IPMS Stockholm

Här kommer sent omsider mitt bokslut för förra året. 10 modeller blev det samt en hel del arbete på en del andra som förhoppningvis blir klara i år, så sammantaget antagligen mitt mest produktiva år någonsin.
Året mjukstartade med två stycken Spitfire XI från KP. Helt OK modeller som kräver visst pill, men lite av en mjukstart inför mer ambitiösa äventyr.
Sen två stycken Bf 109 E, den tidiga från Special Hobby och den senare från Tamiya. Special Hobbys variant har ni sett många av här, men jag tänkte det kunde vara kul att visa hur det kan bli om man bygger den med öppen motor och allt. Om nån vill göra det så sätt fast de där kulsprutorna ovanpå motorblocken sist av allt, det är omöjligt att inte komma åt dem så de blir sneda och till sist går av. Jag fick till slut ta reserver från en annan SH-sats...

Skulle jag bygga en till SH med öppen motor så skulle jag nog "maskera" motor mm med täckplåtarna som ska användas om man bygger planet med "stängd" motor. Då kan man ju också måla dessa bitar så att det blir enkelt att stänga till alltihop ifall motorn inte blir som man ville.

Jag är lite kluven till SH - fin modell men samtidigt ganska pillig. Och jag kan inte hjälpa att Tamiya - som ju är en ljuvlig modell, på något vis ser mer rätt ut. Den är nog förra årets bästa.

Två fläckiga italienare blev det, som jag svor rätt mycket över. Jag har sett att IBG utlovar nya MC 202 och 205V, så då kan vi förhoppningsvis slänga de här från Italeri på skräphögen.
Och två stycken Bf 109 F, från Eduards dubbellåda. Mycket fina modeller förstås, men återigen är jag lite kluven. Det var inte lätt att räkna ut vilka två individer man faktiskt kunde bygga med alla delar i lådan och jag förstår inte riktigt poängen med de enorma dekalarken. Jag ska kanske hålla mig till enklare självplågarmodeller...

Jag var inte helt nöjd med de här, men när jag nu tittar på dem ett antal månader senare så ser de ganska skapliga ut iaf.

Större delen av andra halvan av året ägnades åt Venturavansinnet, som tog en alldeles oväntad fart och i mitt fall dessbättre även kom i mål under hösten. Nu går vi vidare med bland annat en speciellt motsträvig historia - med lite fler motorer - som banne mig ska bli klar under året...

Jag tror jag sagt det förut men du och jag har ungefär samma smak vad gäller förebilder !

Intressant att du tycker Tamiyas 109E ser bättre ut än Special Hobbys, jag har aldrig varken ägt eller byggt någon Tamiya. Jag gillar Special Hobby mycket (du måste bygga flera för att få upp vanan, de är som du skriver lite pilliga men med rätt strategi så rullar det på bra ) men borde kanske testa en Tamiya ändå. Och gömma den bland de sju byggda SH-109:orna och se om man kan se vilken det är som avviker !

Eduards 109:or kräver strategi och planering, det är inte bara dekalarken som är enorma, mängden överflödiga plastdelar är även den helt fantastisk. Och man ska inte stirra för mycket på sina modeller precis när de är färdigbyggda, man minns alla skavanker och missar då. Låt det gå ett tag så ser man dem med andra ögon och då är de ofta rätt fina trots allt !

Till slut, jag gjorde en större gallring i förrådet under hösten, ganska osentimentalt och hårdhänt. Jag sparade dock en dubbelbox av Hasegawas Macchi 202 samt en RCR Models Macchi 200 (i en svart (!), mjuk och synnerligen otäck plast) för de vill jag ju verkligen bygga en dag. Tack för den IBG!

Hälsningar

Magnus

Manga fina byggen! Väldigt svårt att plocka ut en favorit bland dem när kvaliteten på alla byggen är så genomgående hög!

Mvh. André

Ps.
Svart, mjuk och synnerligen otäck plast? Är du säker på att det är en modell Magnus?

Snygga byggen!
Bra tips också om hur man bygger en Special Hobby med synlig motor.

Anders E

Jag har kommenterat italienarna förut. De är fräcka.

När det gäller vädring så tycker jag att US Spitfiren och Me109 från spanska inbördeskriget är på pricken då det gäller färger, kontrast och mängd vädring. Det ser både läckert och realistiskt ut.

Magnus! Jag tycker det är ganska stor skillnad mellan SH och Tamiya (eller så har jag bara närstuderat dem för länge...), faktiskt lite märkligt hur två så bra modeller kan skilja sig så pass när det är samma förlaga. Tamiya har förstås inte alla dessa nitar utan mer "uppstädade" gravyrer, den är i allmänhet lite grövre i detaljerna men är å andra sidan betydligt mer lättbyggd. Största skillnaden är att SHs kabinhuv är betydligt längre och den är därmed mer "trubbnäst" än Tamiya. Och jag tycker som sagt att Tamiya SER bättre ut även om SH säkert är mer exakt...och ja, nu har jag ju två till liggande och som du säger, man får in vanan om man bygger flera så det är väl bara att bygga dem också