotta ögat.

Man kan inte sätta ner poängen i något kriterium för att en utställare har valt en lätt eller mycket bra modell. Det är slutresultatet vi bedömer inte hur mycket arbete som har lagts ner förutom i C-klassen.

Slutord

Till sist vill jag tacka er alla som ställer upp och gör denna tävling möjlig. Att vara domare är ett svårt arbete och jag uppskattar era insatser verkligen.

Janne Nilsson (Huvuddomare IPMS OPEN 2002)

 
This article was originally published at IPMS Stockholms website 2003.