Detta är det tredje och sista inspirationsinlägget om Bas 60. Uom var ett uppställningsområde som fanns cirka fem till tio kilometer från rullbanan där översyn och reparationer genomfördes. Flyttning av planen till och från Uom skedde som bogsering och det är (nästan) ett måste att inkludera bogsering av plan i ett Uom-diorama. Det fanns två st fälthangarer på de flesta Uom för att kunna genomföra underhåll och motorbyten oavsett väder. Fälthangarerna kunde vara byggda med Törebodabågar utan den ”förhöjning” som i Framom eller med ett brutet tak och höga sidoväggar. Förutom de två fälthangarerna så fanns det några uppställningsplatser för flygplan som skulle servas och reservflygplan. På ett sommardiorama kan en fälthangar förslagsvis ha helt öppna dörrar med ett pågående motorbyte inne i hangaren.
Efter att i augusti 2022 passerat F1 (Västerås) Uom har jag lagt till 4 bilder med dess ena hangar (med minst graffiti på) baserad på Törebodabågar. Notera att även flottiljernas banor var tänkta att användas i en krigssituation men att man spred ut planen i Framom, Bakom och Uom precis som på krigsbaserna. Det fanns även ett KC vid varje flottilj för ledning av verksamheten vid basen.
Efter motorbyte behövde man göra en funktionskontroll att allt fungerade enligt specifikationerna och en motorkörningsplats kan skapa en intressant scen på ett Uom-diorama. Planen förankrades med linor och en skärm bakom spred jetstrålen och minskade bullret.
Förutom motorprov så krävdes kontroll av den omfattande elektronik som infördes med 35-systemet. För 29-systemet klarade sig teknikerna med ganska enkla mätinstrument men med Draken så blev testutrustningen så omfattande att man byggde in allt i en testbuss, Servicebuss 405. Mercedes Benz L319 alt. MB L407. Servicebussen fick olika versioner med de olika versionerna av Draken. MB L319 finns i flera utföranden i skala 1:87 men i 1:72 är det lite värre.
För Viggensystemet så krävdes det än större utrymme att rymma all testutrustning och ett Uom med AJ37 kräver en Volvo F83 med skåp. Även här är det svårt att hitta Volvo F83 modeller i skala 1:72.
Förutom två fälthangarer var det vanligt med någon barack för serviceplutonen vid Uom och bild på lämpliga baracker finns i inspirationsinlägget om Framom. Grönt var en vanlig färg och de behöver inte alls vara röda.
En annan fast anläggning som passar in i Uom-dioramat är ett syrgasverk. Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon bild på den typ av syrgasverk som fanns vid baserna. Men det var en mindre anläggning med tankar och rör och ett stängsel runt om. Vad jag minns från de korta besök jag gjorde skiljde de sig inte så mycket från de moderna små anläggningar man kan hitta på nätet.
Flygbaserna måste vara oberoende av el från nätet och hade därför egna elverk. Flygvapnets standardmodell genererade 100 kVA och användes även för Robot 68 och Undpluton S37. En ganska kantig burk som inte är så svår att scratchbygga.
Den ovan nämnda utrustningen som inte finns i bild här hittar du på inspirationsinläggen om Framom och Bakom. Som jag nämnt tidigare är svenska flygsoldater i skala 1:72 det som är svårast att få fram. Man får fixa figurer med mix från olika källor och sen modellera om figurerna med byten. Tekniker som inte har hjälm är lättare att ordna.
Andra diorama som inspiration
Förutom besök på gamla baser och bilder från förebilden är andra byggares modeller en viktig inspirationskälla. Jag har hittat ett antal diorama som gett mig inpiration till att både bygga egna diorama och planera framtida byggen.
Vinterdioramat på F11 Museum med flygplan och vagnar från Undplutonen som hanterade filmerna från S32 och S35 var den direkta orsaken till att jag bestämde mig för att bygga dioramat med 37 systemets undplut. Undplutonen för S32 och S35 gick under benämningen ”cirkus Brückner” efter upphovsmannen och utformningen av vagnarna.
Västerås Flygmuseum (F1 Hässlö) finns ett diorama på en uppställningsplats i de större skalorna. Här har man inkluderat ett mycket luftigt kamouflagenät som hänger i den vanliga typen av stolpar.
På Garnisonsmuseet på Ärna (F16) finns ett större diorama med del av ett Bakom-område och en del annat, som t ex ett LS-torn med beskrivningar.
Vid ett 08-Open event hade IPMS Stockholm bjudit in FNISS (Förenade N-skala i Stockholm) som satte upp en modulanläggning. En av modulerna visar hur man kan integrera ett Bakom-område i en modelljärnväg.
Scratchbygge med Törebodabågar som jag tror är baserat på den ritning som finns i inlägget med Framom.
Det fanns även berghangarer på Bas 60-tiden som är utmärkta förebilder för dioramabyggen. Dioramat till höger är från nyare tider då Bas 90 med flera kortbanor och rörlig klargöring började göra sitt intåg som en utveckling av Bas 60 systemet.
Jag hoppas du fått lite insikt om mängden fast och rörlig materiel som förutom flygplanen fanns på en Bas 60 när det pågick verksamhet. Med olika utsnitt går det att göra både små och stora diorama som skildrar olika verksamheter.