Flyg och Lottamuseet Optands flygfält 1


Det är på sin plats med förklaring av besöksmålet Teknikland vid E14 nära Östersund. Teknikland är ett område intill Optands flygfält som består av gemensam reception och restaurang samt tre olika utställningar plus utomhusobjekt:
– Kronan som är reception och restauranglokal för hela området
– Garnisonen som är ett museum med Östersunds arméhistoria
– Flyg och Lottamuseet vars innehåll kan utläsas av namnet
– Garaget kan bäst beskrivas som ett fordonsmuseum
Givetvis var fokus vid mitt besök Flyg och Lottamuseet även om jag gjorde en snabb titt in i Garnisonen. Det finns mycket för barnen och det var många barnfamiljer så tveka inte att ta med familjen om det skulle vara aktuellt. Jag provade inte restaurangen och kan därför inte uttala mig om den.

Flygplandelen med FV plan och hkp

Givetvis finns flera av de flygplan som användes på F4 på museet, men även några andra från FV och några civila. Jag har lagt upp alla dessa plan som ett galleri så du ser vilka plan och individer som finns på museet. För en detaljerad listning med status och ägare av alla flygplan på museet så hänvisar jag till boken Svenska Flygmuseer, Lennart Berns & Jan Forsgren.

Några av de civila och segelflygplanen

Jag har inte tagit med alla segelflygplan och civila plan som fanns i hallen. Den mörkblå GV-38, SE-AHU användes för distribution av Östersunds-Posten.

 

Flygplanet nedan en Beech 18S som står i Törebodaskylet utanför Flyg och Lottamuseets lokaler. Det är under restaurering för att likna den Beech 18R som användes vid F4 som flygambulans 1940-1953.

Motorer

Jag kan bara upprepa mitt önskemål om att få några av FV vanliga jet-motorer i modell för att kunna skapa intressanta verkstadsscener.

 

 

Ground Support Equipment (GSE)

Det finns en hel del GSE på museet men materielen är inte lika fint inplacerad i miljöer som på F15 Flygmuseum. Man får gå runt och leta lite i båda hallarna. I Törebodaskylet hittade jag en del. Det jag blev mest glad över att hitta var bomblyftaren som jag inte sett på något museum tidigare.

Startvagn, vagnar för luft och syrgas, tunna med pump för 35’ans startbränsle isopropoylnitrat och räddningsfordon finns på andra ställen.

 

 

Bränslehanteringen var en omfattande verksamhet inom Flygvapnet och bränslet kom både med fartyg, tåg, tankbil och rörledning till flottiljerna. Sista etappen till flygplanens tankar var under många år från rulltankar via en pugg. Alltid imponerad av hur snabbt man kunde trycka in 5-7 kubikmeter i planen.

 

Värnkanoner 4-6 st fanns på de flesta baserna av Bas60 typ.

 

Väderavdelning med insamling, bearbetning och presentation är en verksamhet så pågår dygnet runt.

 

STRIL

Det finns en del miljöer från luftbevakning och stridsledning på Flyg och Lottamuseet. Inte så konstigt då F4 varit en jaktflottilj lång tid och haft sektoransvar hela aktiva tiden.

Miljö med Op-rum från en LuftförsvarsGruppCentral (Lgc) som var en undercentral till Sektorns LuftFörsvarsCentral (Lfc) i Stril 50 systemet. Lgc användes även under Stril 60 tiden med det modernare OPUS-systemet där rapportering skedde med knapptryckning. OPUS-lådan syns på kartbordet. Alla former av samband tog en central roll inom STRIL och här finns lite av den uppsjö av sambandsutrustning som funnits i FV genom åren.

 

 

Mobila radaranläggningar fanns redan på 50-talet. Nedan en PS-41/T (T står får transportabel) som sattes upp med sina stapelbara moduler och var igång inom 2 timmar. Användes och var mycket viktigt del för uppdraget i Kongo. Finns även uppsatt på Ängelholms Flygmuseum. Ett tält skyddade hela stapeln.

 

Indikatorvagn till mobila PJ-21/R systemet (R står för rörligt). Indikatorvagnen finns i ett exemplar på FVM. Jag använde båda som förebilder till mitt PJ-21/R diorama. Jag har själv suttit i en indikatorvagn och rapporterat luftläget.

 

 

Miljöer från både fast och rörlig RadarGruppCentral (Rgc). En viktigt komponent i STRIL 60 systemet för låghöjdstäckning. Jag kan inte låta bli att tycka att de modernare PC-baserade systemen som mer liknar vilken kontorsmiljö som helst, ser ganska trista ut. Jag saknar den dämpade belysningen i dåtidens OP-rum.

   

 

Lottamuseet

Inte stort men mycket fint uppbyggda miljöer.

 

 

Övrigt att studera

Såklart en Linktrainer och räddningsutrustning. ”Barnen” kunde prova fallskärmsgungan. Det finns även modeller modell större med två flygplan som funnits på F4 men inte har bevarats. I glasmontrar, så lite svårt med ljusreflexer för fotografering.

Utomhus

Utomhus hittar man objekt som kan vara av intresse för modellbyggare av armémateriel.

 

Terrängbil 40 dragbil för 15,5 cm haubits och Stabsterrängbil 1313.

 

Bandvagn 206 och Terrängbil 11.

 

Radiopersonterrängbil 9033 och Pansarbandvagn PBV 401 (MT-LB). Bilderna på PBV 401 önskar jag att jag hade när skulle bygga om en MT-LB till svenska PBV 401.

 

 

 

 


En tanke om “Flyg och Lottamuseet Optands flygfält

  • Anders Edblad

    Hasse, tack för ännu ett utförligt reportage från ett museum. Där har jag aldrig varit jag visste inte att de hade så mycket sevärt.
    Det verkar som om att man får planera en resa till Östersund.

    Anders E

Kommentarer är stängda.