En gigantisk felsatsning

[Robin Nilsson]

En ubåt är en liten korv fullproppad med relativt avancerad teknik så den blir dyrare "per ton" än ett slagskepp.
Jag tror inte att serieproduktion gör så mycket till eller från på kostnaden, en serie på färre än tusen enheter ger sällan några större effektivitetsvinster, svetsning av tryckskrov gör man inte hur som helst, trycktäta periskop med bra optik är dyra att tillverka.
Man kanske skulle hamna mer rätt med "kilopriset" om man jämförde äpplen med äpplen: ton stål i skrov och struktur, ton vapensystem, ton eldledning och sikten inklusive räknare för måldata, ton maskineri ...
/ Robin

[Ulf Lundberg]

Antagligen har du rätt, men Bismarck var också fullproppad med sin tids bästa teknologi. Eldledning, radar, grovt artilleri, högtrycksturbiner osv.

Uffe

[Robin Nilsson]

Hej Ulf,
Bismarck hade förvisso massvis av dåtida high-tech men jag är tämligen säker på att kvoten kostnad för high-tech / kostnad för stålplåt var lägre på Bismarck än på en ubåt.
Hur många sjömän gick det på varje sovplats t.ex? Ubåtens sjömän var inklämda 2-3 per koj och dessa kojer var inknölade i små skrymslen. I ett slagskepp ser det annorlunda ut. Hur många procent av en ubåt är pansarplåt? Här drar slagskeppet iväg med en massa extra plåt. De relativt rymliga förläggningarna på ett slagskepp ska också kläs av plåt (inte så mycket pansar för all del) och det väger och då behövs lite mer skrov under vattnet och då går det åt några extra kilo av sidopansar. Ubåtsbesättningarna sover i princip bredvid torpederna, artilleristerna på Bismarck får springa i några korridorer och trappor för att ta sig till sina vapen. En ubåt var extremt optimerad för att utföra sitt primära uppdrag, ett större ytfartyg är också optimerat men där är man "tvungen" att även ta hänsyn till besättningens "bekvämlighet".
Skillnaden på vikt-kvoten och pris-kvoten var ändå inte så extrem (1:54 vs 1:41) så din första ansats låg någorlunda "rätt i mål" ändå

Om man räknar bort vikten av Bismarcks pansar, tar bort alla mm stålplåt som inte är nödvändiga för hållfastheten (bälte, däck, kanontorn, strukturell styrka för att bära pansaret) så kanske man kommer ner i närheten av 1:41
/ Robin

http://www.kbismarck.com/proteccioni.html (jag ansvarar inte för korrektheten, verkar dock rimligt)
cirka 19000 ton pansar ....

OOOPS !! 41700 -19000 = 32700 ton -> 32700/760 (ubåten fick några kilo splitterskydd) = 43 kanske "ovetenskapligt" men ändå ...
med kvoten 43 så skulle ubåtens pris behöva reduceras till 4,58 miljoner Reichsmarks

[Mahatma G]

... nämns Clay Blairs forskningsarbete. Hans "HItlers ubåtskrig" i fem band är högintressant, ...

Han har även skrivit om USA:s betydligt mer framgångsrika ubåtskrig mot Japan. Jag har utan framgång försökt intressera SMB för att även översätta det verket.

Lägg därtill obefintligt samarbete flotta-Luftwaffe samt Hitlers egenskap att lägga sig i saker han inte begrep sig på.

Det var mer eller mindre avsiktligt inbyggd i systemet. Om småpåvarna ständigt måste intrigera mot varandra för att behålla sin makt så får de mindre tid över till att försöka bli kalif i stället för kalifen.

Trots detta måste man nog med facit i hand säga, att om Tyskland i krigets inledningsskede avbrutit allt arbete på stora fartyg och satsat de resurserna på ubåtar istället, hade de kunnat sätta avsevärt högre tryck på Storbritannien.

Ännu större betydelse hade det nog haft att redan från början ställa industrin i läge "krig". Det hade ändock knappast gjort annat än förlänga slutet då tysk industri fortfarande hade väldigt mycket av hantverkartradition och -stolthet, vilket manifesterade sig i alltför hög kvalitet och en oförmåga att inse vad som var tillräckligt bra eller att kunna rationalisera. Jämför man inte enbart kostnader eller materialåtgång utan även skärskådar tidsåtgång i mantimmar samt (eventuell) reduktion i mantimmar eller materialåtgång får man en bättre bild. Ett exempel är stridsvagnsproduktion, där kostnaderna i material och mantimmar var relativt konstanta för Tyskland då man ständigt jobbade med förbättringar och nya varianter. Som jämförelse kan vi ta Sovjet, där nödvändiga förbättringar sköts på framtiden tills dess de inte kunde vänta längre, allt i avsikt att minska produktionsstörningar. Antal mantimmar för en T-34 minskade kraftigt och låg 1943 på c:a 3 000 - att jämföra med en Panther som låg på c:a 55 000 mantimmar.

[Robin Nilsson]

Jodu. Det finns många orsaker och samband att fundera på
För att röra till det ytterligare med småpåvar och kalifer så gällde det ju också att se till att ha en sysselsättning hemma för att slippa åka till östfronten som ersättningsmanskap. Lycklig den som kunde visa att hans fortsatta närvaro i Tyskland var viktig för krigsinsatsen....
Min morfar var på väg till östfronten men så blev Hitler övertalad att det nog var väldigt viktigt med ubåtar så alla varvsarbetare plockades av tågen och skickades hem till varvet igen (morfar skar till plåtar som skulle bli skrov på ubåtar, varvet i Flensburg)
/ Robin

[Sten Ekedahl]

Kan tilläggas i sammanhanget att USA:s marinchef i inledningen av kriget, amiral King, var en kategorisk motståndare till konvojer, dessutom lär han ha avskytt engelsmännen. Till slut blev dock den interna oppositionen i US Navy för stark, och King kördes över i konvojfrågan.

[Stefan S]

Arthur C Clarke har i berättelsen "Superiority" som finns i boken The nine billion names of god beskrivit problemen med den tyska tekniken under andra världskriget fast omskrivet som ett krig mellan två planeter. Mycket tankevärd berättelse. Berättelsen finns i nedanstående länk.

http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q= ... GQ&cad=rja


Stefan

ps The nine billion names of god är en mycket bra berättelse ds