The Christmas Special


Fantasifullt modellbyggande i juletider

av Det Gamla Trollet

 

 

EN BIT SANNING OM TOMTETRADITIONEN

Tomten, flygande genom julnatten med släde och renar utdelande julklappar till barnen i västvärlden, sådan vi känner honom är definitivt inte en realitet. Sanningen om denna märkliga figur är en helt annan nämligen, samtliga kända universas största företagsimperium, känt under benämningen Tomteimperiet. Det är detta företag som genom sin verksamhet givit oss tomtetraditionen.

OBS. I texten förekommande årtal, enligt vår tidräkning.

Detta startades för 2300 år sedan av en skogstomtefamilj i form av en cateringrörelse vars tjänster visade sig vara mycket eftertraktade. Rörelsen växte med rekordfart ut till det tionde största multigalaktiska företaget. För cirka 1100 år sedan hade imperiet vuxit sig så stort och rikt, att man gav sig in på en del idéella verksamheter som sedan successivt utökats, med bl.a. den hos oss kända jultomten.

230 år senare uppnådde man status som samtliga kända universas sjätte största företagsimperium, och efter ytterligare ca. 460 år som samtliga kända unversas största. Basen för jultomteverksamheten består förutom huvudkontor med dithörande serviceenhet, backupfabrik, serviceverkstäder, av ett mycket stort antal tomtefilialer, belägna i direkt anslutning till den ort respektive filial betjänar. Tomtefilialen är en anläggning bestående av,  produktionsavd. för julklappar, service-verkstad för slädar och renar m.m. väderobservatorium samt personalbostäder. Filialpersonalen omfattar ett antal distriktstomtar vars funktion är att agera jultomte, nissar med familjer ombesörjande driften. Ovannämnda serviceenhets primära funktion är att vid larm från filial, rycka ut för snabbleverans av snö, julklappar, maskindelar, nya slädar och renar, m.m.

På grund av västvärldens föräldrars envetna framhärdan att, personligen inhandla sina barns julklappar, är jultomteverksamheten här på jorden nedlagd sedan år 1902. Tursamt nog så har imperiet valt att fortsätta driften av väderobservatorierna, och vid klimatiska nödlägen i jultider servera oss ett snötäcke, och därmed rädda den under året så hett traktade julstämningen.

Inte så mycket för oss vuxna, som för våra barns skull.

En dag på hösten 1999 då jag och min son tog oss en nattlig promenad ute på Järva nära vårt hem, träffade vi på en av dessa pilotnissar från Tomteimperiet. Han hade just nödlandat på ängen. Skärrad som han blev när han såg oss, tog det oss en stund att lugna honom. När Nisse började prata sansat och visade sig tala mycket bra engelska gick konversationen fint, och jag fick veta att dimensionsväxlaren dött, och samtidigt sparkat in honom i våran rumsliga dimension. Tursamt nog för Nisse, så visade det sig genom hans förklaring av skadan att jag hade just de komponenter han behövde för att reparera dimväxlaren. Vi hjälptes åt att dra in planet i en skogsdunge och dölja det med en del ris och grenar som vi fann i dungen. Nisse tog ut dimväxlaren. Vi gick hem till mig medan sonen min stannade kvar och vaktade planet. Efter nån timmes arbete, grova ord, hinkande kaffe och julmust, var han äntligen nöjd. Vi återvände till planet. Nisse monterade in denna märkliga tingest, mixtrade lite och så. Plötsligt, var både Nisse och maskin försvunna. I nästa minut uppenbarade sig planet igen med en strålande glad, Nisse i cockpit, han hoppade ur planet, tackade oss å det hjärtligaste för vår hjälpsamhet. Vi pratade en stund och tog adjö. Nisse äntrade cockpit stängde huven, gjorde något och vipps var Nisse och planet försvunna igen. Under de sex år som gått sedan mötet med Nisse vars verkliga namn är Rijå, som sedan dess är våran svurne vän, har han besökt oss i snitt tre gånger per år. Mycket har han berättat om Tomteimperiet och mångahanda ting, i hans värld.

Rijå är gruppledare för svart ett, den grupp hans maskin ingår i. Han har också befattning som chefspilot.

 

 

Den modell som jag här presenterar är en skalariktig autentisk replik av Rijås masskin,

en Snowbird S-48 MK 9 i skala 1-48.

S-48an är en ensitsig servicemaskin för snabbleverans av snö, julklappar, och mindre kvantiteter materiel till tomtefilial.

Tillverkare Starbird Vessels. ( Snowbirddivisionen )

Spännvidd 6,57 m. Längd 7,3 m. Höjd exkl. antenn 2,98 m Tomvikt 1582 kg. Max startvikt 5082 kg.

Max bränslevolym 1200 l. Max. lastkapacitet 2000 l. vatten. 300 kg. julklappar allt. div. gods

Beväpning. 2 st. vingmonterade 117 mm. snökanoner matade från varsin vingmont. 1000 l. vattentank. 2 st. vingmont. kapslar med timerutlöst bromsfallskärm och homingdevice, avsedda för 75 – 150 kg. julklappssäck.

Räckvidd med maxlast 1000 km. Med aktiverad dimensionsväxlare obegränsad.

Marchhastighet fruktansvärd.  Maxhastighet värre än fruktansvärd.

Motor 1 st. SBM D-48200-1 VC. 1-cyl. luftkyld tvåtakts modelldiesel Cyl-vol. 48,23 l.

Cyl-diam. 400 mm. Slaglängd 384 mm.

Max effekt fanatisk.

Varvtalsområde skrämmande.

Standardbränsle 80% julmust 10% rapsolja.

Nitrattillsats 2 – 10% alkoholfri julglögg.

Propeller 1 st. 3-baldig Ducktol Erratic speed  av broadbladetyp diam. 1986 mm.

Luvan på flygplanskroppen är Tomteimperiets logotyp, i lätt stiliserad form, märket på fenan den serviceenhetens emblem, det dubbla vågmärket gruppledare. Kodbetekningen, 01 är grupp-nr. A betecknar både flygplan nr.1 i gruppen, samt inbördes position vid formationsflygning. A innehas alltid av gruppledaren. Dubbelvinkeln nedanför vindrutan är chefspilot, d.v.s. den serviceenhetens samtliga piloters närmaste chef, handhavande vissa praktiska delar av chefskapet. Kodfärgen svart betecknar maskinkategori. Radioanropet för Rijås maskin, är enligt märkningen SVART ETT A Det sexkantiga märket på nosen är tillverkarens emblem. År 1957, gick man efter en enket,  påvisande att nära nog samtliga piloter och en överväldigande stor del av den allmänna tomtigheten, var grundligt less på den traditionella enhetligt tomteröda färgen, med smärre inslag i vitt,  ifrån denna och lät piloterna måla sina maskiner helt efter eget huvud, emedan märkning och registrering ej fick ändra utseende.  S-48an är en äldre sedan år 1981 utrangerad typ.  Enheten hade 260 st. S-48or som byttes ut mot 240 st. CS-72 MK 5, en fyramotórig maskin med 8 st. 216 mm. snökanoner och en lastkapasitet på 160 ton.  Den s-enhet som Rijå är knuten till, har numera 460 st.CS-72or + 30 reserver, och 350 st. CS-61MK 7 + 20 reserver, CS-61an är en tvåmotórig maskin med 4 st. 216 mm. snökanoner och en lastkapacitet på 76 ton, vilket ger sagda enhet en total kapasitet på 100200 ton.  Det är dessa maskiner som används vid snöfällning i jultider.  Enheten har bevarat Rijås grupp svart ett, bestående av 24 st. S-48or + 6 st . reserver. Denna grupp hålles i drift av samma nostalgiskäl som fått oss människor att bevara våra warbirds.  S-48orna används endast till mindre leveranser av materiel för observatoriedriften samt privata beställningar till nissarna och deras familjer på v-observatorierna och givetvis då, också som jippomaskiner vid olika evenemang.  Man har därför låtit S-48:orna behålla snökanonerna för spektakulära effekter som t.ex mångfärgat snöfall. Under utfasningen av S-48:orna gick inte mindre än 1527 st. tillbaka till Starbird Vessels för avlägsnande av div. specialutrustning, fullständig översyn och service, konvertering av vattentankarna till bränsletankar, som extra utrustning, anpassning av kapslarna till bagageutrymme, m.m.  De levererades sedan vidare ut på den allmänna marknaden, för försäljning till hugade spekulanter. Dessa maskiner kan numera ses, lite när som helst lite var som helst, på vår systerplanet i den sjunde rumsliga dimensionen.

M.V.H.

Det Gamla Trollet

lion.bear@hotmail.com

 

 

This article was originally published in IPMS Stockholms Magazine in December 2008