
De upphöjda panellinjerna är väl acceptabla. Jag passade på att experimentera lite genom att slipa bort dem helt utan att ersätta dem. Skarvarna lär ju knappast vara särskilt stora i skala 1/144. Det funkade hyfsat, i alla fall på en modell som är så pass mörk som denna.

Det värsta var inte att det var mycket slipjobb, det värsta var att plasten var så pass tunn, att när man slipat ner de förhållandevis stora skarvarna, var det inte mycket plast kvar. Det innebar till exempel att vingarnas framkant fick fel form, "knäcken" försvann. Luftintaget fick borras upp, vilket heller inte var det lättaste med tanke på den tunna plasten. Många udda utmaningar på liten yta här!

Dekalerna kom från Flying Colors 1/72-ark och stämmer väl inte på millimetern, men funkar hyfsat ändå. D:et klipptes ihop från ett stort U till en belgisk Hunter. Man tager vad man haver.

Sedan ska man förstås komma ihåg att det inte är några stora saker detta. Tror faktiskt att det är den minsta modell jag byggt någonsin. Här tillsammans med en storebrorsa i 1/72.

Har även Revells lilla Spitfire. Ska bli intressant att se om den är lika knepig att få ihop.