Suchoj Su-22M-3, Eduard 1/48 - Klar och fotad (sid 6)

[magnusf]

Kolla in din sista bild, kroppshalvorna i profil: den ser OND ut! Ytterligare en sådan där pryl som man aldrig behöver tveka om vad det är och huruvida man står i fel ände av den eller inte!



/M

[CanDid]

@ Stellan. Peru borde stämma, inte för att jag sett dom IRL, men det verkar rimligt.

Här finns en ok walkaround http://www.aircraftresourcecenter.com/a ... 22/00.shtm

Allt är verkligen grovt på kärran. Det var nog inga problem att landa på en åker med dom.

[Björn Fransson]

Det stämmer, det är Peru. Tack för walkaroundtipset!

[Per-Erik Hedberg]

Kul att du ger dig på denna best! Har också Eduards utgåva i hyllan fast med andra dekaler. Följer detta bygge med spänning, cockpit ser mycket bra ut!

/ Pekka

[Björn Fransson]

Tack! Håller på att begå misstaget att kolla på för många byggen av denna på webben. Det finns ett helt gäng helt fantastiska kärror som gör mig både imponerad och lite matt, då jag dels inser vilket sjuhelsickes jobb de lagt ner, dels att min aldrig kommer att bli i närheten av dem. Så jag lägger nog ner researchen nu och bygger på istället, tror jag.

[Janne.S]

Tack! Håller på att begå misstaget att kolla på för många byggen av denna på webben. Det finns ett helt gäng helt fantastiska kärror som gör mig både imponerad och lite matt, då jag dels inser vilket sjuhelsickes jobb de lagt ner, dels att min aldrig kommer att bli i närheten av dem. Så jag lägger nog ner researchen nu och bygger på istället, tror jag.

En avvägning man får göra...Hur mycket tid får modellen kosta innan den hamnar på hyllan?
Det ska ju vara kul också! Sedan kan det vara ett misstag att stirra sig blind på vad andra har gjort, mer spännande när man hittar sina egna lösningar.

Kör så det ryker!

[Björn Fransson]

Kör så det ryker!

Tack Janne! Jag lyder ditt råd!

Vingarna är en intressant historia. Fredrik S tipsade om att passformen var sådär, vilket var helt korrekt. Tur det, annars hade jag nog smällt ihop dem först, utan att torrpassa dem mot kroppen... Eftersom de är för tjocka, blev det ett rejält slipande och passande och så vidare. Började sedan med att fästa överdelarna i kroppen, för att den viktigaste skarven skulle funka:



Därefter satte jag dit underdelar och yttervingar. Och minsann, allt passade rätt bra till slut, så när som på en lättspacklad glipa mellan undervingarna och kroppen. Man skulle nästan kunna tro att jag är en modellbyggare som noggrant planerar mina byggen.



Detta kan dock omedelbart dementeras. En modellbyggare av den kalibern hade nämligen enkelt räknat ut att de små luftintagsluckorna som ska dit i de av mig själv tillfixade öppningarna, enklast monteras INNAN kroppshalvorna monteras och radarn satts dit. Själv fick jag ett evigt pillande med att få dit dem efteråt. Bra tänk där.



Vingarna har fått nya, ordentliga, lanternor:



Att det här är en rejäl kärra har ju redan varit uppe. Och den är verkligen stor. Jag trodde som sagt att den var typ MiG-21. Icke alls! Den lille klene Miggen ser nästan lite rädd ut intill den muskulöse Suchojen!

[Janne.S]

Mmmm..suchojer är saftige bestar

Knallar på bra det där ju

[Henrik R]

sehr gut ut Björn!
I början känns det som ett marathonlopp åt fel håll, men nu ser jag att du rullar nedför. Kämpa på!

[Björn Fransson]

Helgen har ägnats åt det roligaste av alla modellbyggets moment. Spackling och slipning. Uj, så kul. Heja. Men här är vi nu. Misstänkt lik förra bilden, men väldigt mycket närmare slutfinish.



Har dessutom satt dit balkarna, vilket inte var det lättaste. Vinkeln de ska sitta i är ju rätt brant, och hur har då KP löst problemet att få till en bra passform? Jo, genom att helt överlämna det åt byggaren. Balkarna är nämligen spikraka i infästningen mot vingen, som om vingen vore rak som på en Cessna. Så det blir till att karva och passa och karva och passa och sedan slipa och spackla. Som om det inte räckte med resten av kärran.

Passformen på den yttre balken mot styrfenan på ovansidan är också rätt obefintlig. Så i 2/3 av helgens totala byggtid, vilket faktiskt blev några timmar, ägnades helt åt balkarna. Men nu sitter de i alla fall där.



Jag brukar ju inte vara så värst road av det som man brukar fästa i balkarna, och nöjer mig oftast med några extradunkar. Men på den här känns det som om last är obligatorisk. Det blir liksom ingen riktig Su-22:a med tomma balkar. Så det blir lite extratankar (fenorna ska dit också), en spaningskapsel, en ECM-kapsel och ytterligare något på den sista balken.

Ju mer jag bygger, desto mer imponerad av Fredrik S:s Su-22:a på Open blir jag (och då var jag ändå grymt impad från början!). Att bara få ihop den är en bedrift, men när man såg hans kärra, tycktes passformen vara hur bra som helst. Och då var det ju inte svårt att slå till på en själv, den verkade ju inte så svår att få ihop. Lurad av en kanonbyggare.