Så här blev årets vinnarmodell i julmiddagsvadet. Kanske inte mitt mest inspirerande bygge men den gjorde sitt jobb.
Vi startade julfesten i gryningen den 17/12 … nästan … med varsitt glas … eh … apelsinjuice. Jepp. Lika sant som gott. (Vi hade även Coca som backup.)
Därefter gick vi på den numera bekanta frukosten av ägg, bacon, korvar och scones.
Sen tog Artursson fram en nyinköpt armagnac. Armagnac har, ibland lite oförskyllt, kommit i skymundan av storebrorsan cognac. Den här, Veuve Lafontan et Ses Enfants, har dock inte bara ett pampigt namn utan även en pampig smak som mycket väl kan ta upp kampen med bröderna från intilliggande distrikt. Smaken är lite sötaktig och påminner en del om julkonjaken från Grönstedts.
(Jag försökte för övrigt få tag i Grönstedts julkonjak i november men den hade tydligen tagit slut vid midsommar! Man undrar var världen är på väg.)
Till Veuve Lafontan et Ses Enfants åt vi en bult som jag hittade på skroten förra veckan.
Ganska fint vädrad i olika rostnyanser.
Efter detta lilla avbrott blev det julklappsutdelning. Denna gång i kombination med spelteori. Berggren låg bakom alltihop och han är ju en garant för lite extra krångel. Hursomhelst, i år stod Berggren för både temat för året och inköpen. Artursson fick i kraft av sin visdom välja först, jag därefter och sist Berggren som ju hade handlat. Modellerna halades fram. Två i genomskinligt papper och en i hemliga lådan.
Artursson valde Leo2A7, själv tvekade jag först men det blev hemliga lådan. Hemliga lådan påminner ju lite om de hemliga sidor man med feberhet panna och svettiga fingrar sprätte upp själv i diverse modellrelaterade publikationer under sjuttiotalet. Vem kan motstå det? (Ni som är jämngamla med mig vet vad jag talar om. Ni som vuxit upp med internet kommer aldrig att förstå.
Så med fumliga fingrar öppnade jag mitt paket … och … tjoho … storvinst! T-90MS! (Lika glad och upphetsad som för 40 år sedan.)
Det var Tiger Models version som fanns under papperet. T-90MS finns även från Trumpeter och då medföljer även en figur av Vladimir Putin! Huruvida detta är en konkurrensfördel för Trumpeter eller inte låter jag vara osagt.
Just nu grälas det på Armorama om vilken som är bäst. Sant är dock att ingen är dålig och Tiger Models version ser oerhört bra ut i lådan.
Och temat då? Ja, det är något i stil med ”Latest and greatest”, både då det gäller modeller (alla är nya modeller för 2016) och förebilder.
Efter denna urladdning behövdes en svalkande paus. Jag bjöd dubbelmangarna på det jag numera benämner ”den Åhlströmska vätskekontrollen” eller ”den Åhlströmska fruktpausen” baserad på att samtliga drycker, som jag numera högt uppskattar, har introducerats av Göran Åhlström. Ett stort tack för detta. Jag ska pröva Coer de Lion någon gång också … när jag vunnit på Lotto.
Vi passade på att äta en vällagrad camembert till äppeldryckerna.
Så var det då dags att börja bygga.
Men först … En tur på stan för att inhandla bakelser.
Apropå Putin och T-90MS … man undrar ju vad den här killen bär på. Är det en julgran eller är den en kamouflerad mini-scudrobot? Man vet aldrig i dessa tider.
Så anlände vi till Katarina, detta vattenhål för svältande modellbyggare.
Katarina - Home of the läckra bakverk.
På vägen via Hansakomaniet träffade vi på tomten. Här rådde strikt fotoförbud (eftersom området är militärt skyddsområde?). Men det struntade min kamera i. Och tomten hade redan varit hos oss. Vi är ju tomtar själva … i många avseende.
Åter till basen. Vi hade förbrukat många kalorier under promenaden i kylan. Dags att värma sig med en kaffe, ett bakverk och en cognac.
Borden fylldes med de modeller vi avsåg att bygga. Artursson satsade på tidigare jul- och födelsedagsklappar på svensktema.
Själv körde jag en slags gott-och-blandat.
Mange Berggren … ja … han intog sin normala byggposition och funderade lite över tillbehör.
Inte för att han direkt saknade tillbehör …
Medan jag och Berggren byggde och beställde så svetten stänkte rörde Artursson ut det här i köket. Resin? Tvåkomponentslim? Tamiya Desert Sand Structure paint? Vem vet.
Jag började bygga utan bara h-vete och efter en timme hade jag fått ihop två till Zvezda-figurer. Den första byggde jag ihop förra året. Dom är riktigt bra, Zvezdas nya figurer.
Jag skulle just ge mig på nästa när: RIIIIIING!
Mat och dryckesklockan ringde.
Dags för den sedvanliga toast Skagen. (Känns som om vi måste förnya oss på något sätt.)
Skagen fick sällskap av de här två gynnarna:
Och medan jag byggt och Berggren letat tillbehör hade Artursson förvandlat den här:
Till det här:
Nåja … jag kan väl byta någon byggtimme mot en mattimme.
Men innan vi högg in på entrecoten läskade vi oss med en Riesling …
…av märket:
Bra att klara strupen innan man sätter tänderna i köttet.
Till rött kött dricker man rött sött … eller, tja sött är kanske att ta i men en bordeaux funkar.
Sen blev det portvin …
… och stilton …
Och så var det det där gula som Artursson rörde ihop … det var varken resin eller strukturfärg (hoppas jag!?). Efter en stund i ugnen hade det blivit det här:
En slags saffransostkaka på risgrynsgröt, bakat med grädde, ägg, socker och saffran. Serverad med grädde. Jättegott om man sluppit de här f-bannade KOKTA BÄREN FRÅN FRYSDISKEN!
Och sen blev det inte mer byggt den dagen.
Vadslagningen inför nästa år är redan i full sving. På Ladbrokes är oddsen extremt höga för att dubbelmangarna ska förlora ett år till. Ryktet går att både Artursson och Berggren kommer att … ja inte bara besegra mig, utan förnedra mig. De har varsitt bordtennisbordstort diorama på gång. De kommer att blåsa mig av bordet på C4-Open 2017. Ja, tävlingsledningen kommer att få panik när lastbilarna och flyttgubbarna rullar in dioramorna på lastpallar. Det kommer att bli vansinnig spännande. Följ utvecklingen här på In the Works.
Och god fortsättning på er alla muntra byggare!
Detta år kommer att bli oerhört spännade.
