IPMS Stockholm

Reflekterade lite över texten till P-51 D och K Mustang. Tamiya har vit text till propellerbladen medan Airfix har gul. Vad är rätt och fel här?
Mvh. André

Texterna var i princip alltid gula oavsett vilken fabrikant som låg bakom propellern.

/Andreas

Tack,
Har förstått det då Tamiya verkar vara den ende tillverkaren som har vita texter...
Verkar som många Mutanger bara hade gulmålade propellerspetsar på framssidan men inte på baksidan av propellern. Hur är det med Flygvapnet?
Fanns det ett reglemente som krävde att det även gällde på J 26:orna att propellerspetsarna skulle målas på baksidan?

Krigstida Mustanger, inte bara Mustanger iofs, hade uteslutande gula spetsar på både fram- och baksidan. Propellrarna levererades så. Många nutida warbirds har däremot bara på framsidan. Varför kan man ju fundera på? Samma sak gäller ju våra gamla 26or. Huruvida det var reglerat med gult på båda sidor; vem vet? Förmodligen inte?
En sak ska man ju oxå ha klart för sig; en propellers 'framsida' är egentligen den du ser från cockpit och inte den man ser framifrån. Sidan mot piloten 'drar' i luften och utsätts alltid för mest slitage, till skillnad mot vad många modellbyggare vill påskina med sina vädringar.. Kan anta för egen del att färgen fick sitta tills den hade följt med propellerströmmen bakåt..

Tjosan,
Andreas

Många nutida warbirds har däremot bara på framsidan. Varför kan man ju fundera på?

Att ha gula propellerspetsar (eller någon annan färg) som snurrar framför ansiktet, är ganska störande. Jag upplever det så när jag flyger.

en propellers 'framsida' är egentligen den du ser från cockpit

Exakt. Blade face på engelska.

Sidan mot piloten 'drar' i luften och utsätts alltid för mest slitage

Stämmer också. Propellern har en anfallsvinkel gentemot luften och det är baksidan som slits pga partiklar, insekter och väder mm.
De flesta propellrar är tillverkade i aluminium, som färg fäster dåligt på. Därför slits färgen ganska fort.

Det är väl egentligen så att det är ett "övertryck" på på "baksidan" av propellerbladet som i samverkan med anfallsvinkeln gör att partiklarna träffar bladen. Undertrycket på framsidan skapar ju dragkraften. Lite som att man får aldrig "vind i seglen" och ett flygplan får inte "luft under vingarna". Samma sak med ett vindkraftverk, Bladen är i princip segel vars framsida drar runt dem runt navet...

Det är tryckskillnaden mellan över och undersidan som skapar lyftkraften. En tryckskillnad skapad av olika lång sträcka luften behöver ta över respektive under vingen resulterande i olika hastighet och därmed olika tryck.
Man kan även se tryckskillnaden som ett sätt att accelerera luftmassa neråt. Ett flygplan behöver ständigt accelerera sin egen vikt neråt i luftmassa för att hålla höjden. Det syns inte så tydligt för flygplan som för helikoptrar men effekten finns där. Här kommer även anfallsvinkeln in, mer anfallsvinkel ger mer luft neråt, förutom den tryckskillnad som nämnts ovan.
Motsvarande händer ju i propellern som måste accelerera luftmassa för att dra planet genom luftmotståndet (som bla skapas av lyftkraftsbehovet nämnt ovan). Om propeller och motor är stor nog kan flygplanet "hänga" i den, ses i bland vid mer extrem luftakrobatik och då är vi teoretiskt tillbaka vid helikoptern.

Samma tryckskillnad som får ett segel att få en segelbåt att gå framåt och en fågel att sväva i luften. Som nämnt är det aldrig så att en segelbåt får vind i seglen. Det är luftens långa väg runt seglet som för båten framåt. Och till en viss del blir det självgenererande om vinkeln mot vinden är den rätta...