Airfix BHC SRN4 Hovercraft 1/144
Postat: 28 okt 2024, 15:50
Det var på tok för länge sedan jag lade upp något här. Just nu petar jag med en Airfix-klassiker från 1970; den jättelika svävaren som trafikerade Engelska kanalen från slutet av sextiotalet och fram till början av 00-talet då den avskaffade taxfreeförsäljningen lär ha stoppat trafiken.
Jag såg den faktiskt med egna ögon då vi åkte färja mellan Oostende och Dover i mitten av sjuttiotalet. En syn som fick en storögd åttaåring att drömma om att bygga den här när han fick syn på den.
Nu blev det inte så då, dels var den sällsynt i Sverige (åtminstone när jag var intresserad), dels antagligen för dyr. Men för några år sedan fick jag feeling och ropade in en på Ebay. Lyckan var fullständig tills jag öppnade lådan:
Som av ett mirakel visade det sig att alla bitar faktiskt fanns med. Och för en tid sedan drog jag igång. Här gällde det att måla gradvis:
Kjolarna var en rysare, men till slut fick jag dem på plats:
Väggarna var inte lättare de. Modellen är gjuten i en slags hård plast som påminner om de östtyska Plasticart-modellerna från samma era. Men efter lite böjande och fipplande satt alla på plats. Stolarna fick nackskydd för att lätta upp monotonin lite. De passade i gengäld riktigt bra i de hål som de skulle passa i.
Nästa kamp var att få dit väggarna. De raka var ju en sak, men den böjda delen fick böjas om en del för att få rätt form. Ena sidan har transparenta väggar, den andra separata fönster. Man hade önskat sig att Airfix hade gjort samma på båda sidorna, hur man än gör kommer det att se något annorlunda ut som det är nu.
Fyra bilar följer med, två av varje. Som synes två bubblor och två av någon slags Morris. Lite snålt kan jag tycka. Några fler hade de väl kunnat skicka med.
Det transparenta taket var det här byggets absoluta rysare. Till skillnad från resten av modellen är det gjutet i en mjukare, mer leksaksaktig plast där bara superlim bet. Passformen var i princip bra, det vill säga när allt slutligen satt på rätt plats och taket med en hel del milt våld böjts till rätt form, behövdes nästan inget spackel alls. Men vägen dit kantades av både frustration, svett och svordomar.
Kjolarna hade redan fått svart primer, nu blev det dags för vit primer på resten.
Sedan målades lite mer:
Mer målat och nästan alla småprylar på plats:
Dekalerna var inte många, men de var dåliga. Inte tryckmässigt, de var helt okej passade och funkade bra med dekalvätskor. Men typsnittet är delvis fel, det saknas dekaler och höger fenas dekal (syns ej här) är felvänd! Den ska vara spegelvänd mot den vänstra men är identisk. Suck!
Och här är jag nu. Ett bygge som är kul och frustrerande på samma gång. Först funderade jag på att detaljera extra och skippa att ha delar av taket omålat. Men snart insåg jag att detaljeringen på taket omöjliggör detta ("ribborna" är bara på ena sidan, om jag skulle ha taket målat hade jag behövt lägga till likadana på den andra). Dessutom är det massor av detaljer som saknas och/eller är felaktiga. En detalj är t ex att kjolen är uppblåst på ett sätt som den bara var när svävaren var igång, så egentligen hade propellrarna behövt vara igång när den såg ut så här. Plus att det omöjliggjorde för bildäcksdörrarna att vara öppna. För att bara nämna något av allt som inte stämmer eller är ordentligt förenklat.
Men vad sjutton, modellen är ju från 1970, så vad kan man begära egentligen? Så istället för att försöka göra en korrekt kopia av originalet, är inspirationskällan för detta bygge de där flygplansmodellerna som man åtminstone förr kunde se i resebyråernas fönster. Ibland t o m med inredning som exponerades genom cut away-ytor.
Så annan byggteknik, annan typ av förebild och på det stora hela ett helt annat bygge än normalt. En uppfriskande upplevelse! Bara slutspurten kvar nu, nya bilder kommer snart.
Jag såg den faktiskt med egna ögon då vi åkte färja mellan Oostende och Dover i mitten av sjuttiotalet. En syn som fick en storögd åttaåring att drömma om att bygga den här när han fick syn på den.
Nu blev det inte så då, dels var den sällsynt i Sverige (åtminstone när jag var intresserad), dels antagligen för dyr. Men för några år sedan fick jag feeling och ropade in en på Ebay. Lyckan var fullständig tills jag öppnade lådan:
Som av ett mirakel visade det sig att alla bitar faktiskt fanns med. Och för en tid sedan drog jag igång. Här gällde det att måla gradvis:
Kjolarna var en rysare, men till slut fick jag dem på plats:
Väggarna var inte lättare de. Modellen är gjuten i en slags hård plast som påminner om de östtyska Plasticart-modellerna från samma era. Men efter lite böjande och fipplande satt alla på plats. Stolarna fick nackskydd för att lätta upp monotonin lite. De passade i gengäld riktigt bra i de hål som de skulle passa i.
Nästa kamp var att få dit väggarna. De raka var ju en sak, men den böjda delen fick böjas om en del för att få rätt form. Ena sidan har transparenta väggar, den andra separata fönster. Man hade önskat sig att Airfix hade gjort samma på båda sidorna, hur man än gör kommer det att se något annorlunda ut som det är nu.
Fyra bilar följer med, två av varje. Som synes två bubblor och två av någon slags Morris. Lite snålt kan jag tycka. Några fler hade de väl kunnat skicka med.
Det transparenta taket var det här byggets absoluta rysare. Till skillnad från resten av modellen är det gjutet i en mjukare, mer leksaksaktig plast där bara superlim bet. Passformen var i princip bra, det vill säga när allt slutligen satt på rätt plats och taket med en hel del milt våld böjts till rätt form, behövdes nästan inget spackel alls. Men vägen dit kantades av både frustration, svett och svordomar.
Kjolarna hade redan fått svart primer, nu blev det dags för vit primer på resten.
Sedan målades lite mer:
Mer målat och nästan alla småprylar på plats:
Dekalerna var inte många, men de var dåliga. Inte tryckmässigt, de var helt okej passade och funkade bra med dekalvätskor. Men typsnittet är delvis fel, det saknas dekaler och höger fenas dekal (syns ej här) är felvänd! Den ska vara spegelvänd mot den vänstra men är identisk. Suck!
Och här är jag nu. Ett bygge som är kul och frustrerande på samma gång. Först funderade jag på att detaljera extra och skippa att ha delar av taket omålat. Men snart insåg jag att detaljeringen på taket omöjliggör detta ("ribborna" är bara på ena sidan, om jag skulle ha taket målat hade jag behövt lägga till likadana på den andra). Dessutom är det massor av detaljer som saknas och/eller är felaktiga. En detalj är t ex att kjolen är uppblåst på ett sätt som den bara var när svävaren var igång, så egentligen hade propellrarna behövt vara igång när den såg ut så här. Plus att det omöjliggjorde för bildäcksdörrarna att vara öppna. För att bara nämna något av allt som inte stämmer eller är ordentligt förenklat.
Men vad sjutton, modellen är ju från 1970, så vad kan man begära egentligen? Så istället för att försöka göra en korrekt kopia av originalet, är inspirationskällan för detta bygge de där flygplansmodellerna som man åtminstone förr kunde se i resebyråernas fönster. Ibland t o m med inredning som exponerades genom cut away-ytor.
Så annan byggteknik, annan typ av förebild och på det stora hela ett helt annat bygge än normalt. En uppfriskande upplevelse! Bara slutspurten kvar nu, nya bilder kommer snart.
!
