IPMSStockholm på Arsenalen

Text Stellan Englund

Bild Lars Befring

För två år sedan kördes en modellhelg där alla IPMS:are bjöds in för att frottera sig duktigt med varandra under ett par dagar. Det varvades föreläsningar, förevisningar, rundvandringar och blåmärken från hårda fordon. Eftersom det inte går att köra ett dylikt upplägg alltför ofta dröjde det därför till i år med en liknande träff. Denna gång kombinerades den under lördagen med Arsenalens nya publika endagstilltag som kallas Hobbyfesten. Det stora utmattande antalet föreläsningar skippades denna gång men jag tror att gruppen hade trevligt ändå.

Medlemmar från IPMS Stockholm hjälpte till med att hålla i prova-på-bygget under lördagen, i övrigt var helgen fri att användas till både eget byggande och att titta närmare på förebilderna i full skala. Ute körde Fun-track med barn vid spakarna och bandvagn och pansarbil i terrängbana. Ett par av Flygvapenmuseums små HKP 5 damp ned på besök från skyn.

Efter att dörrarna slagit igen efter den siste besökaren på lördagens eftermiddag, tog museichefen Stefan Karlsson oss runt på en guidad rundvandring i museibyggnaden. Med oss menas både IPMS-medlemar och den kontingent Armortekentusiaster som fanns på plats med sina fantastiska storskaliga stridsvagnsmodeller. Under rundvandringen så gicks svensk och utländsk pansarhistoria igenom. Arsenalen må vara mindre och yngre än exempelvis pansarmuseet i Bovington men det har sina juveler och unika vagnar att beskåda.

På tidigkvällen kurrade det i magen och kosan styrdes via incheckning på vandrarhemmet till restaurang Vita Elefanten, en asiatisk restaurang med en servitör som höll en hög profil och en kock som håll lika hög klass. Underhållande konversationer och kulinariska läckerheter i överdådigt format sänkte gruppens vilja till organiserat spontant byggmöte på aftonen och den pansarbejakande gruppen drog sig tillbaka till sina respektive sovutrymmen på tidigt stadium. Tss, tss, förstöra en fin engångstradition på dylikt sätt!

Söndagen inleddes med besök i museets förråd.  Stort intresse gavs de utländska rariteterna som Sherman, Churchill, Comet, AMX, Stalvart, StuG III, M 26A1 mfl. Även modernare saker som svenska Centurion i dess olika skepnader och bandvagnar från forna östblocket. Sällan har två timmar gått så fort.

Efter en stor mängd äppelkaka inleddes ett intressant samtal mellan gruppen och Stefan Karlsson angående riktig vädring av riktiga stridsfordon. Vi tog ett varv bland T-72, Chieftain, Centurion och STRV 103 för att se vad som kan tänkas skilja dem åt.  Skrapmärken, chippning, avgassot, blanksliten metall och rostig sådan gavs enormt intresse. Det går väl att krasst konstatera att en hel del av det som ses på modelltävlingarna är ett uttryck för manér snarare än återskapande av verkligheten. Ett antal av de vagnar som står inne i museet är ju fullt fungerande och körs på uppvisningsdagar, de har därför högst realistiska vädringsmönster i form av damm och lera. Kort går det väl att säga att man ska ta sig en funderare på vad det är man försöker återge och varför det ser ut som det gör. Inte minst viktigt är att ställa sig frågan om var i från man fått uppfattningen att man ska måla som man gör. Mode? Personliga preferenser? Eller väl dokumenterade effekter?

Helgen genomfördes med ekonomiskt bidrag från IPMS Stockholm och IPMS Sverige. Stort tack till Stefan Karlsson och personalen på Arsenalen, får vi så kommer vi gärna igen. Tack till alla er som gjorde helgen trevlig genom er närvaro.

Stellan Englund