Horten Ho 229, Revell 1/72
Postat: 19 nov 2017, 01:32
Nu har jag åter igen fått för mig att visa upp ett sedan ett tag påbörjat bygge. I detta fall handlar det om årets sommarbygge. Till skillnad från tidigare projekt har detta aldrig helt stannat upp, utan tappade endast något i hastighet under början på hösten när jag valde att ta tag i J 22:an igen, som bekant är denna nu färdigställd.
Historien om 229:an är rätt intressant och det är inte allt för svårt att tänka sig att flygplanet hade kunnat göra stor skillnad på slagfälten i Europa ifall den hade hunnit tas i produktion. Till skillnad från den allmänna uppfattningen (åtminstone om man ser på andra byggda modeller) vad detta inte något jaktflygplan i grunden. Det utvecklades nämligen för att uppfylla Görings 3x1000-krav, d.v.s. att kunna ta 1000 kg bomblast på en sträcka av 1000 km med en hastighet på 1000 km/h. Detta borde alltså innebära att det istället handlar om ett lätt bombplan/attackplan. Som ett attackplan är just vad jag vald att bygga den som, nämligen med 12 attackraketer av typen Panzerblitz 1 under vingarna.
Först ut i bygget var i vanlig ordning cockpit. Revell har här valt att gjuta det som ett badkar, vilket oftast är korrekt på ensitsiga jaktplan, men 229:an hade egentligen inga som helst solida väggar i cockpit, utan bestod i princip endast av en katapultstol och instrumentpanel som hängts in i flygplanets rörkonstruktion. För att efterlikna detta sågades stora delar av cockpiten bort för att ersättas av scratchade detaljer.
Eftersom hjulhusen inte heller är avskilda från flygplanets insida med väggar behövde interiören, bestående av rör och ledningar scratchas för att ge liv till modellen. Dessutom behövde enkla motorattrapper tillverkas för att det inte skulle vara möjligt att se in genom utblåsen och ner ut genom hjulbrunnen. Dessutom fanns det två fint gjutna MK 103 akaner med i lådan.
I dagsläget är kamouflaget färdigmålat och lite bättringsmålning kan behöva genomföras på enstaka ställen. Eftersom jag bygger den som ett attackplan föll färgvalet på RLM 81/82 på ovansidan och med RLM 84 på undersidan. Jag är medveten om att den sistnämnda färgen inte är en officiell benämning, utan tillkom efter kriget för att beskriva den mycket blekt grå färgen som användes på undersidan av Luftwaffes flygplan sent i kriget. Detta är det mest komplexa kamouflage jag hittills målat och vingarnas framkanter har gett mig bra övning inför kommande "mottleing" på kommande Fw 190-byggen. För att ge extra liv åt färgerna lade jag mycket tid på att måla olika nyanser. Totalt tog det ca. 3,5 timmar uppdelat på två pass (första på 1 timme, andra på 2,5) att färdigställa kamouflaget, mycket uppskattad kvalitetstid som för närvarande är svår att få.
Snart kan kärran förberedas för dekalering.
På återseende!
/Gabriel
Historien om 229:an är rätt intressant och det är inte allt för svårt att tänka sig att flygplanet hade kunnat göra stor skillnad på slagfälten i Europa ifall den hade hunnit tas i produktion. Till skillnad från den allmänna uppfattningen (åtminstone om man ser på andra byggda modeller) vad detta inte något jaktflygplan i grunden. Det utvecklades nämligen för att uppfylla Görings 3x1000-krav, d.v.s. att kunna ta 1000 kg bomblast på en sträcka av 1000 km med en hastighet på 1000 km/h. Detta borde alltså innebära att det istället handlar om ett lätt bombplan/attackplan. Som ett attackplan är just vad jag vald att bygga den som, nämligen med 12 attackraketer av typen Panzerblitz 1 under vingarna.
Först ut i bygget var i vanlig ordning cockpit. Revell har här valt att gjuta det som ett badkar, vilket oftast är korrekt på ensitsiga jaktplan, men 229:an hade egentligen inga som helst solida väggar i cockpit, utan bestod i princip endast av en katapultstol och instrumentpanel som hängts in i flygplanets rörkonstruktion. För att efterlikna detta sågades stora delar av cockpiten bort för att ersättas av scratchade detaljer.
Eftersom hjulhusen inte heller är avskilda från flygplanets insida med väggar behövde interiören, bestående av rör och ledningar scratchas för att ge liv till modellen. Dessutom behövde enkla motorattrapper tillverkas för att det inte skulle vara möjligt att se in genom utblåsen och ner ut genom hjulbrunnen. Dessutom fanns det två fint gjutna MK 103 akaner med i lådan.
I dagsläget är kamouflaget färdigmålat och lite bättringsmålning kan behöva genomföras på enstaka ställen. Eftersom jag bygger den som ett attackplan föll färgvalet på RLM 81/82 på ovansidan och med RLM 84 på undersidan. Jag är medveten om att den sistnämnda färgen inte är en officiell benämning, utan tillkom efter kriget för att beskriva den mycket blekt grå färgen som användes på undersidan av Luftwaffes flygplan sent i kriget. Detta är det mest komplexa kamouflage jag hittills målat och vingarnas framkanter har gett mig bra övning inför kommande "mottleing" på kommande Fw 190-byggen. För att ge extra liv åt färgerna lade jag mycket tid på att måla olika nyanser. Totalt tog det ca. 3,5 timmar uppdelat på två pass (första på 1 timme, andra på 2,5) att färdigställa kamouflaget, mycket uppskattad kvalitetstid som för närvarande är svår att få.
Snart kan kärran förberedas för dekalering.
På återseende!
/Gabriel
! PM - för de verkligt desperata