Ofta var de som sagt rätt grova, ganska långt från öststatskollegorna på KP, men med tiden blev de något bättre. Deras Tu-154 var faktiskt riktigt hyfsad. Och stor, skalan var som sagt genomgående 1/100.
För några år sedan kämpade jag mig egenom en rejäl modifiering av deras Tu-144 och fick då åter stifta bekantskap med den tjocka, stenhårda plasten. Brrr... I källaren har jag faktiskt en liten låda kvar, en pytteliten Mi-1. Så här ser den ut:
Dekalerna var väl sådär redan då. Misspassning i trycket på typ två millimeter. Tuben är en aluminiumfärg som luktade vidrigt, men som var riktigt bra. Både att måla med och i nyansen, långt bättre än Humbrols grådaskiga aluminium och deras silveraktiga silver. Det här var verkligen aluminium. Bara den var nästan värd köpet. Som inte kostade så mycket, de var rätt billiga. Det här var ju på stenåldern och att beställa dem via postorder var hopplöst. Det var bara att knalla ner till "Öststatslagret" som styvfar kallade affären och hoppas på nya laddningar från den tyska demokratiska republiken. Minns att jag drömde om Il-62, Mi-10 och Tu-144 utan att hitta dem. För att inte tala om Vostoken i skala 1/25! Den hittade jag faktiskt på ebay för några år sedan. Nostalgifaktor maximal!
