En julklapp från sonen som togs emot med glädje. Hela familjen har ett stort Formel 1-intresse, och jag har sneglat på F1-bilar, men det har aldrig blivit av att bygga någon. Förrän nu.
För den som bara byggt flyg är detta ju en helt ny upplevelse! Visst, jag har byggt tre-fyra bilar, men det är ändå skillnad. Inte minst konstruktionen, varenda, och då menar jag varenda del ska ju målas! Och målande och byggande sker successivt på ett helt annat sätt än när man bygger flyg. Dessutom sker ju slutmontaget då allt är målat, dekalerat och lackat. Scary bara det...
Modellen kom även den 1977 (baserad på 1976 års modell) och med tanke på sin ålder är den faktiskt helt fantastisk. Visst finns den del i övrigt att önska, men om man ser till hur många samtida modeller såg ut är den otroligt bra!
Men som sagt, ovant för en flygbyggare. Och nyttigt att få känna sig som nybörjare ibland. En annan ovanlig grej var att allt ju ska vara skinande blankt på såna här. En utmaning för mig som är van att kunna gömma undan mina grodor med en massa vädrande...
Så den har såklart massa småfel och nybörjarmissar, men kul var det!
I gengäld använde jag inte spackeltuben en enda gång. Och det var bara en ynka liten skarv som behövde slipas (cockpitens främre kåpa var uppdelad i två delar). I övrigt är den ju - som de flesta bilmodeller - uppbyggd hyfsat på samma sätt som originalet. Mitt enda tillägg var hemgjorda bälten, resten av rakt ur lådan. Att det skulle bli en Ronnie-bil var självklart, både med tanke på att jag var F1-tokig småkille på sjuttiotalet och att jag numera är bosatt i hans gamla hemtrakter. Och fler F1-bilar blir det. Men först ytterligare ett lämna-min-comfort-zone-projekt.
