Svenska what ifs

[Pelle F]

Flygvapenmuseet lade upp bilden pÅ sin Facebooksida. Det ska tydligen finnas en del mer i arkivet, men det Är nog svÅrt att fÅ tilltrÄde.

[Andre B.]

Och visst ser det ut som en hög md fartygsmodeller i lådan under?
Och borta vid väggen... ...vad finns där för kul?
Ser ut som ett mycket intressant rum att gå igenom!

/ Andre

[Emil Lindberg]

Det ska tydligen finnas en del mer i arkivet, men det Är nog svÅrt att fÅ tilltrÄde.

Det finns mycket mer! Stort som smått. Jag har tack vare "känningar" fått privat visning där några gånger men har på uppmaning av personalen låtit bli att fotografera.



Här kommer något för Lansen-lovers, hämtat ur boken ”Lansen” av Sven Stridsberg, sida 201-202:

Under arbetet med planering av en ersättare till A 32A, började man även studera en modifiering av Lansen. Flygmaterielberedningen 1964-1965 ansåg att om man skulle kunna klara attackflyget under 1970-1972, varefter AJ 37 skulle levereras, måste J 32B modifieras till A 32B. En sådan modifiering skulle kosta omkring 100 miljoner kronor.
Redan 1956 hade man diskuterat en attackversion av J 32B kallad A 32B. Till denna version tänkte man sig möjligheten att konstruera en störutrustning som skulle störa ut zon-rör. Om en sådan utrustning var verksam mot robotar visste man emellertid inte, men mycket arbete lades ner på att lösa denna fråga.
Ett annat alternativ var att AJ 37 Viggen lades ner och ersattes av en ny version av Lansen betecknad A 32D. Denna version skulle nyproduceras och utrustas med samma motor som J 35F, nämligen RM6C. Dessutom skulle den kunna bära roboten Rb 05. Kostnaden för denna lösning beräknades bli 1600 miljoner kronor, och A 32D skulle kunna börja levereras under 1972.
A 32D skulle vara en förstärkt version av J 32B, och den starkare motorn skulle ge bättre stigförmåga men inte högre hastighet. Aerodynamiskt var Lansen inte lämpad för högre fart än ljudhastigheten.
Andra alternativ till modifiering av Lansen var en svensk licenstillverkning av den engelska Buccaneer eller import av Phantom II från USA.
Slutresultatet av utredningar blev att Buccaneer inte bedömdes vara tillräckligt avancerad Phantom II var för dyr och AJ 37 Viggen blev det bästa och även billigare alternativet.


Lite mer om samma tidsepok:

Under flygmaterielberedningen 1964-1965, vars uppgift var att studera möjliga alternativ till Viggen, kollade man lite extra på TSR-2, Buccaneer, F-111 och F-4 Phantom II. Den sistnämnda hängde kvar längst. Dess lastförmåga och räckvidd bedömdes vara överlägsen Viggen, men avioniken i Viggen var modernare och Viggen var billigare i såväl underhåll och drift som anskaffning.
Källa: Boken ”Viggen” (2:a upplagan) av Sven Stridsberg, sida 24-25

[Emil Lindberg]

Mer om utländska alternativ till Viggens ersättare:

”Vi infordrade offerter via försvarsdepartementet i USA, DoD, från McDonnel Douglas (F-18), General Dynamics (F-16) och Northrop (F-5). Vi var hänvisade att gå via DoD därför att ärendet enligt amerikansk lag var ett fall av "Foriegn Military Sales" (FMS). Från Dassault i Frankrike fick vi offert på Mirage 2000. Alla var skeptiska till att det skulle bli en konkurrensupphandling. Men sedan vi hänvisat till riksdags- och regeringsbeslutet och förklarat att vi var beordrade att göra en avdömning mellan svensk och utländska anskaffning, fick vi väl genomarbetade och mycket seriösa offerter.”
Hämtat ur boken "Rikets flygplanköp - JAS 39 Gripen" av Gunnar Lindqvist och Bo Widfeldt, sida 70.

”Förfrågningar gick också till USA och tillverkarna Northrop med flygplanen F-5 och F-18L, General Dynamics med F-16 samt McDonnell Douglas med F-18A. Alla fick ungefär ett år på sig för att arbeta fram offerterna.”
Ur ”Första boken om Gripen” av Sven-Olof Carlsson, sida 19.

[Emil Lindberg]

I Svensk flyghistorisk tidskrift, SFT, nr 3 2014 finns en sjusidig artikel om olika flygplanstyper, både verkliga och skisserade, som har florerat bland möjliga eller tänkbara efterträdare till SK 60. För byggare som gillar svenska what ifs finns där en hel del uppslag. Mer och fler kommer i SFT nr 4 och nr 5 2014.

I SFT nr 3 2014 finns även en artikel med skisser och ritning på Saab R1001, ett utkast i förstudierna till J 29 Tunnan.

[Emil Lindberg]

I Svensk flyghistorisk tidskrift, SFT, nr 3 2014 finns en sjusidig artikel om olika flygplanstyper, både verkliga och skisserade, som har florerat bland möjliga eller tänkbara efterträdare till SK 60. För byggare som gillar svenska what ifs finns där en hel del uppslag. Mer och fler kommer i SFT nr 4 och nr 5 2014.

Scanningar av denna artikelserie finns nu utlagd på Facebook-gruppen för Saab 105 och kan nås via nedanstående länk. Förutom olika Saab 105-/SK 60-varianter innehåller de skisser på, och text om, en hel del projektutkast och what ifs från 1970- till 2010-talet, med tyngdpunkt på skolflygplan.

https://www.facebook.com/groups/3211009 ... 859924065/

[Andre B.]

Varför är det så hemligt med flygvapenmuseums ariv? Det är väl statsägt och därmed offentligt? De har väl inte rätt att neka någon tillträde till vad som kan finnas där?

/Andre

[Hobby-Importen]

Vill minnas att engelsmännen hade ett motbud gentemot tyskarnas FW190-erbjudande i form av
Spitfire (Mk IX?).

Svenska Harriers var främst en engelsk politiker som drev, han ville att engelsmännen skulle köpa
Viggen och svenskarna Harriers för att hålla kostnaderna nere, men engelsmännen skulle ha två motorer
på sina jaktplan, vare sig fler eller färre.

Jens

[Emil Lindberg]

Vill minnas att engelsmännen hade ett motbud gentemot tyskarnas FW190-erbjudande i form av
Spitfire (Mk IX?).

Mk IX nämns även i följande inlägg http://www.ipmsstockholm.se/phpBB3/view ... 9542#p9542

[Emil Lindberg]

Här är en annan svensk what if - om man ska tro det som står i artikeln. Av diskussioner på Facebook att döma är det fler är jag som dock ställer sig skeptiska till denna uppgift.

Ur http://blogg.forsvarsmakten.se/flygvape ... ig-svensk/

"Avro Vulcan har ett indirekt svensk intresse. Typen var i första förslagsrummet när de båda signalspanings- och forskningsflygplanen av typen Tp 52 English Electric Canberra skulle bytas ut. Bland annat ansågs Vulcans höghöjdsprestanda vara värdefulla. I slutändan valdes emellertid inte Vulcan. SAS höll på att fasa ut sina Sud Aviation Caravelle och erbjöd Flygvapnet att köpa två stycken för ett fördelaktigt pris. Andra fördelar, förutom priset, var att motorerna i Caravelle i huvudsak var desamma som i J 35A och J 32B, Rolls Royce Avon, samt att SAS erbjöd sig att stå för en del av underhållet. Erbjudandet antogs av Flygvapnet trots att man fick göra avkall på, bland annat, förmågan att uppträda på höga höjder. Som TP 85 gjorde Caravellerna tjänst till 1998."