I detta  andra inlägg med dioramainspiration från Bas 60 systemet gäller det Bakre klargöringsområdet. Vid Bakom kunde flygplan som inte var direkt startklara ges ett bättre skyl ett fåtal km från själva rullbanan. Här skedde också klargöring av attack och spaningsflyg. Modellmässigt är ett Bakom ingen stor utmaning då det bestod av en asfalterad väg med uppställningsplatser  inom plan terräng. För att hålla nere storleken  på ett dioramabygge av Bakom måste man begränsa antal uppställningsplatser och också minska det skalenliga avståndet mellan uppställningsplatserna. Ett alternativ är att bara göra en enda klargöringsplats med högre detaljering i skala 1:48.

Klargöringsplatser
Det är inga större problem att hitta en gammal klargöringsplats i Sverige idag. Sverige hade ett  70-tal baser spridda över hela landet och flygplanplatserna i många Bakom-områden finns kvar. Klargöringsplatserna kan vara olika stora. Den bas jag tillbringade mest tid på, hade en mindre skogsväg bakom plattorna vilket var en stor fördel då man kunde transportera alla förnödenheter utan att behöva synka biltrafiken med taxande och bogserade plan.

 
Förutom plattorna kunde man finna en del andra fasta installationer i Bakomområdet.  T ex transformatorkiosker för den omfattande elinstallationen som fanns på större utbyggda baser.  Baracker för tekniker, genomgångar och sambandsutrustning. På ett fåtal baser blev dessa baracker ersatta av fortifikatoriskt skyddade Bascentraler där all den inte minutoperativa ledningen av basen skedde. Den  minutoperativa styrningen av verksamheten skedde från Kommandocentralen (Kc) som fanns på de flesta baserna. Kc är i ett dioramaperspektiv inte så spännande då det bara var två mindre nedgångar med trappor som syntes.
Exempel på splitterskydd som passar i Bakom finns i mitt inspirationsinlägg om Framom.

Bogserfordon
Måste självklart ingå i ett Bakomdiorama och två finns tursamt nog som modeller i skala 1:72. Den äldre Lastterrängbil 915 (Dodge WC 52) kan man bygga från Italeri Dodge WC-51. Det finns bl a ett ex av förebilden på FVM i Kalla Kriget hallen om du vill göra en walk around studie.

Sen har vi de två Volvobilarna TL11 och TL12 som i FV heter Startbil 953 och Startbil 954. Startbil 953 finns hos Rebell Hobby som modell i 1:72. Det borde inte vara så svårt att konvertera en Startbil 953 till 954 då det huvudsakligen är den stora generatorn framtill som skiljer. Startbil 953 till vänster och Startbil 954 till höger nedan.

Det finns bilder där både jeepar och traktorer användes som bogserfordon på baserna, så här är det ganska fritt för dig som dioramabyggare att använda alternativa bogserfordon som du kanske har i stashen. För 32-planen var det mycket vanligt med traktorer som bogserfordon. Mig veterligt finns ingen typ av traktor som användes i FV i skala 1:72, men med mindre modifieringar av existerande modeller kan man komma långt.
Volvo bogserbil 959 är också ett alternativ i sent skede av en Bas 60. Finns som modell i både skala 1:76 (Gecko resin) och 1:48 (Pilot replicas). Bilen i skala 1:76 säljs av Rebell Hobby i ett kit med Kraftvagn/Bragg 745G och bogsergaffel. Skalan av bilen är i 1:76 pga att underlaget och framtagen gjutform till hytten var i 1:76. Men i ett större diorama gör skillnaden inte så mycket för storleksuppfattningen. (Se nedan om modell av Bragg 745G.)

Modell i skala 1:76 av Volvo bogserbil 959.

Bogserstänger
Här blir det till att scratchbygga. Men de äldre typerna är inte helt svåra att få till med rundstång eller fyrkantprofil ur sortimentet med Evergreen- eller Plastruct-profiler. Till J29 gällde en typ med rundstång och sen kom en fyrkantstång för 32-planen. Enklast är kanske att bygga den senare typ av bogserstång som bestod av kombinerad fyrkant- och rund-stång som passade ett flertal plan inkl 35-systemet.

Transport och lyftfordon
Att försörja en basbataljon med kanske upp till 1 500 personer (de kunde vara olika stora) med alla förnödenheter krävde en stor transportkapacitet. Ändå är det sällan man ser bilder med lastbilar i Bakom. Förläggningsplatserna för basbataljonens alla olika enheter var spridda över hela basens område och alla fordon maskerades i skyl av skog. Detta tycker jag inte ska hindra dig från att placera in en lastbil från rätt tidsålder som levererar eller hämtar utrustning. Volvo lastbil 370 Brage finns nu som modell i 1:72 hos Rebell Hobby och den borde passa bra.

Transport av personal  till och från Bakom skedde hela tiden och här passar folkabussen som var vanlig på divisionerna bra. VW T1 finns som färdig modell i 1:72 både i plast och metall som dock kräver att man tar fram borr och såg. Det fanns även Mercedesbussar men jag har inte koll på marknaden för lämpliga 1:72 modeller. Eller varför inte en Volvo ”valp” Pltgb 903 som finns som modell.

För ett Bakom med attackflyg så kan man lämpligen skapa en scen med avlastning av bomber eller robotar som hämtats från förråd. För A32 så fanns det en speciell lastbil med kran för lyft och transport av bomber, Amlastbil 806. Amlastbil 806 finns som modell i 1:72 hos Rebell Hobby.

Tankfordon
Rulltankarna skulle fyllas på, både på Framom och Bakom, från basens stora underjordiska cisterner. Här skulle jag behöva hjälp med beteckning och bilder på de tankfordon som användes under Bas60-tiden. Tankbilar i skala  1:72 är det glest med så påfyllning av rulltankar är nog scener man får hoppa över vid bygget av ett Bas 60-diorama. Jag nöjer mig med bild på en Scania och en Volvo.

Beredskapsaggregat
I mitt inspirationsinlägg om Framom så lovade jag bilder på flera startaggregat och nedan ser du fyra st ur en serie som har nummer 745. I beskrivningar kallas dessa för Kraftvagn 745, men man ser också benämningar som Beredskapsaggregat (Bragg) då de kan leverera AC till fpl 35 och 37 (fr o m B). FVM bibliotek har beskrivningar på dessa aggregat med alla måttuppgifter för scratchbygge. På aggregat 745 B finns det en ritning i FB-gruppen Flygvapnets fordon. Jag har vid tidigare besök på Aeroseum gjort mina studier på dessa braggar men vet inte om de fortfarande är tillgängliga. Aggregat 745 A finns att detaljstudera på Smålands Militärhistoriska Centrum (SMC), Delary.

 
745 A                                                            745 B

 
745 C                                                                 745 D

Kraftaggregat 745G finns som modell i 1:72 och säljs av Rebell Hobby i ett kit med Volvo bogserbil 959 och bogsergaffeln för 37-systemet. Blir perfekt att ställa intill 37-modellerna både i Framom och Bakom.

Gastuber, oljor, stegar, ställ och övrig mindre utrustning
Beroende på flygplantyp/er och aktuell uppgift för stationskompaniet som skulle klargöra flygplan i Bakom så krävdes det en stor mängd mindre utrustning. Jag nöjer mig med att lista tänkbara komponenter som du som dioramabyggare kan inkludera på klargöringsplatserna. Bl a i boken ÖB:s klubba, Lennart Andersson, så finns det skisser på hur de olika komponenterna skulle placeras på klargöringsplatser för 32- och 37-planen. Jag misstänker att man lite anpassade placering av de olika komponenterna efter aktuellt läge. Du som dioramabyggare kan anpassa placeringar efter vilken situation du vill visa. Pågår det påfyllning eller är den klar? Men det var alltid mycket god ordning och optimerat för de behov som förelåg.

• Gastuber (luft, syrgas, kväve)
• Kärl för oljor, startbränsle (MC25), kylmedium och dränering av dessa vätskor
• Ställ för meksatser, stegar och arbetsplan
• Balkar, skenor, ammunitionstransportvagnar, hiss/ lyftanordningar
• Handbrandsläckare

Kamouflage
Om du besökt ett gammalt Bakom har du kanske sett rester efter det vanligaste kamouflaget över klargöringsplatserna. Det bestod av ”telefonstolpar” på sidorna av uppställningsplatsen som höll upp ett nät. Det gjordes många prov med olika typer av skyl men den vanligaste varianten är nog den enklaste att bygga. Om du gillar att måla splinterkamouflage så kan du måla plattan med det. Man gjorde även försök med en typ av hög ”häck” som kunde skjutas framför plattan. Det huvudsakliga skyddet mot insyn bestod av den skog som omgav vägen genom Bakom.
Kamouflage är alltid ett dilemma för dioramabyggare då det mer eller mindre kommer att dölja de komponenter och den verksamhet man vill visa. I ett stort diorama med flera uppställningsplatser kan man förslagsvis ha kamouflage på bara en plats. Eller ha ett mycket genomskinligt nät som jag sett på diorama jag tar upp på mitt sista inlägg om UOM.

I mitt tredje och sista inspirationsinlägg för Bas 60 dioramabyggen kommer jag att ta upp idéer för Uppställningsområdet (UOM).