Så fort jag fått ut mina modeller på bordet gick jag till tävlingsledningen och frågade om jag fick sitta med vid bedömningen som åskådare eller domare, vilket omedelbart med glädje beviljades.
En domarjury på tre domare valde ut de bästa modellerna i varje klass, lyfte in modellen till ett domarbord och bedömde sedan modellen efter upp till 19 kriterier!

I flygklassen var kriterierna följande:
1. Difficulty within category. 2. Presentation. Base and environment.
3. Implementation of pilot, painting. 4. Alignment of main components, control surfaces. 5. Cleannes of glued joints, filled joints, panel lines. 6 Landing gears, bays, bay doors, painting of these. 7. Propellers, rotors, painting of these. 8. Opened engine and its compartments. 9. Canopy and windows. 10.Cockpit and its painting, passenger compartements. 11. Armament, external ordnance, guns. 12. Opened weapon bays. 13. Opened service bays, radar bays etc. 14. Reflectors, position lights. 15.Aerials, brace and control cables. 16 Difficulty of painting, decaling. 17. quality of painting. 18. Quality of (painted) national insignia, markings decaling.
19. Servicing stains, weathering.
Tävlingsledningens översättning till engelska.
Historisk korrekthet vägdes in i bedömningen.
Icke tillämpliga kriterier ströks, vilket kompenserades för i sammanräkningen av poängen.
Som ni förstår tog det en del tid att döma en modell
Ficklampor och tandläkarspeglar användes och det var brukligt att lyfta på modellerna.
När domarprotokollet kom in till sekretariatet räknades resultatet fram enligt ett system som gav en maxpoäng på 100.
Därefter delades medaljer ut enligt givna poänggränser.
Som vanligt finns det anledning att diskutera olika bedömningssystem.
Ett problem var att pristagarna inte märktes ut där de stod på borden så som utomstående är det svårt att bilda sig en uppfattning om hur en klass bedömts.
Helt klart är i alla fall att bedömning av modeller är och förblir subjektivt.
Återkommer,
Uffe