Spacklade skarvar på Me 262?

[Erik_G]

"Och till slut kom man fram till en komromiss, dvs vilka nitar som kunde ha skalle för att inte försena och fördyra produktionen och vilka nitar som krävdes vara släta av aerodynamiska skäl..."

Samma kompromiss återfinns ju på moderna kärror. Det är ju inte helt ovanligt att flygplan har försänkta nitar på vingar och främre delen av flygkroppen, medan stjärtpartiet är nedlusat med upphöjda nitar.
Ett exempel är ju den berömda vårtgrisen.. (A-10 Thunderbolt II aka Warthog), men det finns ju betydligt mer civilicerade flygplan och helikoptrar som blandar försänkt med upphöjt.
Tyvärr är modelltillverkarna rätt dåliga på att realisera detta, utan kör överlag med försänkta nitar. På lite större skalor som 1/48 och uppåt borde det ju dock gå att göra med bra resultat tycker jag.

Hur var ME-262ans vinge? Var den av s.k laminar flow -typ så kanske den var spacklad av samma skäl som Mussen?

[Stellan]

Oj, detta gjorde er lite upphetsade va. Tack för alla svaren. Bryr mig egentligen inte om vad och varför man geggade på skarvarna utan mer slutresultatet. Dvs färgen. Ikarol 1060 hittar jag bara en gång genom google och det är i just den modelldiskussionen. Konstigt nog nämns det aldrig mer i den diskussionen eller annan stans. På bilder där ytskiktet slipats på museikärra verkar det vara något grått i alla fall. Kör på grått om jag nu inte beslutar mig för annat innan dess... Tack för inputen.

Hehe. Kunde inte sluta...

Ikarol verkar vara ett varumärke som användes av en firma Warnecke und Bohm för deras lacker men även lack-komponenter. I samma obskyra rapport som bara finns som scannad pdf hittar man info om att de levererade Ikarol till en annan tillverkare Herberts. De tillverkade i sin tur en produkt - Abdichtungspaste DKH 8800. Denna beskrivs i ytterligare ett dokument ha applicerats med pensel eller spackel över nitskallar och skarvar. Normalt i tre strykningar. Den innehöll "aluminium leaf" och verkar vara ganska flexibel och ... grå.

Allt detta med reservation för felläsningar och missuppfattningar av en trött skalle.
Nu får jag allt lägga av, eller hur Natti natti!

/Daniel

Se där ja, ett dokument som kanske bevisar något. Ibland undrar man över vissa sanningar som förmodligen bara finns för att de upprepas tillräckligt ofta. Och spekulationer är ju inte sanning och bevis även om de kanske låter sannolika, troliga, underhållande eller möjliga.

För övrigt: sluta inte

[Stellan]

"Och till slut kom man fram till en komromiss, dvs vilka nitar som kunde ha skalle för att inte försena och fördyra produktionen och vilka nitar som krävdes vara släta av aerodynamiska skäl..."

Samma kompromiss återfinns ju på moderna kärror. Det är ju inte helt ovanligt att flygplan har försänkta nitar på vingar och främre delen av flygkroppen, medan stjärtpartiet är nedlusat med upphöjda nitar.
Ett exempel är ju den berömda vårtgrisen.. (A-10 Thunderbolt II aka Warthog), men det finns ju betydligt mer civilicerade flygplan och helikoptrar som blandar försänkt med upphöjt.
Tyvärr är modelltillverkarna rätt dåliga på att realisera detta, utan kör överlag med försänkta nitar. På lite större skalor som 1/48 och uppåt borde det ju dock gå att göra med bra resultat tycker jag.

Hur var ME-262ans vinge? Var den av s.k laminar flow -typ så kanske den var spacklad av samma skäl som Mussen?

Tusan vet hur det var med vingen på 262, men jag har en Airfix-Stuka i 1/24 hemma och jag vill minnas att man lyckats med att ha nedsänkta nitar på främre tredjedelen av vingen till dess att släppet kommer och där är det upphöjda. Detta på en modell som släpptes under 70-talet...fantastiskt!

[Erik_G]

Sedär, pedagogiskt av Airfix att visa att Stukan definitivt inte hade en laminärströmnings-profil..

[Robin Nilsson]

Abdichtungspaste betyder tätningsmassa men det säger ju inget om hur
lik den var ett riktigt spackel och/eller hur slipbart den var.
Fram med tidsmaskinen och spionera i fabrikerna

[Mahatma G]

... Kör på grått om jag nu inte beslutar mig för annat innan dess...

Stämmer rätt bra med uppfattningen om att det är någon sorts fosfatering som använts. De brukar vara grå och kan ofta ha en dragning åt gult/grönt.

[Mahatma G]

Om det skulle vara skydd mot korrosion så hade nog tillverkarna/beställarna en ovanligt optimistisk syn på krigets utgång. Vad kunde den förväntade (över-)levnadstiden vara för ett stridsflygplan vid den här tidpunkten? Tog man verkligen hänsyn till korrosion eller risken för korrosion? Kunde det vara av aerodynamiska skäl som man spacklade plåtskarvarna?

Man ska nog vara försiktig med antaganden om att ta snabb hänsyn till statiskt sannolik livslängd och dylikt. Det är helt enkelt så att arbetssätt och procedurer inte ändras i första taget eftersom det kan störa tillverkningsprocessen mer att göra en förändring än vad den potentiella vinsten med förändringen kan tänkas vara.

[Stellan]

Nu när jag har fokuserat lite på just det där med skarvarna har jag nog sett andra typer som också behandlats med någon skarvspackling så det där sättet. Frågan är om det var ett sent påfund för högprestandamaskiner, kvalitetssäkring pga okvalificerad arbetskraft eller om det kan kopplas till vissa tillverkare? När man restaurerat He 162 o Do 335 så verkar spacklet dykt upp. På färdigställda och målade Do 335 så ser det ut att vara slätt och fint. Om det har med spackling att göra eller bättre hantverk pga utbildade flygplansbyggare får väl vidare spekulation avgöra.

[denstore]

Tyvärr är modelltillverkarna rätt dåliga på att realisera detta, utan kör överlag med försänkta nitar. På lite större skalor som 1/48 och uppåt borde det ju dock gå att göra med bra resultat tycker jag.

Det handlar nog mer om vilja än brist på förmåga. En modell med nedsänkta detaljer är lättare att bygga, då spackling, slipning och återställande av bortslipade detaljer, samt sen vädring, är enklare än på modell med upphöjda detaljer.

[Andre B.]

"Och till slut kom man fram till en komromiss, dvs vilka nitar som kunde ha skalle för att inte försena och fördyra produktionen och vilka nitar som krävdes vara släta av aerodynamiska skäl..."

Samma kompromiss återfinns ju på moderna kärror. Det är ju inte helt ovanligt att flygplan har försänkta nitar på vingar och främre delen av flygkroppen, medan stjärtpartiet är nedlusat med upphöjda nitar.
Ett exempel är ju den berömda vårtgrisen.. (A-10 Thunderbolt II aka Warthog), men det finns ju betydligt mer civilicerade flygplan och helikoptrar som blandar försänkt med upphöjt.
Tyvärr är modelltillverkarna rätt dåliga på att realisera detta, utan kör överlag med försänkta nitar. På lite större skalor som 1/48 och uppåt borde det ju dock gå att göra med bra resultat tycker jag.

Hur var ME-262ans vinge? Var den av s.k laminar flow -typ så kanske den var spacklad av samma skäl som Mussen?

Man hade ju vindtunnlar där testerna visade att man låg före de allierade på flera områden. Och både Arado och B&W hade laminar flow wingar på sina testflygplan. Så Messerschmitt måste ju haft en lite koll på det...

/ Andre