Vad talar vi om då? Jo, eftersom ryska som bekant skrivs med ett annat alfabet och delvis med helt andra bokstäver, framför allt för de sje-ljud som är så vanliga i slaviska språk, översätts dessa olika till olika språk. Detta sker för att uttalet ska bli så korrekt som möjligt.
Ett av de mest uppenbara exemplen är den ryska bokstaven x. Den uttalas ungefär som "ch" i "choklad" och transkriberas därför till svenska som "ch" i exempelvis "Chrusjtjov". På engelska däremot, uttalas "ch" som "tj", som i "choclate". För att få rätt uttal översätter därför engelskspråkiga ryskans X som "kh" som uttalas som vårt "ch". För att krångla till det ytterligare, finns även bokstaven ч som på svenska uttalas just "tj" och som på engelska logiskt nog transkriberas "ch".
Ett annat problem är J-ljuden. "J" på engelska uttalas "dj" som i "judge". Ryskans j-ljud й uttalas på svenska "j" men översätts därför på engelska till "y" eller "i", beroende på uttalet (oftast y i början på ord och i i slutet). Ryssarna har även en förkärlek för kombinationen "ij" som engelskpråkiga förenklar till "y" eller "i". Exempelvis Jurij Gagarin som på engelska kallas Yuri Gagarin.
Ett konkret exempel är den flygplanstillverkare som på ryska heter "Сухой" och som de flesta av er nog känner som "Sukhoi", vilket är den engelska transkriptionen. Men när vi svenskar läser "Sukhoi", uttalas det "Suk-hoi" - vilket blir helt fel. Rätt uttal är det betydligt mjukare Suchoj som också är den korrekta transkriptionen.
På samma sätt blir "Микоян-Гуревич" Mikoyan-Gurevich på engelska men Mikojan-Gurevitj på svensk och Лавочкин som på engelska blir "Lavochkin" men Lavotjkin på svenska.
Ryssarna har även bokstäverna я "ja",e/ë, "je"/"jå" och ю "jo/ju" som på engelska blir "ya", "ye" och "yu". Tillverkaren Яковлев blir därför på engelska "Yakovlev" och på svenska Jakovlev och gamla Ермолаев, "Yermolayev" på svenska blir Jermolajev, medan rymdskeppet som engelskspråkiga kallar "Soyuz" på svenska ska heta Sojuz. Detta är den mest problematiska i flygsammanhang eftersom det även påverkar förkortningen. Як-28 blir på korrekt svenska Jak-28 medan de flesta av er nog känner er mer vana vid engelskans "Yak-28".
Nästa puck är sje-ljuden. Vi har ш som är ett mjukt sje-ljud som på svenska uttalas "sch" (och väl egentligen borde transkriberas så) och som transkriberas "sj". Sedan kommer favoriten щ som transkriberas "sjtj" på svenska, och som enligt min rysklärare skulle uttalas som i "galoschtjuv"... På engelska blir detta shch. Ovan nämnde Хрущев, dvs Chrusjtjov, skrivs därför på engelska "Khruschchev" (o blir e ibland på engelska, men det går som överkurs).
Ytterligare ett exempel är Ильюшин, engelskans "Ilyushin" som på korrekt svenska blir Iljusjin. Lyckligtvis finns det tillverkare som helt skippar sje-ljud som Туполев och Антонов som på engelska blir "Tupolev" och "Antonov" och - håll i er nu - på svenska faktiskt blir Tupolev och Antonov.
Naturligtvis finns det transkribering även till andra språk, till exempel tyskan som har samma j-jud som vi, men som översätter ryskans B, "v" med "w" för att det inte ska uttalas så som tyskar uttalar v, dvs "f". Gagarings farkost heter därför på tyska Wostok, medan ц som blir "ts" både på svenska och engelska på tyska blir z ("Jelzin") och sje-ljuden - såklart - blir "sch" ("Iljuschin").
Vad är då poängen med detta? Jo, helt enkelt att vi ska uttala namnen hyfsat rätt, med "Sukhoi" som det tydligaste exemplet när uttalet blir helt uppåt väggarna om vi använder den engelska transkriberingen. Nu begär jag inte att alla på detta forum omedelbart ska ändra sina vanor. Men det kanske kan förklara något för någon och åtminstone skapa en förståelse när vi gamla ryskstudenter envisas med att kalla era Sukhoier för Suchoj.
