Dagen började som alltid i köket. Värden förbereder en energirik frukost …
… bestående av bacon, ägg, korvar, tomater och potatis. Potatisen stektes i bacon och korvfett. Ingen får gå till spillo.
Efter den inledningen kände vi oss redo för paketuppackning. Min, något försenade födelsedagspresent, låg överst i rött.
Stor glädje vi öppnandet. Magnus kramade ömt sin HobbyBoss Strv 122.
Själv gladdes jag åt en Shot Cal.
Magnus B hade med sig ett eget paket som en liten extra present till sig själv.
Det visade sig innehålla Maestros Full Monty för Viggen! Vilken överraskning!
Men Magnus kände ändå att det fattades något. Så vi begav oss ner till den lokala modellnasaren som bara befinner sig ett stenkast bort.
Under ett kort ögonblick svepte en obehaglig tanke in i Magnus Berggrens huvud. Kanske borde han bygga klart det han påbörjat. Kanske borde han sluta handla på sig så mycket. Kanske hade han redan tillräckligt med modeller för en livstid av storverk.
Men sedan tog han sitt förnuft till fånga och köpte Airfix nya Spitfire av den alltid lika glada Anders, innehavare av Modellcraft, som numera acklimatiserat sig på sin nya adress på Föreningsgatan, nära konserthuset.
När vi återvände såg Berggrens brutala bygghög ut så här:
Det var med andra ord dags att börja bygga.
Men först – FIKATAJM!
Magnus A valde en liten lätt anrättning ...
... medan jag och Magnus B drog igång det tunga artilleriet. Jag tog en klassisk Budapest:
Medan Magnus B tog en lika klassisk Napoleon:
Klockan hade passerat två och det var hög tid att angripa plasten, men först måste middagen förberedas, och jag erkänner utan omsvep att vi blivit lite hungriga efter allt ätande. Det är inte lätt att smälta en rejäl bacon-ägg-och-korvfrukost med efterföljande bakverk. Sådant kräver både energi och beslutsamhet. Så värden sänkte fläskläggen i grytan. Fläskläggen ska koka två till tre timmar så vi hade ingen tid att förlora.
Så drog vi till slut igång själva byggandet.
Jag fortsatte med mina Plastic Soldiers Churchillvagnar. Ofattbart roliga modeller. Jag byggde även ett av Italeris stenhus. Även det en rolig modell.
Jag hade älskat de här churchillvagnarna som liten. Givetvis är de inte så detaljerade som Dragons modell av samma fordon i samma skala men Plastic Soldiers modeller är oerhört lätta att få ihop. De är gjutna i rätt kraftig plast som ger stadga åt modellen. De innebär bl a att allting sitter rakt. Den där rangligheten som fanns hos Escis och Airfix 72-modeller är som bortblåst.
De kompromisser Plastic Soldier gjort är välbalanserade. Banden saknar t ex mönster men det syns knappt. Och banden är fastgjutna i hjulen. Tänk om Esci och Nitto gjort likadant. Är det någon som vid något tillfälle fick på de där gamla gummibandsbanden på någon modell?
Givetvis är Plastic Soldiers modeller optimerade för krigsspel men till skillnad från många andra modeller i samma genre så lider de inte av överdrivna och uppförstorade detaljer. De är förvånansvärt välbalanserade. Mycket bättre än FoW. Även om man jämför med dem som är i 1/100.
Resintillbehören är från Black Dog. Jag funderade ett tag att byta ut eldrören mot svarvade dito men då hade jag börjat närma mig ”krångelpunkten” där mina projekt gärna dör. Och det vill jag ju inte … Så det får räcka med lite tillbehör av typen ryggsäckar, sovsäckar och tält. Eldrören är dock utborrade.
Mangarna döpte vagnen till vänster till Holsthill eftersom de tyckte att den påminner om undertecknad! Jag fattar fortfarande inte vad de menar!?
Magnus A kämpade på med Str 122 mellan turerna till köket.
Sedan hade två och en halv timme gått och det var dags att tranchera köttet för transporten från köttgrytan till surkålsgrytan där det skulle avsluta sin kokning tillsammans med surkål, lite vitt vin och vitlök.
Sedan skars der rimmade fläsket upp …
… medan katten intresserat tittade på …
Medan surkålsgrytan puttade vidare mot fulländning passade vi på att avnjuta en liten förrätt i all anspråkslöshet. En brödskiva stekt i smör och olja, täkt med en pesto på bland annat sardeller, tomat och vitlök. Därefter toppad med mozzarella, tomat och persilja.
Och sedan vill man bara utbrista ett ÄNTLIGEN! Surkålsgrytan var klar och nu var vi rejält hungriga.
En sådan urladdning måste rundas av med något lättare. Vad passar då bättre än ost och ett glas sauternes.
Och efter det salta vill man ju ha lite sött … Middagen avslutades med glass och hallonsås.
Dagen förbyttes till skymning. Ljusen tändes. Natten sänkte sig över tre trötta byggare med värkande fingrar och såriga fingertoppar.
Över en liten by i Normandie kastade månen sitt bleka sken på ett stenhus från Italeri och tre churchillvagnar från Plastic Soldier.
Tre trötta byggare somnade sött i sina sängar, drömmandes om kommande stordåd vid byggbordet.
God natt!
!