Nu har jag inte följt länkarna men det jag kommer ihåg från tiden jag jobbade med sånt här kan i korthet samanfatts som följer.
För att få korekt färgåtergivning skall filmen (visar hur länge sedan det var men film kan i dag ersättas med sensorn i en digitalkamera) vara avstämd till ljuskällans färgtemperatur. 5.500 grader kelvin för dagsljus, c:a 2.900 grader för en gammal 60 wats glödlampa. Sedan fanns det förutom film för dagsljus även film för 3.200 och 3.400 grander, B respektive A ljus. Hamnade man mellan eller av annan aledning ville korrigera använde man filter, vilket man skulle välja fanns det tabeller för om man inte hade tillgång till en mätare.
Ljuskällans RA-index visade hur kontinuerligt dess spektrum var. Lågt index betydde att det helt eller delvis fattades delar av spektrum och att det blev svårt att få korrekt färgåtergivning. Ett exempel på detta är hur färger på kläder upplevdes väldigt annorlunda i gatubelysning med högtrcksnatriumlampor som helt saknade delar av spektrumet.
Detta är ett komplext ämne och svårt att samanfatta på några rader i en forumtråd men svårare än så är det alltså inte.
/Anders
Svenska färger?
Re: Svenska färger?
Gröna nyanser är väl också de som framför allt män har svårast med, därav att vi är överrepresenterade bland de som har färgblindhet.
Någonstans i mitt bakhuvud vill jag minnas att just 5500K gäller för Washington vid middagstid som angivelse för dagsljustemperatur...
Intressanta synpunkter som startade i Tamiyas färgutbud
Någonstans i mitt bakhuvud vill jag minnas att just 5500K gäller för Washington vid middagstid som angivelse för dagsljustemperatur...
Intressanta synpunkter som startade i Tamiyas färgutbud

Stellan Schroeder Englund