Lite smågrått var det när vi lämnade Frihamnen med M/S Isabelle för färd mot Riga som första delmål under vår resa till Vilnius, Litauen.

Vi var fyra resande, undertecknad, Joakim (vår chaufför), Kai (vår kartläsare) och Mikael samt vår ständige följeslagare på resan – vår svarta Volvo V70.

Överfärden gick utan anmärkningar och i Riga var det soligt väder när vi lämnade hamnen nästföljande morgon och styrde färden i riktning mot den litauiska gränsen.

Matpaus blev det på ett kombinerat zoo och rastplats, där ett par av oss inmundigade den litauiska specialiteten zeppelinare (cepelinai), en slags stor maffig kroppkaka (spolformad) med svampsås. Den är landets nationalrätt.

Jocke äter zeppelinare med andakt.

Vid gränsen drog det dessutom ihop sig till vårt första militära möte. Ett större antal fordon strålade samman och gjorde sig redo för någon slags militärövning. Kai, som också blev vår fotograf, kunde inte låta bli att fota händelsen.

Allt fler lastbilar kom medan vi såg på.

På åkrarna överallt där rapsfälten lyste gula såg vi dessutom en slags byggnader i betong som vi undrade länge vad de är till för.

Vi tog vägen över Kaunas där vi hoppades kunna besöka flygmuséet, men insåg efter ett tag att vi inte skulle hinna fram innan stängningsdags. Av en slump så fick vi syn på ett minimuseum för flyg kombinerat med motell längs vägen så där svängde vi av och besökte det spontant för 1 euro per person. Det var några MiG och helikoptrar uppställda. Kamerorna gick varma medan andra passade på att sno åt sig lite el för sin ständigt urladdade telefon.

En ganska skabbig Su-15.

…och en Mi-2.

Trafiken kändes livsfarlig då man inte tog någon hänsyn till mötande trafik vid omkörningar. Så stor varning för den farliga trafiken. Men tack vare vår pålitlige och skicklige chaufför Joakim kände vi oss helt lugna hela tiden.

Typisk omkörning.

På kvällen kom vi så in i Vilnius och lite bökigt var det att finna vårt lägenhetshotell som låg i ett nergånget industriområde, som såg ut som efter striderna i Stalingrad. Men som tur var så var hotellet fint och fräscht, men lite skraja hann vi bli att det kanske var en blåsning.

Huset bredvid vårt boende.

Högst upp i mitten är vår balkong.

På kvällen begav vi oss genast med våra modeller till utställningslokalen som låg i ett stort hus som kan beskrivas som en ungdomsgård med teknisk utbildning. På fredagen var det ännu inte så många modeller utställda men vi bekantade oss med de trevliga arrangörerna och gick till ett köpcentrum i närheten där några av oss intog klassisk öststatspizza, dvs rått bacon med gurka och ost.
Vi somnade relativt tidigt efter den långa bilkörningen.

På morgonen efter med strålande väder begav vi oss inåt centrum och passerade den stora marknaden, där vi fastnade ett tag och några bilar inhandlades. Vi kom in i gamla stan över floden Neris som flyter genom stan och intog lunch på en restaurang. Därefter gjordes lite sightseeing med kamerorna i högsta hugg och vi beundrade den fina gamla innerstan, som inte förstördes under kriget. Några turistbutiker kunde vi inte undvika heller utan smet in en stund i krimskramset.

Efter en lång promenad över bron till andra sidan floden styrde vi kosan mot modellshowen igen där vi nu äntligen fick se ett hav av modeller av olika slag. De var så pass många (ca 600 st) att de knappt rymdes på borden. Vi besiktade modellerna och tyckte att de flesta var av relativt hög kvalitet. Vi pratade med utställare och andra ditresta svenskar såväl som tävlande från England och USA.

Efter modellshowens stängning var det dags för fest för utställarna, så vi begav oss i samlad tropp över floden och till en del av tekniska högskolan där litauiska specialiteter stod framdukade på buffébord. Vi lät oss väl smaka och stämningen var hög och mycket trevlig.

Det började mörkna ute och vi begav oss hem mot hotellet och somnade nästan omedelbums efter en lång dag.

Dagen därpå packade vi snabbt ihop och började bege oss mot färjan igen som skulle gå på kvällen samma dag. Vi hämtade modellerna och fick hämta prisen i förtid. Mikael tog guld i Diorama- respektive Vinjettklassen och fick dessutom World of Tanks specialpris för sin vinjett The Last Moment. Joakim tog silver i Stridsvagnar och andra militärfordon baserade på stridsvagnar efter 1945 respektive Opansrade militärfordon före 1945. Kai tog ett brons i klassen Figurer och byster.

Vi delade ut IPMS Stockholms pris till Andrzej Kaminskis ST44 Gagarin, ett diesellok i kartong.

Komplett resultatlista.

Genom ett underskönt landskap färdades vi och vi rastade på samma plats som på utvägen, fast nu med annan mat än zeppelinare.

Framme i Riga hade vi ca tre timmar på oss innan färjan skulle gå så vi passade på att besöka den stora marknaden och gjorde de sista inköpen i folkvimlet. Ett fantastiskt ställe att besöka.

Till färjan anlände vi i strålande väder och den startade cirka en timma försenad. Till Stockholm anlände vi i lika fint väder, trötta men mycket nöjda efter en lyckad resa.

Ola Kjellberg