IPMS Stockholm

Jag bygger alltså två Messerschmitt Bf 110 på samma gång - Eduards E-version, och nya Airfix C-version.

Hur kommer sig detta, kan man undra?
Det är mestadels Lars Befrings fel.

I våras fick jag Airfix Bf 110 av Oskar på ett av våra byggmöten. Tyskarna skickade ned ett par stycken till Irak 1941, så jag ville göra den irakisk, men saknade dekalerna till detta.

Flera månader senare, ännu en gång på ett byggmöte, så dyker Lars Befring upp med ett oskyldigt leende. Han har flera gånger tidigare försökt få mig att ställa upp med något i den kommande Tänk Om Sverige-klassen på Open, vilket jag konsekvent nekat.

Men nu står han alltså framför mig med Eduards Bf 110. Inte nog med att den ser jättefin ut, och är rätt version, den inkluderar de irakiska dekalerna!
"Du får den här", säger Lars.
"Om du bygger din Bf 110 från Airfix som en svensk 'What If'."
Jag stirrar på honom en stund, och sedan på Eduard-kartongen.
Jag accepterar.

Så, skamlöst mutad presenterar jag två olika Bf 110:or: Sonderkommando Junck, Irak 1941. Samt Sonderkommando Befring, Gotland 1944.


Eduards - Sonderkommando Junck.


Airfix - Sonderkommando Befring.

Än så länge har jag inte kommit mycket längre än att cockpiten är färdig på båda.
Skalan är, som alltid, 1/72.

Är du så lättmutad, lille vän? Ser fasligt bra och välmålat ut så det där kommer bli toppentoppen. Befring är skuld till mycket, du skulle se mitt byggbord nu...

jag... ... sprider bara bygg-glädje bland mina medmänniskor

Snyggt byggt Jocke!

En viss skilland. Eduards ser mycket fin ut.

Janne Nilsson

Tack ska ni ha!

Ja, Lars har gått och blivit IPMS Stockholms egna bygghelgon tycks det.

Byggena fortsätter.

Passformen på båda modellerna är riktigt bra. I synnerhet Airfix förvånar mig, där det rentav nästan går att "knäppa" ihop somliga delar utan lim, om man nu skulle vilja vara utan det.
Eduards är förstås mycket bättre detaljerad, och deras konstruktion av motorerna är lättare än den väg som Airfix valt. Jag vet inte riktigt om jag kan förklara det på ett förståeligt sätt, men jag vill måla avgasrören separat innan jag monterar på dem. På Eduards modell är det inga problem, men på Airfixen så går det inte att fästa dem utan att bygga ihop hela motorn först.





Eduards - Sonderkommando Junck.





Airfix - Sonderkommando Befring.

Nu försöker jag att hitta ägg, c:a 1-2cm långa, att ha till Airfix-modellen...

Hur ligger Italeri´s utgåva till jämfört med dessa båda modeller? Det känns spontant som att den är i nivå med Eduard eller inte långt efter. Eller har jag fel? Du får skaffa en Italeri kärra med så man kan jämföra... *s*

Ser fint ut annars. Gillar bältena i Eduarden. Följer med intresse!

Mvh. Andre´B.

Ps. Hade inte Matchbox utgåva av 110:an Irakiska dekaler?

Andre B. skrev:Hur ligger Italeri´s utgåva till jämfört med dessa båda modeller? Det känns spontant som att den är i nivå med Eduard eller inte långt efter. Eller har jag fel? Du får skaffa en Italeri kärra med så man kan jämföra... *s*

Ingen aning, då jag aldrig lagt vantarna på Italeris modell. Men vill någon skänka mig ett ex ska jag givetvis recensera även den.

Ser fint ut annars. Gillar bältena i Eduarden. Följer med intresse!

Överhuvudtaget så är fotoetsen väldigt lättarbetad och fin. Det är första gången jag använder mig av färdigmålade etsdelar, och de gjorde mig positivt överraskad!

Ps. Hade inte Matchbox utgåva av 110:an Irakiska dekaler?

Det borde Olle L ha reda på, Matchboxmannen själv.

Byggena fortsätter, om än i något ojämn takt.

Eduards Bf 110 är snart redo för målning. Airfixen var först ut så att jag skulle kunna testa målningsmetoder med gott samvete, och såhär blev resultatet:

Sonderkommando Befring kan få låna en burk färg att bättra på sin malätna kärra. Saltmetoden? 1944? Håll koll på märkningen.