Research eller inte? "Rivet counter" ett positivt eller negativt epitet?

[Öken-Erik]

En del säger att jakten på den perfekta modellen gör att dom tappar byggsugen.
Vad kan man göra åt det då?
Epitetet "rivet counter" har kommit att bli ett skällsord på flera forum men det finns också byggare som är stolta att kalla sej det.
En del kallar sej "gladbyggare" eller att dom bygger för att "det är kul" för att markera att dom inte lägger så stor vikt vid detaljer och korrekthet.
Är dom som gör det då masochister som bygger som straff eller för att det är tråkigt?

Givetvis gör ju alla som dom vill, eller hur, men varför hävdar då några (i samtliga läger) att "dom tycker rätt"?

Själv går jag gärna "all in" i vissa projekt där jag räknar nitar och korrigerar till förbannelse. det är då oftast objekt jag känner mycket väl och jag finner stor njutning i det. Att andra inte ser (eller förstår) mina korrigeringar är ointressant då det är MIN modell.
För att inte tappa byggsugen så bygger jag enklare (ofta mer eller mindre ootb) byggen mellan dessa långa (tidsmässigt) och krävande projekt.
Ofta blir det då en cool pansarbil i resin som jag känner lite extra för eller en Jeep av något slag.

Hur ställer ni andra er till detta?

Öken-Erik

CU@C4

[Erik_G]

Förutom det konstiga valet av förebilder så är jag nog i ditt läger.
Men det blir mer OOTB nu för tiden än avancerade konverteringar. Det finns helt enkelt för många roliga byggsatser att bygga idag samt att jag blivit allt för lat/vill få saker färdiga.

[Janne Nilsson]

Det är väl en fråga om vad man tycker är roligt. Tycker man det är jobbigt och tempodödande att kolla referenser bör man nog sluta med det. Är man inte heller nöjd med sina modeller ur lådan bör man kanske börja med att detaljer och fixa till?

Det lustiga är att de flesta kallar andra för niträknare utan att inse att de blir själva kallade det av andra.

Jag vill påstå att definitionen av niträknare är: Någon som är noggrannare än du själv.
Och det finns en fallande skala på det hela.

Janne Nilsson

[Lennart 12]

Där håller jag helt med dig Öken Erik. Känner jag väl till objektet och har tillräckligt med underlag för att göra det exakt efter förebild då vill jag också göra det. Men om jakten på exakthet gör att jag tappar sugen för att färdigställa en modell jag hade på börjat, också stannar de av bara för att jag inte vet om den" eller den" luckan" är exakt i storlek med förebild då fortsätter jag hellre bygga. Men naturligtvis så måste alla följa sina egna drömmar och visioner och framförallt förutsättningar vad gäller referenser, tid , ambition m.m. Intressant tråd för övrigt //Lennart

[Björn Fransson]

Precis så. Vissa byggen är all in, till exempel min senaste danska Drake. Där skulle Hin Håle varenda nit och reglage sitta rätt. Andra är rent avkopplande ur lådan, till exempel Meteoren nu senast. En tredje kategori är byggen av typ 1, men med något lägre ambitionsnivå.

Sedan har jag även en fjärde kategori, byggen som börjar avkopplande men som blir mer all in ju längre bygget håller på. Märkligt nog förekommer aldrig motsatsen, vet faktiskt inte varför.

Dock är det sällan som jag går in och gör enorma justeringar, till exempel för att rätta till en felaktig form som man egentligen bara ser om man jämför med ritningar. Huvudsaken är att det ser rätt ut. Därför väljer jag sällan den typen av lätt felaktiga modeller när det är dags för en detaljorgie.

[easy_company]

Innan så ville jag bygga så korrekt som möjligt efter förebilden och trodde byggsatserna var enligt förebilden, men insåg ganska snart att det var naivt att tro det. Jag bygger bara oftast direkt ur lådan och tycker det räcker så för mig men jag lär mig däremot hela tiden nya saker av byggarna som bygger och ändrar på byggsatserna för att få sitt bygge att efterlikna förebilden, och ju mer jag lär mig ju mer intressant blir det att även själv börja ändra och scratchbygga.
/Henrik Persson

[Stellan]

Som svar på fråga ett säger jag: bygg inte efter det sättet som du tror att andra vill att du ska bygga. Hitta det som är bekvämt och lustfyllt för dig själv. Vad som är en perfekt modell för en byggare behöver inte vara det för en annan.

För mig är en modell en tolkning av förlagan. Alltså bestämmer jag själv riktning och slutresultat.

Jag tror att språket avspeglar det individuella i modellbygge som konstnärligt uttryck: allt utgår ifrån en själv. Samtidigt så utgår det mesta ifrån så konkreta saker som figurer och fordon/fartyg/flygplan mm som kan anses ha exakta egenskaper i form av proportioner och uppbyggnad. Ett veck på en jacka SKA se ut på ett sätt pga tygets egenskaper, en nit SKA sitta på en speciell plats osv. Detta bara för att vi oftast bygger vidare på en fysisk modell och inte skapar vår egen verklighet på en uppspänd duk, där man får göra lite som man vill. Men det är våra ögon som ser, det är våra händer som skapar och tolkningen av vår omgivning blir då lite olika när den filtreras genom vårt personliga tyckande och tidigare erfarenheter.

Personligen så går jag inte igång på exakthet utan på vilket intryck jag får av en viss modell. Är en tavla av Monet mindre sann som tolkning av verkligheten än en tavla av Carl Larsson? Ingendera speglar verkligheten fotografiskt (också det en källa för tolkning...) utan är tolkningar parade med personliga preferenser. Slutresultatet är olika men jag gillar båda konstnärernas sätt att uttrycka sig.

[Andre B.]

Eftersom jag gärna bygger modeller med en historisk anknytning så har det allt mer handlat om att bygga så likt förebilden som möjligt. Och det handlar här mycket för mig om att återberätta historien om de människor som var med. Sedan njuter jag alltid av att se ett fint bygge oavsett om det har rätt antal nitar eller inte. Men klart, att en P-51D Mustang har rätt antal avgasrör har väl en viss betydelse... *ler försiktigt*

/André

[Ulf Lundberg]

Jag är pragmatiker.
Jag rättar uppenbara fel om det inte är alltför mycket jobb. Ambitionsnivån växlar mellan byggena. Oavsett ambitionsnivå är huvudmålet alltid ett bra helhetsintryck.
Till saken hör, att de fartyg jag bygger modeller av ständigt byggdes och målades om. Ofta är det omöjligt att exakt fastställa hur ett visst fartyg såg ut vid ett visst tillfälle. Jag vill heller inte gå över den gräns, när efterforskningen av förebilden tar mer tid än bygget av modellen.
Uffe

[Daniel_A]

En intressant fråga som kan ses ur flera perspektiv. Om man applicerar sin noggranhet på sina egna byggen är väl en helt annan sak än om man gör det på någon annans.

Själv brukar nyfikenheten göra att jag vill ta reda på mer om förebilderna och testa nya tekniker och utmaningar. Det vill jag inte sluta med trots att jag skulle hinna få mer byggen klara. När jag tittar i vitrinen ser jag aldrig detaljer som jag skulle vilja ha ogjorda (möjligen de jag inte kan se då). Jag kan väldigt lite om t ex flygplan från början men har lärt mig en massa om de förebilder jag byggt just av den anledningen. Sen bygger jag inte slaviskt efter referenserna. Det blir ju jobbigt. Nitrader kan jag göra på flygplan för att jag tycker det är snyggt - inte för att det ska vara korrekt. Den som vill bygga ur lådan utan referenssök skall givetvis göra det. Det är roligt att se såna byggen också.

Att däremot påpeka saker om andras byggen är jag väldigt försktig med om den som äger tråden inte frågar, eller om man känner till att byggaren vill ha sån feedback. Det kan bli väldigt konstigt, särskilt om bygget passerat punkten då byggaren i så fall skulle behöva göra om. Samtidigt är det ju taskigt att hålla inne med info om man har den. Fingertoppskänsla får man ha, men det hjälper inte alltid. Har hänt att byggare har ställt frågor om en förebild och jag har hittat bilder, för att sen få kommentaren från en tredje person att byggaren inte ska lyssna på såna "niträknare" (menat mot bla mig).

Överlag tycker jag det funkar jättebra på det här forumet och en anledning är väl att vi luftar sånt här ibland.

/Daniel