Att ta bort färg från modeller och återanvändning av modeller 2


Följande artikel är skriven av Susanna Viljanen, IPMS Finland, och ursprungligen publicerad i IPMS-mallari 4/2017. IPMS Finland har vänligt gett oss tillstånd att återge den.
Översättning och svensk bearbetning: Kai-Mikael Jää-Aro.
Faktagranskning: Hans Fehrnström.

För varje modellbyggare uppstår förr eller senare situationen att man konstaterar ett en modell måste utgå. Antingen är den urgammal, oskickligt byggd, illa målad eller på annat vis otillfredsställande. Den stora frågan blir då: i soporna – eller ombyggnad? Modeller kan återanvändas genom att ta bort färg och dekaler. Det är en smula arbetsamt och kräver kunskap, men blir bra om man vet vad man gör.

Bakom allt ligger kemi. Huvudmaterialet i byggsatser är polystyren (polystyrene, PS), som är en polymer av styren, också kallat vinylbensen. Det är känsligt för alifatiska kolväten, ketoner, estrar, aromatiska föreningar och klorerade kolväten men tål alkoholer, polyetrar, karboxylsyror och oljor. Polystyrenlim är traditionellt organiska lösningsmedel som ”svetsar” ihop polystyrenytorna eller cyanoakrylatbaserade snabblim. Av härdplaster eller gjuthartser så är det populäraste polyuretan (polyurethane resin, PUR). [Man kan också råka ut för epoxiharts som eventuellt reagerar annorlunda på lösningsmedel, övers anm.] Det löser sig egentligen inte i något, men är skört. Vitmetalldelar å sin sida är legeringar av tenn, bly, antimon och koppar. De är synnerligen motståndskraftiga mot alla organiska lösningsmedel, men är känsliga för syror och baser.

När vi börjar ta bort färg och dekaler från modeller, måste vi veta vilket ämne som är lämpligt för vilket material – annars väntar oss tråkigheter!

Målarfärger är typiskt antingen alkydbaserade, nitrocellulosalackbaserade, eller akrylhartsbaserade. Alkydfärger (enamels) och akrylfärger (acrylics) härdar kemiskt, nitrolackfärger (lacquers) fysikaliskt. Kemiskt härdande färger reagerar med syret i luften och bildar efter att ha torkat en sammanhållen yta. Hela färgytan är i praktiken en enorm förnätad molekyl och kan inte längre lösas upp – den kan dock mjukas upp och skrapas loss. Fysikaliskt härdande färger å sin sida kan lösas av lösningsmedel. Eftersom nitrolackbaserade färger på grund av sin farlighet inte längre används i någon större utsträckning i modellbygge, kommer vi att koncentrera oss på kemiskt härdande färger, alltså alkyder och akryler. För dessa är tanken att mjuka upp färgytan genom att lägga den i ett lösningsmedel så att färgen sväller upp, mjuknar och flagnar och sedan kan strykas bort.

Vi ska alltså mjuka upp färgen, men inte fördärva delarna. Kravet på ett bra färgborttagningsmedel är alltså att dess molekyler är tillräckligt små för att kunna tränga mellan plastytan och färgen och därmed försvaga kohesionskraften mellan färg och plast och få färgen att svälla upp och flagna, men den får inte skada plasten! För återanvändning av modeller och färgborttagning blir därmed frågan: hur ska vi mjuka upp färgen och den att flagna – utan att fördärva känsliga plastytor?

Lösningsmedlet måste alltså väljas efter objekt och passa för plast eller metall. Polystyren tål utmärkt väl oorganiska lösningsmedel, som syror och baser, samt olika oljebaserade lösningsmedel, men tål inte organiska lösningsmedel. För härdplaster som polyuretanharts kan man använda mer aggressiva lösningsmedel än för polystyren. För vitmetaller å andra sidan kan man utan bekymmer använda organiska lösningsmedel som aceton, xylen eller etylacetat – eller (gulp!) Nitromors…

Huvudregeln är att akryler är lättare att få bort än alkyder – för de förra räcker det oftast med fönsterputs, som etanol eller isopropanol.

Äldre modellbyggare kände redan på 1980-talet till två klassiker: bromsvätska och ugnsrengöring. Bromsvätskor (DOT 2–4) är kemiskt sett polyglykoletrar, utom DOT 5, som är silikonbaserad, och DOT 5.1 som är glykoleter med boratester. De har hög kokpunkt och lågt ångtryck, d v s de dunstar inte av sig själv. Bromsvätska är synnerligen effektivt, men giftigt! Undvik hudkontakt! När man använder bromsvätska häller man upp i ett lämpligt kärl och lägger i modellen eller figuren. Bromsvätska verkar snabbt – redan inom en timme börjar färgen bubbla och flagna. Färgen tas bort genom att gnugga med en tandborste. Som en bonus löser bromsvätskan också upp limskarvarna.

En nackdel är att bromvätska löser ut mjukmedlet ur plasten, så med lite otur blir polystyrenplast hård och skör. Man ska alltså inte lämna modellerna i bromsvätska för länge. Det här är ett problem framförallt för gamla modeller där mjukmedlet redan kan ha avgått så att plasten blivit skör – framförallt för gamla Frog- och Matchbox-modeller är bromsvätska riskfyllt. Ytterligare en nackdel är att bromsvätskan inte torkar bort av sig själv så den måste torkas bort med hushållspapper. Om man vill vara riktigt sportig kan man försöka spruta bromsvätska på modellen med färgspruta med ca 10 bars tryck och helst utomhus – det tar bort färgen nästan ögonblickligen.

Ugnsrengöringsmedel å andra sidan är natriumhydroxid, d v s lut, samt monoetoxylamin och dietylglykolmonobutyleter som biter på hårt (polymeriserat) fett. Lut bryter också upp esterbindningar (som finns i alkyder), men det är frätande! Använd gummihandskar! Ugnsrengöring verkar på några timmar. Undvik hudkontakt. Det löser sig i vatten, så det kan tvättas bort.

Ett tryggare alternativ är Dettol. Det brittisk-framställda Dettol är ett desinfektionsmedel som är kloroxylenolbaserat (para-klor-meta-xylenol (PCMX)). Dettol finns på Apotea. Kloroxylenolmolekylens funktionella grupp är hydroxylgruppen och den får färgytan att svälla. Dettol är hyfsat hudvänligt, men långvarig hudkontakt är ingen bra idé. Dettol används på samma sätt som bromsvätska, d v s det hälls upp i ett kärl, där man sedan lägger i modellen. Eftersom Dettol är en vattenlösning dunstar det med tiden, så rekommendationen är att använda ett kärl med lock. Dettol kräver lång tid för att verka – upp till tre dygn. Det löser inte upp limfogar. Sedan kan modellen borstas med tandborste eller skursvamp. Dettol är inte giftigt och det kan sköljas bort med vatten.

Dettol biter på både alkyder och akryler. Effekten kan förstärkas med tallsåpa som innehåller pinenbaserad tallolja. Rekommenderad koncentration är 3 delar Dettol : 1 del såpa. Som en bonus tar outspädd Dettol bort vårtor och nagelsvamp.

Finska alternativ är såpa samt Tolu Mänty. Tro det eller ej, men även såpa fungerar som färgborttagning och förstärker effekten av Dettol! Det passar utmärkt på polystyren och harts. Såpa innehåller tallolja, vari ingår pinenbaserade terpener som alfa-terpineol och cykliska terpenalkoholer och terpenestrar. De mjukar effektivt upp alkydfärger eftersom tallfettsyror används vid tillverkning av alkydhartser och inom kemin gäller regeln att lika löser lika. Användningsmetoden är den samma som för bromsvätska och Dettol, d v s modellerna eller figurerna läggs i ett kärl med såpa. Tallolja är giftfritt, men lätt basiskt. Nackdelen med såpa är den obestämbara verkningstiden – i värsta fall, som för figurer lackade med Citadel Purity Seal, kan det ta över en vecka! Såpa finns i alla butiker. Tolu Mänty är ett annat utmärkt medel som också är baserat på tallolja. Det är något starkare än såpa.

Somliga finska strategispelare svär att Tikkurilas (i Sverige Beckers) penseltvätt är det bästa för att få bort färg från plastfigurer. Beckers penseltvätt är ett polyol– och alifatbaserat lösningsmedel, som rekommenderades av en strategispelsspalt. Det fungerar för både polystyren och vitmetall och verkningstiden är högst 12 timmar. Observera att Beckers penseltvätt har extremt låg viskositet som med färsk ohärdad färg bildar en synnerligen knepig blandning som tränger in i varenda springa och spricka och lätt fördärvar genomskinliga delar, så försiktighet är av nöden. Borstning med tandborste. Nackdelen är att det är hudirriterande och ett miljögift. [Senare utgåvor verkar vara mindre giftiga. Övers anm.] Dunstar lätt.

Något jag inte provat, men sannolikt är effektivt är bastutvätt, som Suomalainen Saunan Tehopesu eller Kiilto Saunapesu. De innehåller polyoler och polyetrar och i deras bruksanvisningar varnas att de inte får användas outspädda på målade ytor – varav vi kan sluta oss till att de kan lossa färg…

Även vissa rengöringsmedel kan användas för färgborttagning, och den mest kända är Yes Power Spray. Yes Power Spray är ett alkydmetylamin-, fenoxietanol- och lutbaserat lösningsmedel som är avsett för borttagning av hårda (polymeriserade) fetter. Yes Power Spray säljs på sprutflaska och sprutas på modellen. Yes Power Spray verkar synnerligen snabbt. Färgen kan gnuggas bort i stort sett omedelbart efter att modellen täckts med ämnet. Power Spray är så effektivt att en mjuk pensel räcker för att få loss färgen från detaljer och andra svåråtkomliga platser. Tandborstar och andra styva verktyg är inte nödvändiga och därmed blir jobbet snyggt gjort utan sprätt. Nackdelen med ämnet är att det är hudirriterande, så man bör använda skyddshandskar och -glasögon. Begagnat Power Spray kan hällas i avloppet. Power Spray finns i dagligvarubutiker.

Byggsatsindustrin har också noterat att många modellbyggare vill återanvända sina modeller i stället för att kasta dem i soporna och brittiska Hannants har lanserat sitt eget färgborttagningsmedel: Xtracrylics Purisol. Det är avsett huvudsakligen för borttagning av akrylfärger, men fungerar också på alkyder. Det är synnerligen effektivt: Pensla Purisol på modellen eller figuren, låt verka en stund varefter färgen kan borstas eller sköljas bort. I Sverige förs Purisol av Alfa Hobby.

För metall- och hartsmodeller och -figurer kan man använda kraftfullare organiska lösningsmedel än för polystyrenplaster eftersom metall står emot organiska föreningar. Min favorit för färgborttagning för metallfigurer är aceton – det går inte att använda på polystyrenplast, eftersom det löser upp plasten! För vitmetaller kan man inte använda syror eller starka baser, som t ex Mr Muscle Propplösare, eftersom de fräter upp vitmetall. Vitmetall kan rengöras med mässings- eller stålborste, så blir den blank också.

Aceton är den enklaste ketonen. Den biter på både alkyd- och akrylfärger och löser nitrolackfärger i ett nafs! Tyvärr luktar det illa och dunstar fort, så det kan bara användas i välventilerade utrymmen. Aceton kan användas för att limma polystyren, m a o lämpar det sig inte för färgborttagning från polystyren. Häll aceton i en glasburk, lägg i figurerna och låt ligga några timmar. Därefter borstas färgen bort. Själv föredrar jag mässingsborste och i hopplösa fall stålborste. Aceton är hudirriterande och avfettar huden. Det är dock inte särskilt giftigt. Aceton finns i snabbköp, färgaffärer och Biltema.

Somliga modellbyggare svär att det bästa för att få bort färg från metall- och hartsfigurer är en blandning av såpa och xylen. Xylen är ett kraftfullt aromatiskt lösningsmedel, som förstärker effekten av terpenerna i tallsåpa. Det dunstar fort [och är mycket giftigt], så god ventilation förordas. Xylen kan man köpa på Watski.

Till sist, för verkligen hopplösa fall, som metallfigurer med ett tjockt lager av Citadel Purity Seal finns den yttersta lösningen: Nitromors. Detta går inte att använda på plast! Det är ett färgborttagningsmedel avsett för professionell användning, som jag själv använt för att rengöra ädelträpanelerna på min båt innan omlackning. Nitromors är gelformigt och stryks på figurerna. Låt verka några timmar. Det tar bort vilken färg som helst. Geggig färg kan sedan tas bort med mässingsborste. Nitromors luktar verkligen illa och är giftigt, så figurerna bör placeras i en väl tillsluten burk och placeras i ett väl ventilerat utrymme, som bastun! Färgrester som är kvar efter borstning sköljs bort. Nitromors finns på Clas Ohlson. Nämnde jag förresten att det luktar riktigt illa?

När modeller och delar rengjorts, och färgen borstats och sköljts bort så kan den byggas ihop igen på sedvanligt vis. Själv har jag genom åren räddat åtskilliga modeller som annars skulle hamnat i papperskorgen eller blivit skjutmål och jag har på eBay köpt många metallmodeller, inklusive vitmetallmodeller från Citadel av 1980- och 90-talsmodell, som efter färgborttagning gått till ommålning och spelsessioner. Färgborttagningsknep är bland modellbyggarnas mest avancerade tekniker och förhoppningsvis kan denna artikel uppmuntra oss alla att bygga om gamla modeller som annars skulle få skatta åt förgängelsen.


2 tankar om “Att ta bort färg från modeller och återanvändning av modeller

  • Per Nilsson

    Tack för en bra artikel. För min del (Valejo Model colour) fungerde vanlig (Grumme) Grönsåpa utmärkt. Fick stå över natten.

    /Per

  • Johannes

    Intressant artikel. Kul att någon har orkat grotta ner sig i ämnet.

Kommentarer är stängda.