Dubbla ryss-airliners i 1/144: Il-86 och Tu-154 från Zvezda
Postat: 26 apr 2021, 07:51
Jag är egentligen inte så förtjust i airliners. Tror jag. Men om någon säger "Caravelle", "DC-9", "DC-10" eller "Boeing 727" får jag ändå något visst i blicken. Och fortsätter vederbörande med något som börjar med "Tupolev" eller "Iljusjin", ja då trillar jag lätt dit. I alla fall när det handlar om att köpa. Men till slut även om att bygga. När jag ändå är igång kan jag lika gärna ta två samtidigt:
Il-86:an är Zvezdas första airlinerförsök, medan Tu-154:an är något nyare. Originalen är två trotjänare, främst Tupoleven som i mina ögon är historiens vackraste airliner. (Åtminstone bortsett från Tu-144 och Concorde, men de går i en annan klass.). Il-86 var Sovjet/Rysslands första wide-body-airliner och hittills också den enda om man inte räknar med Il-96 som egentligen bara är en annan version. Den är också den största airliner som någonsin byggts i Ryssland. Konstigt nog, eftersom de hakade på alla andra trender och inte drog sog från att bygga riktigt stora transportkärror.
Storleksskillnaden är i alla fall rätt markant:
Som synes har jag grundat lite på sidorna, runt fönstren. Ett knep för att förenkla maskeringen, även om det är dekaler runt fönstren, syns en tunn vit kant där.
Bygget gick hyfsat smärtfritt. Lite förvånande var att Tu-154 inte alls var så mycket bättre än Il-86:an, vilket jag både trodde och hade hört. Detaljerna är finare, men passformen ungefär likadan. Inte dålig. Inte Tamiya. Störst problem var att få dit vindrutan, som på modernt manér består även av taket på cockpit. Il-86:an var mer old school med en vindruta som petades in i ett smalt hål. Tupolevens lösning innebar ett jäkla spacklande och slipande. Iljusjinens ruta bara klickade i. Gamla lösningar är inte alltid de sämsta.
Någon inredning följde inte med. Vilket heller inte behövs. Har aldrig egentligen förstått varför vissa tillverkare skickar med jättefina cockpits till airliners med pyttesmå rutor. Inte ett jota syns. Vilket är synd, t ex på Zvezdas Il-62, som ligger på lut för att få bli byggd. En fantastiskt fin modell av senare datum än dessa två. Den uppmärksamme ser dock att det inte är den som smugit sig in bland storebrorsorna, utan en helt annan maskin. Och ett betydligt mer vanskligt projekt...
Il-86:an är Zvezdas första airlinerförsök, medan Tu-154:an är något nyare. Originalen är två trotjänare, främst Tupoleven som i mina ögon är historiens vackraste airliner. (Åtminstone bortsett från Tu-144 och Concorde, men de går i en annan klass.). Il-86 var Sovjet/Rysslands första wide-body-airliner och hittills också den enda om man inte räknar med Il-96 som egentligen bara är en annan version. Den är också den största airliner som någonsin byggts i Ryssland. Konstigt nog, eftersom de hakade på alla andra trender och inte drog sog från att bygga riktigt stora transportkärror.
Storleksskillnaden är i alla fall rätt markant:
Som synes har jag grundat lite på sidorna, runt fönstren. Ett knep för att förenkla maskeringen, även om det är dekaler runt fönstren, syns en tunn vit kant där.
Bygget gick hyfsat smärtfritt. Lite förvånande var att Tu-154 inte alls var så mycket bättre än Il-86:an, vilket jag både trodde och hade hört. Detaljerna är finare, men passformen ungefär likadan. Inte dålig. Inte Tamiya. Störst problem var att få dit vindrutan, som på modernt manér består även av taket på cockpit. Il-86:an var mer old school med en vindruta som petades in i ett smalt hål. Tupolevens lösning innebar ett jäkla spacklande och slipande. Iljusjinens ruta bara klickade i. Gamla lösningar är inte alltid de sämsta.
Någon inredning följde inte med. Vilket heller inte behövs. Har aldrig egentligen förstått varför vissa tillverkare skickar med jättefina cockpits till airliners med pyttesmå rutor. Inte ett jota syns. Vilket är synd, t ex på Zvezdas Il-62, som ligger på lut för att få bli byggd. En fantastiskt fin modell av senare datum än dessa två. Den uppmärksamme ser dock att det inte är den som smugit sig in bland storebrorsorna, utan en helt annan maskin. Och ett betydligt mer vanskligt projekt...