Hässleholms Museum


Text Hans Fehrnström och bilder Olle Lindau och Hans Fehrnström

Här kommer andra delen i trilogin museer i östra Skåne och Blekinge. Har du själv funderingar på att besöka några museer i området så finns de flesta som kan vara av intresse för en modellbyggare på IPMS Sveriges hemsida under fliken aktiviteter.

Entrén till museet ser inte så mycket ut för världen men vi sa bara oj oj vilken samling efter besöket. Museet består av 4 museer/föreningar som delar på 4 000 m2 och vill du veta vad som ingår, gå in på museets hemsida. Vädret hade övergått till att vara lite växlande med regnskurar men det mesta fanns inomhus så det gjorde inte så mycket.

Notera att dessa rapporter från museibesöken inte visar alla objekt på respektive museum utan ett urval av det som vi tyckte var intressant, fint, roligt, nostalgiskt, dioramaorienterat, mm. Om du gör ett eget besök så kanske du hittar många andra objekt som du tycker är mer intressanta. Vi hade en tanke att ibland kunna göra ”walk-around fotograferingar” på vissa objekt, men det visade sig nästan omöjligt då det helt enkelt var för trångt och dåligt ljus.

Första avdelningen vi gick till var brandbilar och allt som hör till brand och räddningstjänst.

 
Brandbilar är något speciellt och är alltid imponerande med sin blanka röda lack. Inte konstigt att det är så många som har det som ett samlarområde. Kärran till höger krävde en förklaring innan jag förstod vad det var. Det är bårar för att kunna ta hand om många skadade vid en större katastrof.

 
Som jag skrev i inledningen visar dessa bilder bara på ett urval av alla de fordon som fanns på museet. Från tidiga hästdragna till senare tiders räddnings och stegbilar.

   
Pumpar från de första handdrivna till senare tiders motorpumpar. Motorpumpen till höger är något jag minns från min egen barndom när brandkåren kom för att släcka skogsbränder i skogarna runt sommarstugan.

   
Lite modernare kokvagnar än den som fanns på museet i Kristianstad. Typen av kokvagn till vänster finns i flera versioner och jag har själv scratchbyggt Kokkärra 111 till mitt Robot 68 diorama. Till höger är det en bagerikärra. Längre ner i rapporten så kommer bilder på betydligt större mobila bagerier.

 
Oavsett transportsätt, det är i tältet till vänster man som skadad hamnar. Under kirurgens kniv!

Vi förflyttar oss nu in i avdelningen för bandfordon. Det var inte renodlat bandfordon i hallen utan det fanns en hel del annat inklusive hjulfordon också.


Ena halvan av hallen med bandfordon med en mix av andra typer av fordon och släp.

 
Pansarbil m/31 som symboliserar förändringen i krigsmakten från häst till hjul och pansar. Till höger Stridsvagn m/38 från AB Landsverk. Tre man, vagnchef, skytt och förare, rymdes i den 8 525 kg tunga pjäsen. Beväpning 37 mm kanon och 8 mm kulspruta i coaxial montering.

 
Stridsvagn m/42, också den gjord av AB Landsverk. Rymmer 4 man, vagnchef, skytt, laddare och förare, i den 22 500 kg tunga pjäsen. 7,5 cm kanon och 4 st. 8 mm kulsprutor. Till höger Luftvärnskanonvagn fm/43 av AB Landsverk. 4 mans besättning som M/42, med två 40 mm luftvärnsautomatkanoner. Totalt så rymmer vagnen 326 st. 40 mm patroner.

 
Pansarvärnspjästerrängbil 9031a som Volvo producerade 367 exemplar av. Efter flera olyckor monterades en störtbåge och modellbeteckningen fick då ett tillägg med ett a. Till höger ett som jag tycker det ideala scratchbyggeobjektet, Verkstadskärra m/46. Borde inte saknas på något diorama med äldre arméfordon.

 
Pansarbandvagn 301 från Hägglund & Söner. 20 mm automatkanon som kan nå ca 1 500 m beroende på typ av patron. Kan automatiskt sprätta iväg 725 skott/min med band som har 75 patroner.

   
Till vänster Verktygskärra 609 som är avsedd att användas av en mindre reparationsgrupp för transport av verktyg och reservdelar. Kärran hade en fast grundutrustning som kompletterades med utrustning och reservdelar beroende på förbandstyp.
Bilden i mitten visar en av tre uppställda verkstadskärror typ 1, 2 och 3. De tre typerna är fordonstekniskt lika med mindre skillnader i fönster och dörrplacering. Verkstadskärra 1 har stort antal verktyg. Verkstadskärra 2 har elverk, kompressorer, svets, smörjutrustning, mm. Verkstadskärra 3 har svarv, press, motorprovnings, mm utrustning. Kärrorna samgrupperas och kan anslutas till ett tält. Varje kärra väger ca 3 ton. Helt klart en bra utgångspunkt för ett diorama med en reparationsplats.


Här har vi nästa utgångspunkt för ett diorama, trängtruppernas bageritropp med bagerivagn, degjäsningskärra, två bakugnar, elverk och tre förrådstält.

   
Bagerivagn, interiör bagerivagn och degjäsningskärra. 21 man kan varje dygn baka 6 250 bröd á 600 g. Man har även utrustning för vattenrening.

 
Bärgningsbandvagn 81 med en vikt över 50 ton som drivs med en 650 hk bensinmotor. Stridsvagn 102 Centurion använd 1964 – 1992 behöver nog ingen ytterligare presentation.

 
Brobandvagn 971 som inte verkar helt enkel att manövrera för vagnen till höger användes ”bara” för att körträna förare av brobandvagnen.

Vi börjar bli lite utmattade av mängden objekt att både fotografera och läsa om, så vi tar oss till museets lilla fik för kaffe, mackor och bullar. Stärkta av en återställd sockerbalans tar vi oss nu in i hallen med olika typer av hjulfordon. Bilden med den obligatoriska raden av motorcyklar kommer dock från ”bandhallen”.

 
Del av hjulfordonshallen där placeringen av fordonen var lite luftigare än på Artillerimuseet gjorde att man kunde komma in mellan fordonen och ta närbilder på sidorna och baktill.

 
Sjuktransportbil 2T Volvo L340 med bårar för 6 personer. Togs i bruk 1956 och avpolletterades redan 1964. Den var nog omodern när den togs i bruk men fick kanske duga p.g.a. bristen på terränggående sjuktransportfordon. Den hade en stor frigångshöjd och rejäl ram som hytten var fäst i.

 
Lite modernare modeller för sjuktransport och en bra bit bort från cykelbåren. Till höger Sjuktransportbil 2T, Volvo F82. Togs i bruk 1967.

 
Bussen till vänster avslöjade min totala okunskap om vad en överdragsstation är för något, trots en 25-årig karriär på Televerket och Telia. Är helt enkelt en förstärkare utmed telelinjer. 6 st. bussar tillverkades för Telegrafverket att ha i beredskap om de fasta överdragsstationerna blivit utslagna. Från 1942.
Lastbil 3021 från 1942. Kan lasta 3 670 kg.

 
Volvo lastbil Brage L370. Användes för olika typer av ”gods” inkluderande cyklar och hästar! 600 lastbilar levererades till Försvaret. Glädjande nyhet är att Volvo Brage L375 snart kommer som modell i 1:72 och de skiljer inte så mycket.
Terrängdragbil m/46 Brockway med en 6-cylinders bensinmotor som nog fick jobba hårt med en fullastad bil som då vägde 24 ton.

 
Två terränglastbilar som står högt på önskelistan att få som modell i 1:72. Det specifika exemplaret till vänster är en bärgningsversion med nr 965. Museet i Kristianstad hade lastbilsmodellen 934. Till höger Volvo TL22 eller lastterrängbil 912. Fanns också i flera versioner som stabs-, räddnings- och radiobil.

 
Pansarbil m/42 fanns i två versioner på museet, med och utan dubbel KSP m/36. Dags för mat igen med en presentation av många av de olika behållare och en mindre typ av spis som användes i koktrossar.

 
Det fanns flera olika traktorer på museet och de användes både inom Armén och inom Flygvapnet.


Amlastbil 806 är mycket intressant för den kommer snart ut som modell i 1:72. Har en HIAB-51 lastkran som kan lyfta 2,5 ton. Användes för transport av bomber från förråd till BAKOM och aptering av 500/600 kg bomber på 32 Lansen. För den intresserade så gjorde jag en ”walk-around” fotografering av fordonet.

Som det står i inledningen så är det bara ett urval av fordon som är med i detta inlägg. Vi drar oss mot entrén för vi vet att det finns också en hel del utomhus på gården framför.  Den lilla museishopen hade inte så mycket av intresse för oss, utan vi tackade för besöket och passade på att gå runt ute när det var uppehåll mellan skurarna.

 
Till vänster en Aggregatkärra 401 B. Vad är nu detta? Jo i aggregatkärran fraktade man kompletta motoraggregat till stridsvagnar så man kunde ha ett utbytessystem för reptroppen i fält. Fanns  ett liknande system i FV för byte av motorer i UOM.
Till höger en Verkstadskärra 3 som också fanns med i utställningen inomhus. Tror att det är en Verkstadskärra 1 på inomhusbilden.

   
Det här är inget för vegetarianer. Ett fältslakteri som kunde försörja 15 000 man med kött och charkuterivaror (läs korv). Vagnen till vänster för korvtillverkning, i mitten troligen finstyckning och till höger Rökerikärra 801 med kok- och rökeri-anläggning.

Precis som inomhus fanns det mer fordon ute på gården. Vi rekommenderar verkligen en tur till Hässleholms Museum. Tipset är att ta god tid på dig för det finns mycket att titta på!

Nedan har du ett galleri med ytterligare bilder från rundvandringen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.